Senast publicerat
Senast publicerat:

Säkerhetsläget ställer krav på ökad militär förmåga 

Fler omedelbart tillgängliga förband, nya materielanskaffningar till samtliga stridskrafter och en större krigsorganisation. Det är några av förslagen för att stärka försvarsförmågan som ÖB Micael Bydén lämnade i sitt militära råd till regeringen.

Josefine Owetz
Tim Aro/TT
Försvarsmaktens framtida ekonomi och förmågor, det fortsatta stödet till Ukraina och råd inför kommande Natointräde. Det var några av de ämnen som berördes i ÖB:s militära råd, som överlämnades till regeringen den 1 november.

Överbefälhavaren inledde presskonferensen den 1 november med att säga att det råder ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt läge och att omvärldsutvecklingen ställer krav på en högre ambitionsnivå i den militära tillväxten. 

–Vi kan inte heller utesluta en allvarligare händelseutveckling. Vi utesluter ingenting i nuläget, sa Micael Bydén. 

”Utgångspunkten måste, under överskådlig tid, vara att Ryssland utgör en säkerhetsutmaning samt ett militärt hot mot sina närmaste grannländer”, skriver han i sitt militära råd till regeringen. För att stärka försvarsförmågan föreslås bland annat att mängden omedelbart tillgängliga förband ökar, ny materiel tillförs till stridskrafterna, värnpliktsvolymen ökar och att krigsorganisationen blir större.

–Det handlar om en försvarsmakt i stor tillväxt där vi behöver ta ytterligare steg. Detta är nog det viktigaste råd och underlag som jag lämnar in under min tid som ÖB, säger han till SVT Nyheter. 

Det innehåller också rekommendationer för hur Sverige ska hantera Natomedlemskapet.

–Det militära rådet till politiken är att vi avstår nationella förbehåll, att vi erbjuder förmågor till incidentberedskap i luften, till alliansens stående marina styrkor och den förstärkta närvaron längs Natos östra gräns och att vi deltar i Natos snabbinsatsförband, sa ÖB Micael Bydén på pressträffen.

Liknande läsning:

Försvarsmakten förordar att det nordiska samarbetet inom Nato utvecklas och att Försvarsmakten får regeringens mandat för försvarsplanering och operationer tillsammans med Nato och allierade. Nationella förmågor behöver snarast stärkas, det handlar om gemensamt och integrerat luft- och robotförsvar, interoperabla ledningssystem och utveckling av värdlandsstöd.

– Jag hävdar att vi har en praktisk men också en mental resa framför oss, såväl militärt som politiskt. Vår förmågeutveckling kommer att påverkas av prioriteringar och tidsplaner inom alliansen och hos övriga allierade. 

I rådet poängterar ÖB att det är en förutsättning att politiska beslut fattas snabbt för att inte fördröja tillväxten av operativ förmåga. 

–Nu är det viktigt med politisk beredskap för att fatta nödvändiga beslut. Försvarsmakten behöver en justering av den politiska inriktningen senast till årsskiftet 2023/2024, säger han i en artikel på Försvarsmaktens webbplats. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Tystnadskultur är ingenting som gynnar vare sig arbetsmiljön eller den skarpa verksamhet som bedrivs inom myndigheten. Det säger Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör i Försvarsmakten. Nu utvecklas ett analysverktyg som ska kunna användas för att upptäcka den sortens problem ute på förbanden.

    Linda Sundgren
    Tystnadskultur

    Foto: Björn Öberg

    Den här artikeln är en del av en serie artiklar om tystnadskultur i Försvarsmakten.

    Hälften av Försvarsmaktens anställda har någon gång upplevt tystnadskultur under sin tjänstgöring. Det visar en forskningsrapport från Försvarshögskolan. Att åtgärda problemen kan vara både svårt och tids­­krävande, men nu pågår ett arbete vid Försvarsstabens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka den här typen av destruktivt ledarskap ute på förbanden.

    Den forskning som bedrivs vid Försvarshögskolan och som visar att hälften av de anställda i Försvarsmakten någon gång upplevt tystnadskultur, har överste Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning, inte tagit del av. Han säger att han inte uppfattar problemen som så stora som forskningen visar.

    – Det är otroligt tråkigt att höra de här siffrorna, men vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind (Försvarsmaktens medarbetarundersökning red anm) som är vårt känselspröt ut mot organisationen, säger Jonas Karlsson.

    I den senaste publicerade FM Vind-undersökningen som genomfördes 2024, fick påståendet ”På vårt förband kan jag utan rädsla för att drabbas av negativa konsekvenser öppet berätta om felaktigheter och missförhållanden jag upplever”, 69 av 100 poäng.

    – Oavsett utbredning är tystnadskultur absolut ingenting som Försvarsmakten vill ha. Det kan påverka både arbetsmiljö och den skarpa verksamhet som vi bedriver och vi kan inte lösa våra uppgifter om vi är destruktiva, säger Jonas Karlsson.

    Vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind …

    Att det finns medarbetare som vittnar om att de efter att ha framfört kritik drabbats av repressalier i form av exempelvis förflyttning på oklara grunder eller utfrysning, är något som Jonas Karlsson menar inte hör hemma i myndigheten.

     – Sådant ska vi som medarbetare i Försvarsmakten inte behöva acceptera. Vi vill inte ha en organisation där den som för fram sin åsikt sätts på standby. Hela vår värdegrund bygger på öppenhet och att vi har en rak och ärlig kommunikation för att kunna omsätta vår verksamhet och uppdragstaktik i den skarpa verksamhet som vi bedriver, säger han.

    Jonas ­Karlsson

    Jonas Karlsson

    Ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning

    Forskning visar att det finns faktorer som ökar risken för att tystnadskultur ska uppstå, däribland tydliga hierarkier och chefer med stort inflytande över enskilda medarbetares yrkesmässiga framtid; parametrar som återfinns i Försvarsmakten. Jonas Karlsson framhåller dock att det finns mekanismer inbyggda i karriärsystemet som ska motverka att personal hamnar i beroendeställning till enskilda chefer.

    – En bedömning av en medarbetare ska inte bara göras av en chef. Går processen rätt till ska du ha en 360-gradersbedömning av den individ som är på väg till en skola eller vidare i karriären. Fungerar det minskar risken för jäv och tystnadskultur, säger Jonas Karlsson.

    Han menar att det förebyggande arbetet mot tystnadskultur handlar om att skapa tillit och trygghet och att ledningen och ledarskapets ansvar är centralt i detta. Eftersom chefer själva ofta är en del av problemet när en tystnadskultur uppstår, skulle han vilja att frågan lyftes redan under yrkesofficersutbildningarna.

    – Vi behöver starta rätt med första linjens chef som tar sitt första chefsansvar. De behöver ha en uppfattning om hur man bemöter medarbetare som kommer med kritik eller förslag på förändring. Jag ser också en möjlighet att omhänderta detta i introduktionsutbildningen vid förbanden, säger Jonas Karlsson.

    Nyligen startade ett arbete vid Försvarsmaktens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka signaler om tystnadskultur. Meningen är att förbanden själva ska kunna använda verktyget för att analysera svaren på de frågor i FM Vind-­enkäten som kan knytas till tystnadskultur. Fredrik Nordenmark är HR-strateg på HR-avdelningen och deltar i utvecklingen av det nya analysverktyget.

    Fredrik Nordenmark

    Fredrik Nordenmark

    HR-strateg

    – Modellen är tvådelad, där den ena delen talar om att här finns det inslag av tystnadskultur och den andra delen att det finns risk för tystnadskultur. Vi på HR-avdelningen kommer att kunna stämma av läget i hela Försvarsmakten vartannat år medan försvarsgrenarna också har möjlighet att fokusera mer på de här frågorna i de pulsmätningar som kommer däremellan. 

    Enligt Fredrik Nordenmark kommer samtliga organisationsenheter och försvarsgrenar att erbjudas utbildning i analysverktyget, innan utrullningen av nästa FM Vind-enkät i höst.

    Ur arkivet: