Senast publicerat
Senast publicerat:

»Snart blir jag fanjunkare igen – 35 år efter första gången«

"Hur ska ett byte av personalkategori göra mig till en bättre utbildare?". Den frågan ställer sig löjtnant Stefan Pieksma apropå det slutliga införandet av trebefälssystemet. Han har nu bestämt sig för att frivilligt omgalonera sig till fanjunkare.

Löjtnant, snart fanjunkare, Stefan Pieksma Utbildningsofficer, Norrbottensgruppen
Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Försvarsmakten har på olika sätt varit en källa för glädje och stolthet för mig. Jag var stolt när jag 1987 utnämndes till värnpliktig fanjunkare vid Bodens artilleriregemente, A 8. Jag var stolt och glad vid utnämningen till fänrik vid Norrlands signalregemente, S 3, 1993 likaså när jag tog examen från Krigshögskolans allmänna kurs 1995 och befordrades till löjtnant vid S 3.

Den officerskarriär som jag har haft i Försvarsmakten stannade av vid löjtnant. En låg, inte särskilt utmärkande grad, men den var min och jag var stolt över att vara officer. Att vara löjtnant har fungerat väl för mig, både i mitt dagliga värv såväl som med kontakter med utländska kollegor vid olika utbildningar och missioner. 

Liknande läsning:

1999 blev jag utbildningsofficer vid Norrbottensgruppen. Där har jag haft spännande och utvecklande arbete och jag har fått – och får fortsatt – jobba med ett brett spektrum av arbetsuppgifter. Jag har hållit i många intressanta utbildningar och kurser, jag har medverkat i framtagandet av en enhetlig skyddsvaktsutbildning och i upprättandet av utbildningsanvisningar för bevakningspersonal, så kallad VaktB-utbildning. Min personliga utveckling har varit tillfredsställande och löjtnant Pieksma har representerat Försvarsmakten på ett tillfredsställande vis.

Sedan kom tvåbefälssystemet. ”Varsågoda och byt personalkategori, om det passar er”, var budskapet som jag uppfattade. Nja, tyckte väl jag, jag sitter ju på en OF 2-befattning (motsvarande kapten) som utbildningsofficer.

Trebefälssystemet infördes. Det var väl ok, att man tog tillvara specialistkunskaper och jämkade befälssystemet mot internationella mått. Jag behöll min grad och min identitet som officer. ”Om jag byter befattning får jag väl anpassa mig till den grad som gäller” var min tanke. Utbildningsofficer var jag alltjämt.

Jag mottog utmärkelsen ”För Nit och Redlighet i rikets tjänst”, NOR, med glädje och stolthet när jag hade jobbat i Försvarsmakten i 30 år.

I samma veva kom beskedet att trebefälssystemet slutligen skulle implementeras fullt ut och alla officerare som utbildats i NBO-systemet ska byta grad och personalkategori. Nu spetsade jag öronen. ”Kommer vi nu att få tydliga instruktioner och förklaringar till varför”, frågade jag mig. 

» Vilket men skulle det innebära för Försvarsmakten att låta mig och mina kollegor få behålla våra grader fram till pension? «

Förklaringarna handlade om personlig utveckling, men ingen kunde förklara för mig varför ett byte av personalkategori skulle vara till gagn för just mig. Jag har ju för avsikt att bli kvar som utbildningsofficer fram till pension vid 61, om mindre än 6 år: hur ska ett byte av personalkategori göra mig till en bättre utbildare?

Men framför allt, vilket men skulle det innebära för Försvarsmakten att låta mig och mina kollegor få behålla våra grader fram till pension? De svaren var det ingen som kunde tillhandahålla. De svaren saknas fortfarande.

Min avoga inställning till hur trebefälssystemet har införts och implementeras torde vara bekant för många vid det här laget.  

Jag noterade vid en genomgång av chefen för Norra militärregionen nyligen att för en gammal NBO-löjtnant finns det fyra alternativ:

1. Anmäla att man vill byta personalkategori och ansöka om att utnämnas till fanjunkare.

2. Vänta till årsskiftet och utnämnas till översergeant med automatik.

3. Som alternativ två, men med en notering om att personalkategoribytet är under tvång från arbetsgivaren.

4. MBL-förhandling via facket. Men där arbetsgivaren i slutändan kan fatta ett placeringsbeslut och man utnämns till översergeant.

Alternativ 2 till 4 är ren fördröjningsstrid, men leder till samma resultat i slutändan. I dessa alternativ kan den enskilde begära befordran till fanjunkare efter utnämningen till översergeant. Som saker ser ut nu är det i mina ögon inte läge att lägga energi på fel ställen.

Split och bitterhet gagnar föga nu. Därför har jag lämnat in en ansökan om byte av personalkategori och utnämning till fanjunkare, med ett hopp om en snabb handläggning. 

Om chefen för Norra militärregionen vill och personalförsörjningsnämnden samtycker blir jag fanjunkare igen, 35 år efter min första utnämning till denna grad.

Nu behövs fokus på huvuduppgifter. Därav mitt beslut. Det här är mina sista ord i den här frågan.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Gapet mellan beställd och levererad materiel fortsätter att växa och förra året var leveransindex nere på 53 av 100. Det visar Försvarets materielverks årsredovisning för 2025. Förseningarna beror främst på industrin, men också på samordningen med Försvarsmakten och FMV:s interna processer.

    Linda Sundgren
    Granatkastarpansarbandvagnar är exempel på större leveranser till Försvarsmakten som har försenats till 2026, framgår av FMV:s årsredovisning. Även bandvagn 410 samt lätta hjulfordon och lastbilar har försenats. Förseningarna beror bland annat på resursbrist och kvalitetsproblem hos industrin samt förseningar hos underleverantörer, enligt FMV.

    Foto: BAE Systems

    Att upprustningen i Försvarsmakten går på högvarv syns tydligt i årsredovisningen från Försvarets materielverk, FMV. Runt 600 nya medarbetare har anställts de senaste åren och materielanskaffningarna ökar kraftigt. År 2025 lades beställningar till industrin för drygt 90 miljarder kronor, vilket kan jämföras med drygt 52 miljarder 2023. Till detta kommer beställningar för materieldonationer till Ukraina som förra året uppgick till 12 miljarder kronor.

    Samtidigt fortsätter FMV:s leveranssäkerhet till Försvarsmakten att minska. År 2021 var leveransindex 79 av 100, 2024 låg det på 73 och 2025 hade det sjunkit till 53 av 100. Ändå bedömer FMV den sammantagna leveranssäkerheten till Försvarsmakten som ”tillfredsställande”.

    – Den samlade bedömningen baseras på flera delar där leveransindex är en del. Det totala värdet av den materiel som vi levererat till Försvarsmakten har ökat till 18 miljarder under 2025, vilket är mer än en fördubbling jämfört med 2023, säger Björn Myrberg, ekonomidirektör på Försvarets materielverk.

    Samtidigt blev vissa enstaka leveranser med höga ekonomiska värden försenade.

    – Enskilda leveranser till stora värden som blivit försenade har fått stor inverkan på leveransindex. Men vi ser också att det finns förbättringspotential i arbetet med våra leveransplaner, säger Björn Myrberg.

    I rapporten nämns förseningar av några större leveranser inom flyg- och armémateriel till ett samlat värde av cirka 8,3 miljarder kronor. Det motsvarar 24 procent av leveransplanen 2025.

    – Vi hade exempelvis leveranser av Jas-plan under året där ett av planen levererades på fel sida årsskiftet. Även en mindre försening kan alltså få en ganska stor procentuell påverkan på helheten, säger Björn Myrberg.

    Förseningar har förekommit bland annat på grund av resursbrist och kvalitetsproblem hos industrin och förseningar från underleverantörer

    Leveranssäkerheten till försvarsgrenarna skiljer sig åt. Medan flyg- och rymdmateriel har ett oförändrat leveransindex på 62 av 100 jämfört med föregående år, har leveranssäkerheten inom marinen ökat från 69 till 76. Sämst är läget för leveranser till armén, där index sjönk från 77 år 2024 till 36 år 2025. Exempel på materiel till armén som blivit försenade är granatkastarpansarbandvagnar, bandvagn 410 samt lätta hjulfordon och lastbilar i olika varianter.

    – Förseningar har förekommit bland annat på grund av resursbrist och kvalitetsproblem hos industrin och förseningar från underleverantörer. Det osäkra omvärldsläget och en ökad internationell efterfrågan har ytterligare ansträngt industrins produktionskapacitet, säger Björn Myrberg.

    Björn Myrberg, FMV

    Björn Myrberg

    Ekonomidirektör FMV

    Enligt årsredovisningen beror förseningarna i huvudsak på problem i industrileden, men det hänvisas också till en ökad internationell efterfrågan. I vissa fall har beställningar till andra nationer prioriterats, vilket bidragit till försenade leveranser till Försvarsmakten.

    – Vi lägger nu stora investeringar i industrin och med det kommer naturligtvis förväntningar från vår sida att industrin vidtar åtgärder för att öka sin produktionskapacitet. Men industrin behöver också känna att det finns en långsiktighet som gör att de är beredda att gå in med mer kapital och göra stora infrastruktursatsningar, säger Björn Myrberg och fortsätter:

    – Vi tittar på möjligheten att slå samman fler ordrar för att kunna lägga större beställningar och skriva avtal som sträcker sig över längre tid. Vi måste ha en väldigt nära dialog med industrin i de här delarna så att de känner att de vet vad vi tänker i ett längre perspektiv.

    Förseningar uppstår också på grund av interna processer hos FMV liksom i samarbetet mellan myndigheten och Försvarsmakten. Arbeten pågår inom FMV med att förenkla interna processer kopplat till anskaffning, samtidigt som åtgärder vidtas för att underlätta samarbetet med Försvarsmakten. Exempelvis är det sedan i maj förra året möjligt att mejla sekretessbelagd information som inte är säkerhetsskyddsklassificerad mellan myndigheterna.

    Vi arbetar med att utveckla vår gemensamma uppföljning så att det inte kommer som en överraskning för Försvarsmakten om en försening uppstår

    Det har fastställts ett gemensamt regelverk för Försvarets materielverk och Försvarsmakten gällande materieldata och under förra året påbörjade FMV ett pilotprojekt med digital signering. Kommunikationen mellan myndigheterna ska också förbättras för att skapa en tydligare gemensam lägesbild av materielanskaffningen.

    – Vi arbetar med att utveckla vår gemensamma uppföljning så att det inte kommer som en överraskning för Försvarsmakten om en försening uppstår. Det är jätteviktigt att vi undanröjer hinder där vi själva har en del i att vi inte får ut materiel till förbanden, men också att vi har koll på olika risker för förseningar, säger Björn Myrberg.

    För att möta den ökande efterfrågan på materiel växer FMV personellt och de senaste två åren har drygt 600 personer anställts. Andelen konsulter har varit relativt konstant och utgör ungefär 24 procent av den totala personalkostnaden. Det pågår också en översyn av myndighetens behov av yrkesofficerare inom ramen för YAM, yrkesofficer vid annan myndighet. Idag tjänstgör cirka 130 yrkesofficerare hos FMV, medan myndighetens uttalade behov är 170 yrkesofficerare. Ambitionen är att skriva ner behovet av YAM hos FMV.

    – Det handlar om både vårt behov och vad som är realistiskt. Försvarsmakten har behov av de officerare som finns och det finns också andra myndigheter som behöver officerare. Vi har ett pågående arbete med Försvarsmakten om det här, säger Björn Myrberg.

    Fakta

    Materielanskaffning Försvarsmakten, 2025 jämfört med 2024

    • FMV:s beställningar till industrin: 90,1 miljarder kronor (+33 procent).
    • FMV:s leveranser till FM: 18 miljarder kronor (+56 procent).
    • Beställningar från FM till FMV som ännu inte levererats: 112,6 miljarder kronor (+11 procent).
    • Leveransindex: 53 av 100 (-20).


    Materielanskaffning för donation till Ukraina

    • FMV:s beställningar till industrin: 12,1 miljarder kronor.
    • Levererat värde: 917 miljoner kronor.


    Källa:
    Försvarets materielverk

    Ur arkivet: