Senast publicerat
Senast publicerat:

Speciell kompetens = speciell lön

Lars Fresker, Förbundsordförande
Lars Fresker, Officersförbundets ordförande.
Detta är en ledare. Officersförbundets presidium lyfter i varje nummer av Officerstidningen fram de viktigaste ståndpunkterna som förbundet just nu driver.

En hundförare med sitt ekipage är en ovärderlig men smal militär förmåga i flera olika sammanhang. Att träna en hund för avgörande skarpa insatser där mycket står på spel klarar inte vem som helst, det krävs en särskild kompetens och mångårig träning. Dessutom förväntas ekipaget ha hög operativ tillgänglighet, samtidigt som hunden tar en beskärd men också avsevärd tid av den militära hundförarens liv och familj 24/7.

Flygteknikern och de underhållsplutoner och så vidare som finns runtom på våra flottiljer lägger en grund för flygtidsproduktionen. Det är ett grannlaga arbete som kräver tålamod, teknisk förståelse och förmåga att tempoväxla samt en god portion social förmåga. Utbildning och praktik varvas hela tiden för att nå en allt djupare kompetens.  Vissa blir färdmekaniker på specialflygdivisionen, transporten eller på helikopter – då krävs än mer utbildning innan alla certifikat är på plats.

Hundföraren och flygteknikerna har en hel del gemensamt – båda är verkligen specialiserade och bär på ett stort ansvar och gör skillnad, liksom all annan militär personal. Utmaningen för Försvarsmakten ligger i att fortsätta attrahera dessa specialister som efter gedigen utbildning och träning blivit en del av Försvarsmaktens frontlinje – och att attrahera till fortsatt engagemang och stimulans i sin yrkesutveckling. Detta är också en del i officersprofessionen, där vi genom expertisrollen inom den jurisdiktion vi har att verka, tar ansvar för vår fortsatta professionsutveckling. Inom ramen för vår profession ska vi kollektivt och enskilt också ta detta ansvar, ett ansvar som arbetsgivaren måste bejaka och betala vettig lön för. 

»Att behålla ­personalen är ett grundfundament i rekryteringen!«

Utvecklingen av den militära professionen, och mer specifikt officersprofessionen, vilar på både ett akademiskt ben och på den beprövade erfarenhetens grund. Ämnet krigsvetenskap med hemvist på Försvarshögskolan är här centralt för professionen och relevansen, likväl som all beprövad erfarenhet som krävs för utbildning och fortsatt utveckling av både den taktiske officeren och specialistofficeren. Alla aktörer – arbetsgivare, lärosäten, enskilda och vi som yrkes- och fackförbund – har ett ansvar att slå vakt om och utveckla både militärprofessionen och officersprofessionen. 

Ett fortsatt engagemang för vår professionsutveckling, med en därtill vederhäftigt kopplad lön är en del i det vi ser som behållaperspektivet, en bra och begriplig löneutveckling och en synbar och förklarande yrkeskarriär inom vår profession. Att behålla personalen är ett grundfundament i rekryteringen!

En viktig del i behållarperspektivet berör yrkesofficerarnas kompetensdjup, med betoning på specialistofficerarna. Deras fortsatta yrkesutveckling måste byggas på ett tydligt framåtskridande av kompetensdjup – ett kompetensdjup som stimuleras, planeras och efterfrågas. Denna viktiga reella kompetensutveckling ska återspeglas i lönekuvertet, även i innehavd befattning.

Årets Rals, som nyligen avslutades på Försvarsmaktsnivån, är ett steg i rätt riktning, men väldigt mycket återstår. Yrkesofficerarnas löne- och kompetensutveckling och GSS/K-kollektivets anställningsvillkor måste fortsätta tydliggöras och utvecklas positivt, annars är tillväxten i farozonen och våra medlemmar söker sig till andra yrken. Lönebildning måste ske långsiktigt med ett tydligt kompetensfokus. Det är endast om detta sker som Försvarsmakten kan vara den attraktiva arbetsgivare som krävs för att klara de utmaningar som ligger framför oss inom personalförsörjningsområdet. 

Löneökningar och höjda pensionsavsättningar är några av ­vinsterna för över 100 000 statsanställda när avtalsförhandlingarna inom staten nu är i mål. Dessutom ska större satsningar göras på friska arbetsplatser och för bättre stöd vid förlust av säkerhetsklassning.

Jenny Folkesson
Lea Lobelius
IMG_2166
Åsa Erba Stenhammar, förhandlingschef ST OFR/S, Susanne Hultgren, förhandlingschef Officers­förbundet OFR/O och ­Martin Åberg, förhandlingschef Polisförbundet OFR/P undertecknade avtalet tillsammans.

Foto: Officersförbundet

Efter intensiva förhandlingar med Arbetsgivarverket tecknade de nio fackförbunden inom förhandlingsorganisationen OFR/S,P,O den 30 september ett nytt kollektivavtal för statligt anställda. I förhandlingarna företräddes förbunden av Fackförbundet ST, Polisförbundet och Officersförbundet.

Löneavtalet hamnade på samma nivå som industrins märke: 6,4 procent över två år. Av dessa kommer 0,1 procent gå till ökade pensionsavsättningar år två.

– Det nya märket följer övriga marknaden, varken bättre eller sämre. I ett så ansträngt läge som Försvarsmakten och andra statliga myndigheter befinner sig i var det alldeles avgörande för oss att vi fick till ett avtal med löneökningsgarantier, säger Susanne Hultgren, förhandlingschef på Officersförbundet.

Efter många veckor av förhandlingar kan hon konstatera att årets avtalsrörelse var utdragen. Förhandlingarna började redan i augusti och parterna satt till slut i 23 arbetsdagar, inklusive kvällar och helger, för att få allt att falla på plats. 2025 års förhandlingar bjöd även på ovanligt hårda tongångar från Arbetsgivarverket gällande löneavtalet och att lösa ut den diskriminerande mertidsfrågan.

– Det förvånade oss en aning. OFR/S,P,O:s lönepolitik bygger på huvudmetod med traditionell förhandling med garanterat utfall enligt vår oenighetsbilaga, och att staten som arbetsgivare ens funderade på att ha diskriminerande villkor i sina avtal är anmärkningsvärt. Men den 30 september klockan 22 insåg Arbetsgivarverket det orimliga i detta och vi kunde tillsammans ta i hand på de nya avtalen.

I ett så ansträngt läge som Försvarsmakten och andra statliga myndigheter befinner sig i var det alldeles avgörande för oss att vi fick till ett avtal med löneökningsgarantier.

Pensionsfrågan var en av knäckfrågorna vid förhandlingsbordet. Där lyckades fackförbunden få igenom ökade avsättningarna till flexpensionen, med minimal påverkan på medlemmarnas löneutveckling. På Officersförbundet ser man särskilt positivt på utfallet:

– Pensionsavtalet har länge varit viktigt för Officersförbundet. Därför är det positivt att vi genom detta avtal höjer avsättningen till ålderspension flex. Nu tar parterna ansvar för tjänstepensionen, men det gäller även att den allmänna pensionen stärks, så att våra medlemmar har en framtida pension som avspeglar den arbetsinsats som man har bidragit med, säger förbundsordförande Stefan Morin. 

Fakta

OFR/S,P,O

OFR/S,P,O är en förhandlingssamverkan mellan nio fackförbund: Fackförbundet ST, Polisförbundet, Officersförbundet, Försvarsförbundet, Sveriges Lärare, Tull-Kust, Ledarna, Reservofficerarna och Vårdförbundet. Tillsammans företräder förbunden över 100.000 anställda i staten.

I det nya avtalet höjer parterna också ambitionsnivån på arbetsmiljöområdet. Fokus ligger bland annat på att stärka friskfaktorer i staten, genomföra en gedigen arbetsmiljöundersökning och ta fram en forskningssammanställning som kan öka träffsäkerheten i framtida insatser. Dessutom planeras gemensamma aktiviteter kopplat till regeringens kommande arbetsmiljöstrategi.

– Under lång tid har arbetsgivaren haft uppfattningen att de själva äger arbetsmiljöfrågorna. Sen avtalsrörelsen 2020 har de ändrat sig och vi har upplevt flera positiva rörelser till att ta hand om även arbetsmiljön partsgemensamt. Det görs främst genom arbetet i Partsrådet men även i den centrala arbetsgruppen SIVAN, som verkar på central nivå. Den 21 oktober lanseras även den utbildning som parterna genom Partsrådet erbjuder chefer och skyddsombud, säger Susanne Hultgren.

En annan viktig fråga i årets förhandlingar har varit statens säkerhetsprövningar. Fackförbunden har lyft fram ett växande antal oroande exempel på bristande transparens och rättssäkerhet i hur dessa prövningar hanteras. Parterna har nu enats om att omställningsmedel i vissa fall ska kunna användas för medarbetare som förlorat sin säkerhetsklassning. Dessutom inrättas ett nytt arbetsområde inom Partsrådet – säkerhet och beredskap – för att bland annat stärka kunskapen hos lokala parter.

Arbetstagarorganisationen lyckades mota bort de största förlusterna, däribland Arbetsgivarverkets önskemål om förlängd huvudsemester och längre uppsägningstid för alla medarbetare. Andra yrkanden fick arbetsgivarorganisationen igenom.

– Ska jag nämna en förlust så är det att cheferna har fått kortare uppsägningstid från arbetsgivarens sida.  Å andra sidan villkorade vi den mot att cheferna också kan säga upp sig själva på kortare tid, vilket är en stor förlust för Arbetsgivaren.

Det nu undertecknade avtalet gäller 1 oktober 2025 till 30 september 2027. Det som nu står på agendan för Susanne Hultgren är förhandlingarna på Försvarsmaktsnivå.

– Där handlar det oftast om lön, lön, lön. FM har tyvärr redan tydligt markerat att de inte ser något behov utöver det så kallade ”märket” som finns beskrivet i vår oenighetsbilaga, det vill säga 3,4 procent 2025. Men det finns fortfarande lite tid för dem att bli klokare på men där har jag inga större förhoppningar om att ÖB ska ändra sig, säger hon.

Ambitionen är att avtalet med Försvarsmakten ska vara undertecknat under november. 

IMG_2157

Här är parterna som till slut lyckades enas om avtalet som gäller till 30 september 2027: Martin Åberg, förhandlingschef Polisförbundet OFR/P, Matilda Nyström Arnek, förhandlingschef Arbets­givarverket, Andreas Nyström, förhandlingschef Arbetsgivarverket, Åsa Erba Stenhammar, förhandlingschef ST OFR/S samt Susanne Hultgren, förhandlingschef Officersförbundet OFR/O.

Foto: Officersförbundet

Fakta

Några av vinsterna i avtalsförhandlingarnA för OFR/S,P,O.

• Löneökningar i paritet med industrins märke.

• Höjda avsättningar till tjänstepensionen.

• Bättre stöd vid förlust av säkerhetsklassning.

• Större satsningar på friska arbetsplatser och träffsäkert arbetsmiljöarbete.

• Rättvis övertidsersättning för deltids­anställda.

• Lokalt stöd för att uppnå hållbara lösningar för distansarbete.

Ur arkivet: