Senast publicerat
Senast publicerat:

Så fungerar Förbundsmötet

Förbundsmötet är Officersförbundets högst beslutade organ. Den 14–16 november samlas drygt 100 förtroendevalda ombud för att bland annat välja förbundsstyrelse och bestämma vilken riktning förbundets ska gå i och vilka frågor förbundet ska driva de kommande åren.

Redaktionen
Ett vanligt styrelsemöte på Officersförbundets kansli i Stockholm. Ledamöterna har rest till mötet från sina hemförband runtom i landet.
Artikel från Officersförbundet.

Officersförbundet är en demokratisk organisation. Det betyder att du som är medlem i förbundet kan påverka hur förbundet styrs och vilka fackliga frågor som förbundet ska driva. Det är du som vid din officersförenings årsmöte väljer förtroendevalda som ska sitta i din föreningens styrelse. Förbundsmötet äger rum var tredje år och på mötet deltar förtroendevalda, så kallade ombud, för att representera dig och din officersförening. Antalet ombud som en officersförening kan skicka till mötet beror på föreningens storlek.  

Inför mötet tas det fram olika beslutsförslag. De förslag som kommer från en förening eller enskild medlem kallas för motioner. Mer om hur de fungerar kan du läsa på sida 81. De förslag so9 kommer från förbundsstyrelsen kallas för propositioner. Du kan läsa propositionerna på Förbundsmötets webbplats of-forbundsmote.se. De propositioner som återkommer vid varje möte är bland annat förbundets fackliga program, stadgar, samt budget. Det fackliga programmet är det som ska styra förbundsstyrelsens arbete de kommande åren. 

– Det är inga större förändringar vad det gäller propositionen för det fackliga programmet, men vi lever i omvälvande tid med konsekvenserna av tillväxt, kriget i Ukraina och Nato-ansökan. Det kommer ställa höga krav på att förbundsstyrelsen också kan göra korrekta analyser och fatta rätt beslut för medlemmarna, säger Lars Fresker, Officersförbundets ordförande.

»Förbundsmötet kan tyckas omständligt och komplext, men vi är en demokratisk organisation som kräver en demokratisk process.«

Det är en proposition som sticker ut – proposition nummer åtta stadgar. Den föreslår att Förbundsmötet ska äga rum vart fjärde år i stället för tredje år som idag. Det tar tid att sätta sig in i olika frågor och förbundsstyrelsen menar att det skulle vara bättre om styrelsen fick arbeta med de olika frågorna under en längre tid. Denna proposition föreslår även att presidiets sammansättning ska ändras. I dag är det ett krav att presidiet, med ordförande och två vice ordförande, ska bestå av förtroendevalda från de tre försvarsgrenarna. Förslaget innebär att det kravet försvinner.

– Tanken är att de som är bäst lämpade ska sitta i presidiet oavsett försvarsgren eller stridskraft. Om man sitter i förbundsstyrelsen representerar man samtliga medlemmar, säger Lars Fresker och tillägger:

Liknande läsning:

– Förbundsmötet kan tyckas omständligt och komplext, men vi är en demokratisk organisation som kräver en demokratisk process. 

Så om du som är medlem vill få insyn och påverka både din närmaste arbetssituation och de stora frågorna så finns det flera sätt – till Förbundsmötet kan du skriva motioner, men det är minst lika viktigt att engagera dig och bli förtroendevald i din officersförening. Det är de förtroendevalda ombuden som kommer att representera dig och din officersförening i röstningen om beslutsförslagen.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    I början av sommaren svarade Arbetsgivarverket på OFR/S, P, O:s yrkanden med en egen skrift med yrkanden. Nu reagerar Officersförbundets förhandlingschef Susanne Hultgren på arbetsgivarorganisationens synpunkter.

    Jenny Folkesson
    Susanne-Officersförb2
    Officersförbundets förhandlingschef Susanne Hultgren.

    Foto: Linnea Vesterlund

    Det var under onsdagen den 18 juni som en grupp fackliga företrädare från den statliga sidan i samlad trupp lämnade över en samling yrkanden till Arbetsgivarverket. I utbyte fick de en samling yrkanden tillbaka med frågor som Arbetsgivarverket avser att driva i årets avtalsrörelse. Susanne Hultgren noterade genast två punkter som sticker ut lite extra bland de 29 punkterna.

    – Det är anmärkningsvärt att Arbetsgivarverket i sina yrkanden föreslår en förlängning av uppsägningstiden för alla som har arbetat mer än ett år. Det föreslås dessutom ingen förändring av arbetsgivarens tid när det gäller uppsägningar, säger hon.

    Det är anmärkningsvärt att Arbetsgivarverket i sina yrkanden föreslår en förlängning av uppsägningstiden …

    Vid arbetstagarens egen uppsägning gäller idag två månaders uppsägningstid för den arbetstagare som varit anställd mer än ett år. Arbetsgivarverket yrkar att avtalens uppsägningstid förlängs till tre månader vid arbetstagarens egen uppsägning.

    Det andra yrkandet Susanne Hultgren reagerar lite extra på handlar om semester. Enligt semesterlagens regler ska huvudsemestern förläggas under perioden juni till augusti. Men nu anser Arbetsgivarverket att denna begränsning är alltför snäv i förhållande till de uppgifter som många verksamheter ska utföra. 

    Myndigheten vill därför att perioden för förläggning av huvudsemestern förlängs. I framtiden kan alltså all militär personal, och andra arbetstagare i staten, kanske behöva ta ut sin huvudsemester under andra årstider än sommaren.

    – Det skulle innebära att semesterperioderna kan infalla när skolorna pågår, vilket såklart kan påverka våra medlemmars möjlighet att semestra tillsammans med sin familj, säger Susanne Hultgren.

    Det första mötet med Arbetsgivarverket efter sommaren ägde rum 14 augusti. Förhandlingar pågår och senast 1 oktober ska ett nytt avtal mellan parterna skrivas.

    Ur arkivet: