Senast publicerat
Senast publicerat:

Arméchefen: »Vi är i behov av en tillväxt av svenskt artilleri«

Tillväxt inom svenskt artilleri är ett strategiskt måste – och i framtiden behövs såväl långskjutande eldförmåga som sömlöst fungerande internationella samarbeten. Det säger arméchef generalmajor Karl Engelbrektson.

Redaktionen
Försvarsmakten
Arméchef Karl Engelbrektson.

Vad är det viktigaste i beslutet om ett utbyggt artilleri? 

– Att det är just en utbyggnad. Vi är i behov av en kvantitativ och kvalitativ tillväxt av svenskt artilleri.

Saknas något i propositionen?

– Ja, så klart. Det naturliga är en mer långskjutande eldförmåga, normalt raketartilleri. Men jag är ganska trygg i att om vi levererar det som är beställt först och samtidigt påbörjar en intern kompetensutveckling mot vad det skulle innebära att också hantera raketartilleri så kan vi med visst hopp se framtid även på det området.

Är det rätt att behålla Archer?

– Ja, det är ett utmärkt system och det finns stora fördelar med att behålla det som grund, här har man alltifrån utbildningskompetens till logistik och underhåll på plats.

Vilken är den största utmaningen framöver?

– Naturligtvis personalförsörjningen, utbyggnaden av artilleriet är ett välkommet beslut som långsiktigt är strategiskt tydligt och avgörande och rätt. Men kortsiktigt innehåller det utmaningar. Där är det en stor framgång att vi nu återetablerar artilleriutbildningen i syd.

Chefen A 9 har lagt ett förslag till organisation för funktionen. Är det troligt att det blir så?

– Det här är en funktion som är viktig för hela armén, därför vill jag att samtliga regementschefer i arméns chefsgrupp ska få lov att yttra sig. Men det är ett bra och tydligt förslag att utgå ifrån, en bra grund.

Och så vill du att chefen A 9 får en ny tillikabefattning?

 – Ja, jag vill att chefen i Boden blir artilleriinspektör och därmed har ett sammanhållande ansvar för funktionens utveckling inom hela armén. Att det finns en artilleriinspektör är viktigt även för det internationella samarbetet. Vi har möjlighet att, med främst Norge och Finland, nyttja varandras system. I framtiden ska man kunna tala om var man vill ha elden och så ska systemen sömlöst stödja varandra.

Regementschefens förslag på artilleriorganisation: 

I försvarspropositionen står att Bergslagens regemente A 9 ska ansvara för utbildning av två till tre artilleribataljoner, tillhörande bland annat brigaderna i södra Sverige. Men överste Magnus Ståhl har presenterat ett annat förslag för arméchefen, som han menar ger en bättre helhetsbild.

Liknande läsning:

Förslaget innebär kortfattat att tyngdpunkten för utbildning ska vara i Boden, som ska stå för ledning och vara kompetenscentrum. Och att man både i Boden och Kristinehamn ska kunna utbilda artillerister som kan jobba på samtliga nivåer: brigad-, stridsgrupps- och divisionsnivå.

– Man kan tycka ”är det inte smartare att utbilda P 7:s brigad i södra Sverige och divisionsartilleri på plats här uppe i Boden”? Jo, geografiskt, men då får man inte den bästa utvecklingen av officerskåren för de kan inte jobba på alla tre nivåer.

» Man måste skilja på var man utbildar och tränar, och vart man utgångsgrupperar vid händelse av krig. «

Det Magnus Ståhl föreslår handlar om att bataljonerna tillhörande 19:e och 7:e brigaden, samt kompaniet tillhörandes Livgardesbrigaden och en divisionsartilleribataljon organisatoriskt skulle få sin bas i Boden.

I Kristinehamn skulle bataljonen tillhörande 4:e brigaden, kompaniet tillhörande Gotland samt en divisionsartilleribataljon hamna.

– Man måste skilja på var man utbildar och tränar, och vart man utgångsgrupperar vid händelse av krig. Vi grundutbildar inte artillerister på Gotland, det är bättre att de få artilleristerna utbildas i storheten här med verkstad, skjutfält och teknik. Chefen P 18 får ett artillerikompani i krig, som då har fått de allra bästa förutsättningar att utföra sitt uppdrag.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarsgrenscheferna ska rapportera direkt till ÖB, Högkvarteret omstruktureras till en ny stab och metoderna för att leda Försvarsmakten ska förändras. Det är några av förändringarna när Försvarsmaktens centrala ledning nu ska göras om. Målet är en Natoanpassad och förenklad organisation som snabbare kan fatta beslut och bättre leda Försvarsmakten i krig.

    Josefine Owetz
    Carl-Johan Edström
    ”Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi”, säger Carl-Johan Edström, chef för Försvarsstaben.

    Foto: Foto: Claudio Bresciani/TT

    Under det senaste decenniet har Försvarsmakten förändrat myndighetens centrala ledning i flera steg. Arbetet har bland annat omfattat etableringen av försvarsgrensstaber och bildandet av Försvarsstaben. Sedan Sveriges Natointräde har ytterligare anpassningar gjorts.

    Men enligt generallöjtnant Carl-Johan Edström, chef för Försvarsstaben, finns det fortfarande överlappande ledningsnivåer som riskerar att skapa avstånd mellan ÖB och kärnverksamheten. Han leder projektgruppen som arbetar med att ta fram utformningen av den nya centrala ledningen på uppdrag av ÖB.

    – Vi påbörjar nu en stor förändring av den centrala ledningen i Försvarsmakten. Det är en förändring som är nödvändig och som bygger på det försämrade omvärldsläget och på vad som krävs av en försvarsmaktsledning. Vi behöver skapa en mycket effektivare ledning.

    Förändringen genomförs i två större steg. Från den 1 januari 2027 ska arméchefen, marinchefen och flygvapenchefen bli direktrapporterande chefer till ÖB, i stället för som i dag till chefen för Försvarsstaben. Carl-Johan Edström, som själv tidigare varit flygvapenchef, beskriver förändringen som efterlängtad.

    – Det här är en viktig förändring och det har varit en stor drivkraft för mig. Vi hade egentligen kunnat göra det här tidigare, vid de första förändringarna av Högkvarteret redan 2018 och 2023, men vi valde att ta det stegvis.

    Utöver ändringen för försvarsgrenscheferna har ett arbete inletts för att Försvarsmakten ska få en mer sammanhållen styrning och ledning. Idag leder ÖB myndigheten genom Försvarsmaktens strategiska plan (FMSP), medan chefen för Försvarsstaben bland annat styr försvarsgrenarnas uppdrag och ekonomi genom Försvarsmaktens genomförandeplan (FMGP). Framöver är målet att ÖB ska kunna leda, följa upp och göra avvägningar för den samlade verksamheten utifrån en plan, istället för dagens två.

    – När försvarsgrenscheferna blir direktrapporterande chefer så blir det en plan som vi leder och följer upp på.

    Vi genomför ständig avskräckning och försvar. Det innebär att tid är en mycket viktigare faktor. Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi.

    Samtidigt ska Försvarsmakten bli bättre rustad för att leda multidomäna operationer och verka tillsammans med allierade i Nato.

    – Vi sitter i en organisation som metodmässigt och organisatoriskt har en tyngdpunkt mot myndighetsledning och förvaltning och är ganska svag på central ledning och försvarsoperationer, säger Carl-Johan Edström.

    Förändringen handlar också om själva metoden för att leda Försvarsmakten. Beslut ska kunna fattas snabbare och mer decentraliserat, och ledningen ska kunna hantera både grundberedskap och högre beredskapslägen.

    – Vi genomför ständig avskräckning och försvar. Det innebär att tid är en mycket viktigare faktor. Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi.

    Nästa stora steg tas den 1 januari 2028. Då ska ÖB börja leda Försvarsmakten enligt den nya metoden samtidigt som Högkvarteret omstruktureras till en ny stab. Exakt hur den ska se ut är ännu inte bestämt, men Försvarsstaben, Operationsledningen, Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten och Högkvarterets stab ska organiseras i en struktur anpassad både för svenska förhållanden och Nato.

    – Vi kommer att börja jobba med det i höst och bestämma oss våren 2027 för att sedan, med hjälp av arbetstagarorganisationerna, bemanna organisationen.

    Nya Högkvarteret

    I mars blev det klart att Högkvarteret om några år kommer att flytta till en fastighet i Frösundavik i Solna. HKV:s lokaler på Lidingövägen är i behov av renovering.

    Foto: Fastighets AB Solna Haga

    Sveriges Natointräde påverkar både organisationen och hur Försvarsmakten ska arbeta. Metoder, teknik och ledningssystem måste fungera såväl nationellt som tillsammans med andra allierade, förklarar Carl-Johan Edström.

    – Allting vi gör i den här förändringsledningen måste vara interoperabelt. Det måste fungera både nationellt och som en allierad.

    I arbetet studerar projektgruppen också hur andra länder organiserar sina högkvarter. Bland annat görs besök i de nordiska länderna, andra Natoländer och Ukraina.

    – Vi kommer inte hitta att ”det där är modellen som vi vill gå mot”. Vi kommer att titta på alla och försöka förstå fördelar och nackdelar och hur vi kan applicera det så bra som möjligt för oss själva, säger Carl-Johan Edström.

    Digitalisering är också en viktig del av arbetet, både för myndighetsledningen och för möjligheten att leda operationer och dela information och lägesbilder. Ambitionen är bland annat att minska administrationen och ge personalen mer tid för exempelvis beslutsfattande.

    – Vi står i ett skifte där den digitala möjligheten att påverka hur man leder Försvarsmakten är massiv. Vi har redan testat AI-modeller inom delar av Försvarsstaben och Högkvarteret med goda resultat.

    På sikt ser Carl-Johan Edström samtidigt ett behov av att få ut fler officerare från staberna till förbanden.

    – Vi är generellt för stora i staberna. Om digitaliseringen och möjligheten att leda på ett effektivare sätt innebär att vi kan få ut fler officerare i verksamheten så är det bara bra.

    Omorganisationen ska genomföras inom nuvarande ekonomiska och personella ramar. Samtidigt ska personalens kompetens utvecklas och anpassas efter nya ledningens behov.

    – Ingen kommer att förlora sitt jobb, men det är inte säkert att den exakta arbetsuppgift man har idag finns i organisationen den 1 januari 2028. Men vi har fantastisk personal som vi vet att vi kommer att kunna kompetensutveckla.

    Ur arkivet: