Senast publicerat
Senast publicerat:

Så fungerar Förbundsmötet

Förbundsmötet är Officersförbundets högst beslutade organ. Den 14–16 november samlas drygt 100 förtroendevalda ombud för att bland annat välja förbundsstyrelse och bestämma vilken riktning förbundets ska gå i och vilka frågor förbundet ska driva de kommande åren.

Cecilia Gustafsson
Ett vanligt styrelsemöte på Officersförbundets kansli i Stockholm. Ledamöterna har rest till mötet från sina hemförband runtom i landet.
Artikel från Officersförbundet.

Officersförbundet är en demokratisk organisation. Det betyder att du som är medlem i förbundet kan påverka hur förbundet styrs och vilka fackliga frågor som förbundet ska driva. Det är du som vid din officersförenings årsmöte väljer förtroendevalda som ska sitta i din föreningens styrelse. Förbundsmötet äger rum var tredje år och på mötet deltar förtroendevalda, så kallade ombud, för att representera dig och din officersförening. Antalet ombud som en officersförening kan skicka till mötet beror på föreningens storlek.  

Inför mötet tas det fram olika beslutsförslag. De förslag som kommer från en förening eller enskild medlem kallas för motioner. Mer om hur de fungerar kan du läsa på sida 81. De förslag so9 kommer från förbundsstyrelsen kallas för propositioner. Du kan läsa propositionerna på Förbundsmötets webbplats of-forbundsmote.se. De propositioner som återkommer vid varje möte är bland annat förbundets fackliga program, stadgar, samt budget. Det fackliga programmet är det som ska styra förbundsstyrelsens arbete de kommande åren. 

– Det är inga större förändringar vad det gäller propositionen för det fackliga programmet, men vi lever i omvälvande tid med konsekvenserna av tillväxt, kriget i Ukraina och Nato-ansökan. Det kommer ställa höga krav på att förbundsstyrelsen också kan göra korrekta analyser och fatta rätt beslut för medlemmarna, säger Lars Fresker, Officersförbundets ordförande.

»Förbundsmötet kan tyckas omständligt och komplext, men vi är en demokratisk organisation som kräver en demokratisk process.«

Det är en proposition som sticker ut – proposition nummer åtta stadgar. Den föreslår att Förbundsmötet ska äga rum vart fjärde år i stället för tredje år som idag. Det tar tid att sätta sig in i olika frågor och förbundsstyrelsen menar att det skulle vara bättre om styrelsen fick arbeta med de olika frågorna under en längre tid. Denna proposition föreslår även att presidiets sammansättning ska ändras. I dag är det ett krav att presidiet, med ordförande och två vice ordförande, ska bestå av förtroendevalda från de tre försvarsgrenarna. Förslaget innebär att det kravet försvinner.

– Tanken är att de som är bäst lämpade ska sitta i presidiet oavsett försvarsgren eller stridskraft. Om man sitter i förbundsstyrelsen representerar man samtliga medlemmar, säger Lars Fresker och tillägger:

Liknande läsning:

– Förbundsmötet kan tyckas omständligt och komplext, men vi är en demokratisk organisation som kräver en demokratisk process. 

Så om du som är medlem vill få insyn och påverka både din närmaste arbetssituation och de stora frågorna så finns det flera sätt – till Förbundsmötet kan du skriva motioner, men det är minst lika viktigt att engagera dig och bli förtroendevald i din officersförening. Det är de förtroendevalda ombuden som kommer att representera dig och din officersförening i röstningen om beslutsförslagen.

I oktober genomfördes slutlig samverkan av det underlag som ÖB lämnade till regeringen den 1 november. En del i underlaget handlar om åtgärder inom personalområdet utifrån den dagorder som ÖB gav ut i augusti. Förbundet samverkade underlaget i enighet men lämnade samtidigt in en skrivelse som beskriver vilka åtgärder som förbundet anser behöver vidtas inom personalområdet.

Cecilia Gustafsson
Joel Thungren / Försvarsmakten
20210914_joethu01_Beredskapsinsats_Eksjö (4)

– För oss var det viktigt att få göra det medskicket, säger förbundsdirektören Johan Hansson.

Rapporten tar sin utgångspunkt bland annat i den medlemsundersökning som genomfördes i våras och den gemensamma undersökning som de nordiska fackförbunden gjort tillsammans med Försvarshögskolan. 

– Man kan säga att det här dokumentet består av två delar – dels en beskrivning av hur medlemmarna ser på sin vardag, dels en lista med konkreta åtgärder som vi menar att Försvarsmakten behöver vidta, säger Johan Hansson.

Bland förslagen återfinns att justera lönestrukturen så att Arbetsområde 24 militärt arbete blir det högst värderade arbetsområdet och de militära cheferna blir de högst värderade i Försvarsmakten och staten, att finna ett system för löneutveckling för specialistofficerare där värdering av kompetensdjup är en central del och att den positiva utvecklingen av lönebildningsprocessen ska fortsätta samt att modellen med lönemålbildsarbete vid organisationsenheterna och framtagande av deras behov ska befästas. 

Officersförbundet föreslår vidare att ersättningar vid rörlighet och arbetstid, som lägst, ska räknas upp med den löneutveckling som varit sedan respektive avtal tecknades. Ett exempel på detta är pendlingsersättning och FM-dygn/sjödygn.

Vad gäller pensioner menar Officersförbundet att tjänstepension och allmän pension (total pension) ska vara 70 procent av slutlönen livslångt efter en hel karriär i Försvarsmakten. Den särskilda pensionslösning för yrkesofficerare i PA 16 avdelning 2 ska införas även för de som tillhör avdelning 1. Det vill säga att yrkesofficeren kan gå i pension fyra år före övriga statsanställda med 70 procent livslång pension.

– Vi kommer att driva de här frågorna tydligt framöver och vi hoppas, förstås, att få gehör för dem, säger Johan Hansson.

Hela rapporten kan du läsa på Officersförbundets webbplats.

Ur arkivet: