Säkerhetsläget ställer krav på ökad militär förmåga 

Fler omedelbart tillgängliga förband, nya materielanskaffningar till samtliga stridskrafter och en större krigsorganisation. Det är några av förslagen för att stärka försvarsförmågan som ÖB Micael Bydén lämnade i sitt militära råd till regeringen.

Försvarsmaktens framtida ekonomi och förmågor, det fortsatta stödet till Ukraina och råd inför kommande Natointräde. Det var några av de ämnen som berördes i ÖB:s militära råd, som överlämnades till regeringen den 1 november.

Överbefälhavaren inledde presskonferensen den 1 november med att säga att det råder ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt läge och att omvärldsutvecklingen ställer krav på en högre ambitionsnivå i den militära tillväxten. 

–Vi kan inte heller utesluta en allvarligare händelseutveckling. Vi utesluter ingenting i nuläget, sa Micael Bydén. 

”Utgångspunkten måste, under överskådlig tid, vara att Ryssland utgör en säkerhetsutmaning samt ett militärt hot mot sina närmaste grannländer”, skriver han i sitt militära råd till regeringen. För att stärka försvarsförmågan föreslås bland annat att mängden omedelbart tillgängliga förband ökar, ny materiel tillförs till stridskrafterna, värnpliktsvolymen ökar och att krigsorganisationen blir större.

–Det handlar om en försvarsmakt i stor tillväxt där vi behöver ta ytterligare steg. Detta är nog det viktigaste råd och underlag som jag lämnar in under min tid som ÖB, säger han till SVT Nyheter. 

» Jag hävdar att vi har en praktisk men också en mental resa framför oss. «

Det innehåller också rekommendationer för hur Sverige ska hantera Natomedlemskapet.

–Det militära rådet till politiken är att vi avstår nationella förbehåll, att vi erbjuder förmågor till incidentberedskap i luften, till alliansens stående marina styrkor och den förstärkta närvaron längs Natos östra gräns och att vi deltar i Natos snabbinsatsförband, sa ÖB Micael Bydén på pressträffen.

Försvarsmakten förordar att det nordiska samarbetet inom Nato utvecklas och att Försvarsmakten får regeringens mandat för försvarsplanering och operationer tillsammans med Nato och allierade. Nationella förmågor behöver snarast stärkas, det handlar om gemensamt och integrerat luft- och robotförsvar, interoperabla ledningssystem och utveckling av värdlandsstöd.

– Jag hävdar att vi har en praktisk men också en mental resa framför oss, såväl militärt som politiskt. Vår förmågeutveckling kommer att påverkas av prioriteringar och tidsplaner inom alliansen och hos övriga allierade. 

I rådet poängterar ÖB att det är en förutsättning att politiska beslut fattas snabbt för att inte fördröja tillväxten av operativ förmåga. 

–Nu är det viktigt med politisk beredskap för att fatta nödvändiga beslut. Försvarsmakten behöver en justering av den politiska inriktningen senast till årsskiftet 2023/2024, säger han i en artikel på Försvarsmaktens webbplats. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Riksrevisionen riktar kritik mot Försvarsmaktens personalförsörjning av kontinuerligt anställda soldater, sjömän och gruppbefäl (GSS/K). Den har varit underfinansierad och haft otydlig styrning. Brist på övningar och materiel gör att de anställda slutar i förtid, slår Riksrevisionen fast.

Meningsfulla arbetsuppgifter är en viktig drivkraft för att GSS/K ska fortsätta vara anställda.

Riksrevisionens nya rapport ”Expansion utan prioritet”, som släpptes i början av september, har granskat Försvarsmaktens personalförsörjning av GSS/K, i huvudsak under perioden 2016–2020. De senaste åren har myndigheten haft ungefär 1 000–1 500 färre anställda soldater, sjömän och gruppbefäl än vad som bedömts som nödvändigt, vilket motsvarar cirka 15–20 procent av personalkategorin. 

Granskningen visar att arbetsuppgifterna är en viktig drivkraft för att GSS/K ska fortsätta att vara anställda, men att de inte alltid motsvarar förväntningarna – vilket leder till att många slutar sin anställning i förtid. 

– Många uppger att brist på materiel och arbetsledande yrkesofficerare har inneburit få övnings- och utvecklingsmöjligheter. Arbetsuppgifterna har då inte känts lika meningsfulla, säger Fredrik Bonander, projektledare för granskningen, i pressmeddelandet. 

Fredrik Bonnander
Fredrik Bonander

Det var 2009 som riksdagen beslutade om att införa anställda soldater. Målet på 6 850 GSS/K skulle vara uppnått år 2018. Men det lyckades aldrig, utan målet har i stället skjutits framåt, och nu ska det nås år 2027. En huvudorsak är att riksdagens försvarsbeslut 2015, enligt Riksrevisionen, varit underfinansierat. Försvarsmakten sätter upp mål för antalet anställda soldater på de olika förbanden. Men målen följs inte av motsvarande utrymme i förbandens budget, vilket leder till att förbanden får olika uppfattningar om vad som gäller. Några förband har haft som mål att anställa fler än vad de har plats eller resurser för och ”saknar i realiteten möjlighet att nå bemanningsmålen inom de tidsramar som angivits”.

Totalt sett ökar dock antalet GSS/K, och även om Försvarsmakten inte har några problem med att rekrytera har myndigheten haft svårt att behålla dem så länge som vore önskvärt, enligt Riksrevisionen. 

”Det riskerar att leda till att onödigt mycket resurser tas i anspråk för rekrytering och utbildning, men också till att det blir svårare att fylla förbanden. Svårigheterna att behålla personal kommer sig delvis av brist på materiel, infrastruktur och yrkesofficerare, som har försvårat för Försvarsmakten att tillhandahålla en god verksamhet för sina GSS/K, men också av att GSS/K efter ett tag känner sig färdiga med yrket”, skriver Riksrevisionen.

» Många uppger att brist på materiel och arbetsledande yrkesofficerare har inneburit få övnings- och utvecklingsmöjligheter. «

Den huvudsakliga rekryteringsbasen för GSS/K är värnpliktiga. Detta har lett till att nyanställningar i huvudsak sker en gång om året, i samband med utryckning. När soldater sedan slutar växer antalet vakanser allt eftersom. Det gör det gradvis svårare att bedriva en god verksamhet för dem som är kvar, eftersom till exempel övningar ofta kräver ett visst antal deltagande för att vara relevanta.Riksrevisionen rekommenderar Försvarsmakten att ”förtydliga sin interna styrning vad gäller antalet anställda och kostnaderna för dessa”.

Försvarsmakten skriver i ett blogginlägg att de välkomnar rapporten. Försvarsmaktens tillförordnade personaldirektör Fredrik Ståhlberg och Försvarsmaktens förbandsproduktionschef Jonny Lindfors kommenterar den så här i inlägget på myndighetens webbplats:

”En del av den kritik som framkommit i rapporten tyder på att soldaterna upplever att de inte är lika prioriterade som de värnpliktiga. Det är något vi tar på allvar. Det är en produkt av en stor förändring i samband med värnpliktens återinförande”, skriver de och poängterar att anställda och värnpliktiga har en ömsesidig positiv påverkan på krigsförbandens förmåga.

”Nationell beredskap är tydligt i fokus och våra stående förband nyttjas i betydligt större omfattning än för något år sedan. Det råder dock alltjämt ett behov av att turas om att nyttja materiel för grundutbildning och för att vidmakthålla stående förband och så kommer det att se ut under många år framåt”, skriver de vidare i inlägget.

FAKTA

Riksrevisionen rekommendationer:
Se över möjliga åtgärder för att få GSS/K att stanna längre. 

Säkerställ att det finns tillräckligt många GSS/K i tjänst hela året för att kunna bedriva en god verksamhet. Förtydliga den interna styrningen kring måltal  och liknande.

Källa: Riksrevisionen ”Expansion utan prioritet”

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Ett svenskt förbandsbidrag till Nato kan omfatta såväl fartyg som stridsflyg och markförband. Det skriver Försvarsmakten i en delredovisning om ett framtida Natomedlemskap som överlämnats till regeringen.

Vad Sverige ska kunna bidra med till Natos styrkor vid ett medlemsskap, är under utredning. Övning Defender Europe 2022 är en USA-ledd övning som genomförs på olika platser i Europa. Försvarsmakten deltog med ett reducerat kompani från Ing 2, Göta ingenjörregemente som tillsammans med amerikanska förband byggde två förbindelser över två olika vattendrag i Polen.

Ett svenskt medlemskap i Nato kommer att påverka såväl ledning som organisation och förbandsverksamhet i Försvarsmakten. En mer detaljerad analys av effekterna av ett deltagande i försvarsalliansen kommer att finnas med i det budgetunderlag som överbefälhavaren lämnar till regeringen den 1 november, men en delredovisning har levererats. Delredovisningen är inte offentlig, men enligt en artikel på Försvarsmaktens webbplats den 16 september kan ett svenskt förbandsbidrag till Nato handla om fartyg till marina styrkor, stridsflyg till beredskapsstyrkor för luftrumsövervakning och markförband till förstärkningsstyrkorna i Baltikum och Östeuropa.   

– Svenskt territorium kommer också att ha stor betydelse för alliansens försvar av Finland och de baltiska staterna. Det svenska inträdet i Nato förändrar också förutsättningarna för försvaret av Nordnorge, kontrollen av sjöförbindelser i Västerhavet och därmed även i Östersjöinloppet, säger generalmajor Thomas Nilsson som sammanhåller Försvarsmaktens Natoförberedelser, i artikeln. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Sedan i somras har Försvarsmakten en så kallad visselblåsarfunktion, dit anställda kan rapportera vid misstanke om allvarliga missförhållanden. Funktionen är placerad vid myndighetens internrevision och hittills har tre anmälningar kommit in.

Bakgrunden till inrättandet av visselblåsarfunktionen är den nya visselblåsarlagen som trädde i kraft i december 2021.

Visselblåsare är personer som rapporterar när de på arbetsplatsen upptäcker överträdelser som är av allmänt intresse att de kommer fram. Den 17 juli i år blev det krav på att alla arbetsgivare med mer än 50 anställda ska ha en intern visselblåsarfunktion dit medarbetare kan rapportera om allvarliga missförhållanden i syfte att åstadkomma en förbättring. Det kan handla om misstänkt korruption, brister i säkerheten, felaktig användning av skattemedel med mera. 

– Detta är en kompletterande kanal till de andra kanaler som redan i dag finns för att rapportera om missförhållanden, som avvikelsehanteringen i Prio, funktionen för ovälkommet beteende, APT och meddelarfriheten, säger Anders Thunholm, chef för Försvarsmaktens internrevision. 

Anders Thunholm, HKV rev
Anders Thunholm

Bakgrunden till inrättandet är den nya visselblåsarlagen som trädde i kraft i december 2021. Förutom anställda omfattas bland annat tidigare anställda och leverantörer som utför uppdrag åt myndigheten. Värnpliktiga omfattas inte av lagen. 

Hur gör man för att anmäla? 

– Man kan både ringa, mejla och skriva fysiska brev till oss. Men vi ser helst att man skriver in eftersom vi då får dokumentation, vilket minskar risken för missförstånd. Om man är anonym är baksidan att vi inte kan komplettera ärendet eller återrapportera vad vi kommer fram till, säger Anders Thunholm och fortsätter:

– Meningen är att man inte ska behöva vara anonym. Identiteten hos de som anmäler och de som blir utpekade omfattas av sekretess.

» Detta är en kompletterande kanal till de andra kanaler som redan finns i dag. «

Som visselblåsare har man ett skydd mot att få sin identitet röjd eller utsättas för repressalier. 

Hur går ni vidare med anmälningarna?

– Vi bekräftar mottagandet inom en vecka. Sedan gör vi en utredning för att styrka det som påstås och ser om det som rapporterats faller inom ramen för visselblåsarfunktionen. Om det är ett missförhållande som bör åtgärdas lämnar vi det vidare i myndigheten, som bedömer vilka åtgärder som behöver vidtas. 

Anders Thunholm poängterar att lagen inte gäller vid rapportering av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.

– Uppgifter som rör detta får inte rapporteras in. Vid misstanke om missförhållande inom dessa områden ska ens säkerhetsorganisation kontaktas.

Fram till den 19 september hade tre rapporter kommit in.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post