Sök
Stäng denna sökruta.

Marinstridsdagarna 2023 genomförda

Nautisk inriktning vid Officersprogrammet har reviderats och heter från i år sjökrigsvetenskaplig inriktning. Det berättade marinchef Ewa Skoog Haslum under Marinstridsdagarnas inledande dag, som annars främst ägnades åt kriget i Ukraina och Nato.

Linda Sundgren
Michaela Linge/Försvarsmakten.
Under Marinstridsdagarna i Karlskrona samlas stora delar av marinens personal för att dela erfarenheter och information genom föreläsningar, seminarier och workshops.

När Marinstridsdagarna nu åter genomfördes i fysisk form efter pandemiåren, samlades runt 1 200 personer i Brinova arena i Karlskrona den 24 januari. Arrangemanget följdes också via länk från Oscarsteatern i Stockholm och Trädgår’n i Göteborg med cirka 500 deltagare på varje ort.

Dagen inleddes av marinstaben som pratade om behovet av plattformar, personalförsörjning och förmågeutveckling men också om förändringar på utbildningsområdet. En revision av nautisk inriktning på Officersprogrammet har genomförts och bytt namn till sjökrigsvetenskaplig inriktning.

Sjökrigsvetenskap omfattar fler praktiska moment än föregångaren vilket gör att tjänstgöringstiden för att få ut behörigheter efter examen kortas med ett halvår.

– Utbildningen har utvecklats i samarbete med Försvarshögskolan och går att söka nu. I höst börjar första kullen med den nya inriktningen, sa marinchef konteramiral Ewa Skoog Haslum.

I övrigt ägnades mycket tid åt kriget i Ukraina. En av Rysslandsexperterna på plats var Fredrik Löjdquist, före detta diplomat och numera chef för Centrum för Östeuropastudier.

» Det vi ser nu är en Rysslandskris och den är strukturell, systematisk och långsiktig. «

– Det vi ser nu är en Rysslandskris och den är strukturell, systematisk och långsiktig. Även om Putin skulle trilla av pinn eller avgå i morgon innebär det inte nödvändigtvis att Ryssland förändras. En fred kommer att kräva en förändring av det politiska systemet i Ryssland.

Ytterligare en Rysslandskännare som deltog var forskaren Jonas Kjellén vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Enligt honom bottnar det ryska misslyckandet i Ukraina främst i strukturella problem kopplade till den reformering av den ryska försvarsmakten som genomfördes efter kalla kriget. Sedan dess har delar av det ryska försvaret återtagits, framför allt inom flottan, medan armén är betydligt mindre än den än gång var.

– Under den moderniseringsreform som genomfördes slog man sönder massmobiliseringsarmén. Antalet mobiliseringsförband har minskat från 1 900 till 170 markstridsförband. Antalet officerare har sjunkit från 350 000 till 150 000, sa Jonas Kjellén. 

Dagen avslutades med en paneldebatt om Nato där rikshemvärnschefen deltog tillsammans med de ställföreträdande cheferna vid respektive försvarsgrensstab. Alla fyra var eniga om att anpassningen till Nato redan är långt framskriden.

– Vi har under många år känt oss interoperabla med Nato. Nu jobbar vi också mot integration, sa ställföreträdande marinchef brigadgeneral Patrik Gardesten.

Dela artikel:
Facebook
Twitter
E-post

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Senast publicerat
    Ur arkivet