Senast publicerat
Senast publicerat:

Så fungerar Förbundsmötet

Förbundsmötet är Officersförbundets högst beslutade organ. Den 14–16 november samlas drygt 100 förtroendevalda ombud för att bland annat välja förbundsstyrelse och bestämma vilken riktning förbundets ska gå i och vilka frågor förbundet ska driva de kommande åren.

Cecilia Gustafsson
Ett vanligt styrelsemöte på Officersförbundets kansli i Stockholm. Ledamöterna har rest till mötet från sina hemförband runtom i landet.
Artikel från Officersförbundet.

Officersförbundet är en demokratisk organisation. Det betyder att du som är medlem i förbundet kan påverka hur förbundet styrs och vilka fackliga frågor som förbundet ska driva. Det är du som vid din officersförenings årsmöte väljer förtroendevalda som ska sitta i din föreningens styrelse. Förbundsmötet äger rum var tredje år och på mötet deltar förtroendevalda, så kallade ombud, för att representera dig och din officersförening. Antalet ombud som en officersförening kan skicka till mötet beror på föreningens storlek.  

Inför mötet tas det fram olika beslutsförslag. De förslag som kommer från en förening eller enskild medlem kallas för motioner. Mer om hur de fungerar kan du läsa på sida 81. De förslag so9 kommer från förbundsstyrelsen kallas för propositioner. Du kan läsa propositionerna på Förbundsmötets webbplats of-forbundsmote.se. De propositioner som återkommer vid varje möte är bland annat förbundets fackliga program, stadgar, samt budget. Det fackliga programmet är det som ska styra förbundsstyrelsens arbete de kommande åren. 

– Det är inga större förändringar vad det gäller propositionen för det fackliga programmet, men vi lever i omvälvande tid med konsekvenserna av tillväxt, kriget i Ukraina och Nato-ansökan. Det kommer ställa höga krav på att förbundsstyrelsen också kan göra korrekta analyser och fatta rätt beslut för medlemmarna, säger Lars Fresker, Officersförbundets ordförande.

»Förbundsmötet kan tyckas omständligt och komplext, men vi är en demokratisk organisation som kräver en demokratisk process.«

Det är en proposition som sticker ut – proposition nummer åtta stadgar. Den föreslår att Förbundsmötet ska äga rum vart fjärde år i stället för tredje år som idag. Det tar tid att sätta sig in i olika frågor och förbundsstyrelsen menar att det skulle vara bättre om styrelsen fick arbeta med de olika frågorna under en längre tid. Denna proposition föreslår även att presidiets sammansättning ska ändras. I dag är det ett krav att presidiet, med ordförande och två vice ordförande, ska bestå av förtroendevalda från de tre försvarsgrenarna. Förslaget innebär att det kravet försvinner.

– Tanken är att de som är bäst lämpade ska sitta i presidiet oavsett försvarsgren eller stridskraft. Om man sitter i förbundsstyrelsen representerar man samtliga medlemmar, säger Lars Fresker och tillägger:

Liknande läsning:

– Förbundsmötet kan tyckas omständligt och komplext, men vi är en demokratisk organisation som kräver en demokratisk process. 

Så om du som är medlem vill få insyn och påverka både din närmaste arbetssituation och de stora frågorna så finns det flera sätt – till Förbundsmötet kan du skriva motioner, men det är minst lika viktigt att engagera dig och bli förtroendevald i din officersförening. Det är de förtroendevalda ombuden som kommer att representera dig och din officersförening i röstningen om beslutsförslagen.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Alla vill ha en bra arbetsmiljö, men det kräver arbete och engagemang – och det saknas inte utmaningar konstaterade deltagarna som gick utbildningen för alla huvudskyddsombud i Försvarsmakten.

    Cecilia Gustafsson
    Förbundsnytt bild till reportage 1
    I november förra året valdes Anders Salenbo och de andra centralt skydds­ombuden. Förtroendeuppdraget gäller i tre år.

    Foto: Andreas Blomlöf

    Det är soliga dagar i slutet av maj när utbildningen hålls i Karlskrona. Det är några av de centrala skyddsombuden i Försvarsmakten som organiserar den. Av cirka 40 deltagarna som rest hit från olika förband är hälften kvinnor och hälften män. Den äldsta deltagaren är 67 år och den yngsta 27 år. Den första eftermiddagen delas deltagarna in i grupper utifrån försvarsgren och stridskraft för att lära känna varandra. Efter en lång eftermiddag säger Helena Strid, huvudskyddsombud FMLOG: 

    – Det känns betryggande att träffa kollegor ansikte mot ansikte, att mer konkret se vem man kan vända sig till som ny. Det gör det lätt att lyfta luren och prata om eventuella funderingar jag har. 

    Den andra dagen är schemat fyllt med föreläsningar och grupparbeten. Första föreläsningen hålls av överste Stefan Jansson chef för arméstaben och Jens Zetterberg centrala huvudskyddsombudet för armén. De berättar om hur de arbetar med arbetsmiljöfrågor och hur samma arbetsmiljöproblem oftast finns på flera av förbanden och därför lyfts från arbetsgivare och huvudskyddsombud på förbanden vidare till arméns arbetsmiljökommitté. I den sitter utöver Stefan Jansson och Jens Zetterberg också arbetsmiljöhandläggare och verksamhetssäkerhetsofficer och tillsammans försöker de hitta lösningar på problemen.

    – Jag tycker att vi har ett bra samarbete. Det finns en lyhördhet och vi har ofta samsyn, säger Jens Zetterberg.

    Vi lever i ett regelverk som är anpassat efter en annan tid. Vi behöver ändra de regelverk som är dysfunktionella.

    En av de stora utmaningarna oavsett försvarsgren är bristen på personlig utrustning. Det utbryter diskussion bland deltagarna som berättar om sina erfarenheter av att försöka att köpa in personlig utrustning för att få en bra arbetsmiljö och följa arbetsmiljölagen. Flera deltagare upplever att lagen om offentlig upphandling ställs emot arbetsmiljölagen. 

    – Vi lever i ett regelverk som är anpassat efter en annan tid. Vi behöver ändra de regelverk som är dysfunktionella, säger Stefan Jansson. 

    Den andra föreläsningen hålls av Anders Salenbo, centralt skyddsombud för Försvarsstaben. De deltagare som är centrala skyddsombud får resa sig upp och presentera sig innan Anders Salenbo börjar berätta om skyddsombudet och huvudskyddsombudets roll. 

    Att vara skyddsombud och huvudskyddsombud är ett förtroendeuppdrag som innebär både skyldigheter och rättigheter. Skyldigheterna är exempelvis att vaka på arbetsplatsen, att företräda alla medarbetare och ge stöd till både arbetsgivaren och fackförbunden. Ett skyddsombud har också tystnadsplikt. Rättigheterna är exempelvis att ett skyddsombud ska ha tid att utföra sitt uppdrag och att utbilda sig för det, samt att få tillträde och ta del av information så att uppdraget kan utföras. Ett skyddsombud har också rätt att stoppa verksamhet.

    – Alla de här rättigheterna finns i arbetsmiljölagen och förtroendemannalagen. Kom ihåg att samverkan också gäller skyddsorganisationen och desto tidigare vi är med i processen desto bättre, säger Anders Salenbo.

    Förbundsnytt bild till reportage 2

    Helena Strid är huvudskyddsombud på FMLOG och en av deltagarna på utbildningen.

    Foto: Andreas Blomlöf

    Det systematiska arbetsmiljöarbetet innebär att arbetsgivaren tillsammans med skyddsombuden undersöker arbetsmiljön, vidtar åtgärder och sedan följer upp de åtgärderna. I det arbetet ska skyddsombuden delta i arbetsplatsträffar, skyddsronder samt vid framtagning av riskanalyser exempelvis vid övningar. Skyddsombudet ska också få information om olyckor och tillbudsrapporter. Huvudskyddsombudet ska delta vid förbandets arbetsmiljökommitté, medverka vid analys av medarbetarundersökning, samt ta del av förbandets sjukskrivningstal.

    – Det är minst sagt ett omfattande och oerhört viktigt arbete som är både utmanande och roligt, säger Anders Salenbo.

    Dagen fortsätter och varvas med grupparbete, pauser och föreläsningar av bland annat Carl Lundvall, sektionschef för arbetsmiljösektionen på Försvarsstaben, om sektionens arbete samt hur verksamhetssäkerhet och arbetsmiljö hänger ihop. Martin Sachs, ombudsman på Officersförbundet, håller också en föreläsning om arbetsbelastning. 

    Efter en lång dag bryter deltagarna upp och får en paus innan middagen som hålls på officersmässen på kvällen. 

    – Det känns som att utbildningen hjälper mig att bli bättre på att stödja ”mina” skyddsombud. Jag har fått idéer om hur jag kan lägga upp arbetet framöver samt fått kontakter där jag själv kan söka hjälp och svar på frågor, säger Helena Stridh. 

    Det är minst sagt ett omfattande och oerhört viktigt arbete som är både utmanande och roligt.

    Dagen efter fortsätter föreläsningarna bland annat om utredningsstöd ovälkommet beteende. Grupparbetet fortsätter också och huvudskyddsombuden samtalar om hur de samverkar, vad som fungerar bra och dåligt och vad de gör om arbetsgivaren inte följer arbetsmiljölagen. Erfarenheterna skiljer sig åt. Somliga upplever att de har en bra samverkan medan andra upplever att samverkan inte riktigt fungerar. De kan exempelvis bli inbjudna till möten, medan beslut fattas utan samverkan, det vill säga utan att det tas hänsyn till de arbetsmiljöfrågor som huvudskyddsombuden lyfter. Det finns också en utmaning för huvudskyddsombuden att veta vilka som är skyddsombud på förbanden. Arbetsgivaren ska ha en lista, men den är inte alltid uppdaterad.  

    När det blir dags för utvärdering är deltagarna eniga om att det varit några givande dagar. Flera lyfter fram hur värdefullt det är att träffas, få tips och tricks och att bygga nätverk.

    – Det är roligt att vara med och organisera en så viktig träff där huvudskyddsombuden kan utbyta erfarenheter och lyfta goda exemplen på samverkan. Det är viktigt att se skyddsombuden som ett stöd för chefer när olika arbetsmiljöfenomen dyker upp i vardagen. Det finns många parametrar att ta hänsyn till när man arbetar för att få en bättre arbetsmiljö, säger Mia Penttinen, centralt skyddsombud för Operationsledningen/Hemvärnet som är en av de som organiserat utbildningen.

    Om du är intresserad av att bli skyddsombud prata med din chef eller dina förtroendevalda.

    Fakta

    Skydds-organisationen

    Enligt svensk lagstiftning har arbetsgivaren ett ansvar att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete för att skapa en bra arbetsmiljö samt att förebygga ohälsa och olycksfall. Därför ska varje arbetsplats med fler än fem anställda ha ett eller flera skyddsombud. Om det finns flera skyddsombud samordnas dessa av ett huvudskyddsombud. I Försvarsmakten finns fem så kallade centrala skyddsombud samt fem ersättare som samordnar huvudskyddsombuden.

    Centralt skyddsombud för Försvarsstaben:
    Anders Salenbo (ersättare Helena Bergli).

    För Operations-ledning/Hemvärnet:
    Mia Penttinen och Johanna Bjärving.

    För armén:
    Jens Zetterberg (ersättare Alexander Westberg).

    För marinen:
    Peter Hammarberg (ersättare Åke Bergvik).

    För flygvapnet:
    Leif Ljungkvist (ersättare Mikael Westlin).

    Ur arkivet: