Sök
Stäng denna sökruta.

Säkerhetsläget ställer krav på ökad militär förmåga 

Fler omedelbart tillgängliga förband, nya materielanskaffningar till samtliga stridskrafter och en större krigsorganisation. Det är några av förslagen för att stärka försvarsförmågan som ÖB Micael Bydén lämnade i sitt militära råd till regeringen.

Josefine Owetz
Tim Aro/TT
Försvarsmaktens framtida ekonomi och förmågor, det fortsatta stödet till Ukraina och råd inför kommande Natointräde. Det var några av de ämnen som berördes i ÖB:s militära råd, som överlämnades till regeringen den 1 november.

Överbefälhavaren inledde presskonferensen den 1 november med att säga att det råder ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt läge och att omvärldsutvecklingen ställer krav på en högre ambitionsnivå i den militära tillväxten. 

–Vi kan inte heller utesluta en allvarligare händelseutveckling. Vi utesluter ingenting i nuläget, sa Micael Bydén. 

”Utgångspunkten måste, under överskådlig tid, vara att Ryssland utgör en säkerhetsutmaning samt ett militärt hot mot sina närmaste grannländer”, skriver han i sitt militära råd till regeringen. För att stärka försvarsförmågan föreslås bland annat att mängden omedelbart tillgängliga förband ökar, ny materiel tillförs till stridskrafterna, värnpliktsvolymen ökar och att krigsorganisationen blir större.

–Det handlar om en försvarsmakt i stor tillväxt där vi behöver ta ytterligare steg. Detta är nog det viktigaste råd och underlag som jag lämnar in under min tid som ÖB, säger han till SVT Nyheter. 

Det innehåller också rekommendationer för hur Sverige ska hantera Natomedlemskapet.

–Det militära rådet till politiken är att vi avstår nationella förbehåll, att vi erbjuder förmågor till incidentberedskap i luften, till alliansens stående marina styrkor och den förstärkta närvaron längs Natos östra gräns och att vi deltar i Natos snabbinsatsförband, sa ÖB Micael Bydén på pressträffen.

Försvarsmakten förordar att det nordiska samarbetet inom Nato utvecklas och att Försvarsmakten får regeringens mandat för försvarsplanering och operationer tillsammans med Nato och allierade. Nationella förmågor behöver snarast stärkas, det handlar om gemensamt och integrerat luft- och robotförsvar, interoperabla ledningssystem och utveckling av värdlandsstöd.

– Jag hävdar att vi har en praktisk men också en mental resa framför oss, såväl militärt som politiskt. Vår förmågeutveckling kommer att påverkas av prioriteringar och tidsplaner inom alliansen och hos övriga allierade. 

I rådet poängterar ÖB att det är en förutsättning att politiska beslut fattas snabbt för att inte fördröja tillväxten av operativ förmåga. 

–Nu är det viktigt med politisk beredskap för att fatta nödvändiga beslut. Försvarsmakten behöver en justering av den politiska inriktningen senast till årsskiftet 2023/2024, säger han i en artikel på Försvarsmaktens webbplats. 

Dela artikel:
Facebook
Twitter
E-post

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Senast publicerat
    Ur arkivet