Flygsamarbetet fördjupas ytterligare

Årets flygvapenövning genomfördes i vintermiljö för första gången sedan 2013. Även i år deltog Finland i övningen och en svensk division var baserad på flygbasen i Rovaniemi. Tillsammans med finskt stridsflyg utgjorde de fiendestyrka i övningen, som var den första för den nyetablerade flygstaben.

En svensk Jas 39 Gripen och en finsk F18 Hornet sida vid sida under Flygvapenövning 19.

Flygvapenövningen genomförs årligen och syftar till att öka svenska luftstridskrafters förmåga att möta ett väpnat angrepp mot Sverige. Sedan flera år genomförs övningen tillsammans med det finska flygvapnet, som ett led i det fördjupade försvarssamarbetet.

Tidigare har Finland agerat kvalificerade motståndare, men i år var de även en integrerad del när en finsk flygdivision förstärkte det svenska luftförsvaret. På flygbasen i Rovaniemi var en svensk stridsflygdivision baserad och utgjorde tillsammans med finskt stridsflyg fiendestyrkan i övningen.

– Vi ska kunna försvara hela landet och därför behöver vi öva i hela landet också. Samarbetet med den finska flygdivisionen ökar förutsättningarna för ett framgångsrikt samarbete om det skulle bli ett skarpt läge. En viktig aspekt i krigföring är att man kan kraftsamla, och kraftsamlingen i striden ökar med fler plan som gör samma uppgift koordinerat, säger överste Lars Helmrich, chef för Skaraborgs flygflottilj.

» Jag vet vad ­finnarna har för styrkor och svagheter och de vet samma sak om oss. «

Anfallen utgick från Finland och Jas 39 Gripen-plan tillsammans med finska F-18 Hornet, understödda av störflyg från Saab, agerade kvalificerade motståndare.

– Vi ska vara en motståndare som har den bästa teknologin som finns just nu. I dagens moderna luftkrig är anfallsförband sammansatta av kvalificerade attack-, jakt- och störflygplan. Vi har alla dessa komponenter här och kan agera som en trovärdig motståndare utifrån omvärldsläget, säger överstelöjtnant Carl Bergqvist, chef för 72:a stridsflygdivisionen.

Finska och svenska flygvapnet har samarbetat under lång tid och övar regelbundet inom ramen för så kallad Cross Border Training (CBT), en verksamhet som genomförts sedan början av 2000-talet. Carl Bergqvist berättar att länderna vid det här laget är väl förtrogna med varandras taktik och system.

– Jag vet vad finnarna har för styrkor och svagheter och de vet samma sak om oss. Vi kompletterar och lär oss av varandra på ett bra sätt.

4649_kriolo03_fvo19
Överstelöjtnant Carl Bergqvist

Han tycker att samarbetet med den finska divisionen och basens markorganisation har fungerat bra under övningen.

– En av målsättningarna för min division är att snabbt kunna operera från en annan bas, upprätta system och bedriva flygverksamhet. Vi har fått ut mycket av övningen genom att agera angripare, och tar med oss många lärdomar för vår krigsförbandsutveckling härifrån, säger Carl Bergqvist.

Årets flygvapenövning var den första för den nyetablerade flygstaben. Mycket fokus i övningen låg också på flygstabens arbete, vars uppgift var att leda de svenska luftstridskrafterna. För flygvapenchefen generalmajor Mats Helgesson innebar den nya staben att han var flygtaktisk chef under övning.

– Det har varit väldigt lärorikt och nyttigt för oss alla, inte minst för mig som inte gått övad i befattning på flera år. Det jag kan konstatera efter vår första övning är att vi nu har väldigt många kompetenser samlade vilket ger goda förutsättningar för en bättre, smidigare och effektivare ledning, sade Mats Helgesson, i en artikel på Försvarsmaktens hemsida efter övningen.

Fakta
Flygvapenövning -19

Flygvapenövning 2019 syftade till att i vintermiljö öva taktisk ledning av luftstridskrafterna och den luftoperativa förmågan i ett nationellt högkonfliktscenario. I år var fokus inriktat på att öva huvuduppgiften basförmåga under vintermiljö. Flygplan och helikoptrar var baserade på F 21 i Luleå, flygbaserna i Jokkmokk och Vidsel,
F 7 i Såtenäs och i Rovaniemi (Finland). Totalt deltog runt 2 500 personer i övningen.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Försvarets materielverk ska fördubbla sin omsättning under kommande år och hundratals tjänster ska tillsättas, däribland 160 militära befattningar. Men konkurrensen om officerskompetensen är hård och en dialog förs med Försvarsmakten om hur bemanningen ska lösas.

I dag är 60 YAM-befattningar på FMV vakanta. Samtidigt kan behovet av militär kompetens komma att öka ytterligare de närmaste åren.

Den pågående upprustningen ökar trycket på flera företag, organisationer och myndigheter, däribland Försvarets materielverk, FMV. Med regeringens inriktning ska myndigheten fördubbla sin omsättning under de kommande åren och antalet medarbetare ska öka med 680 årsarbetskrafter, vilket bedöms motsvara cirka 900 personer.

– Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. Vi kommer nog inte att nå riktigt ända fram, men väldigt nära. Sedan ska vi växa med ytterligare ungefär 600 personer de kommande fyra åren, säger Ylva Navér, HR- och kommunikationsdirektör på FMV.

Av de planerade rekryteringarna behövs cirka 160 personer med militär kompetens på FMV, så kallade YAM-befattningar. YAM står för yrkesofficer vid annan myndighet och innebär att officerare lånas ut av Försvarsmakten till en civil myndighet under viss tid. Men tillgången på militär kompetens är begränsad och ännu har man inte lyckats bemanna upp alla YAM-rader.

» Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. «

– Vi har haft ett behov av 160 YAM-befattningar sedan jag började på FMV för ett drygt år sedan, men vi har inte lyckats bemanna fler än 100 av dem. Det är också möjligt att vi kommer att identifiera ytterligare behov av YAM-befattningar under kommande år, säger Ylva Navér. 

Det händer att officerare på eget initiativ ansöker till lediga tjänster på FMV, utanför YAM-systemet. Hur många personer det rör sig om finns inga siffror på, men diskussioner har inletts med Försvarsmakten om hur det ska hanteras.

– Vi ska inte välja bort någon därför att de kommer från Försvarsmakten utan bara ta hänsyn till vilken kandidat som är bäst lämpad för tjänsten, och ibland är det en officer, säger Ylva Navér.

En växande personalstyrka kräver också utökade arbetsytor. FMV har förhyrt lokaler runt om i Stockholm utanför Tre vapen och våren 2024 ska en ny paviljong med 130 arbetsplatser vara inflyttningsklar på Värtavägen. Men FMV rekryterar inte bara till Stockholm utan också till verksamhetsorter ute i landet. Bland annat sker en omfattande tillväxt inom Test och evaluering, som i år ska utökas med dryg 100 befattningar. Test och evaluering har verksamhet i Vidsel, Härnösand, Linköping, Karlsborg/Skövde, Älvdalen, Enköping och Karlskrona.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

I november 2021 meddelade Försvarsmakten att det nya skyddsglasögonsystemet snart skulle komma. Detta efter att Försvarets materielverk upphandlat nya skyddsglasögon. Men de har sedan dess legat hos Försvarsmaktens centrallager.

– Det stämmer att vi har fått leverans av skyddsglasögon, men vi kunde inte bekräfta att de klarade laser. Det vore en allvarlig kvalitetsbrist ur ett säkerhetsperspektiv, därför har vi hållit kvar dem på centrallagret i väntan på att reda ut den här frågan, säger Försvarsmaktens logistikchef brigadgeneral Claes Isoz.

Nu är frågan utredd, testerna har visat att glasögonen klarar laser och leveranser kommer att ske till förbanden i närtid.

Det nya kroppsskyddet 23 D, som är specialanpassat för kvinnor, skulle ha levererats till förbanden innan midsommar i år.  

– Nu blev det inte så. Det beror på att vi även där haft utmaningar med den tekniska dokumentationen. Kroppsskydden är väldigt dyra och vi behövde tillse att verksamheten skulle kunna ta hand om dem på ett bra sätt när det gäller förvaring, underhåll och användning. Brukarutbildningen är planerad till vecka 40, sedan ska de direkt ut, säger Isoz. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

En 21-årig soldat omkom efter att ha blivit påkörd av en tankbil på Blekinge flygflottilj, F 17, den 17 augusti. Olyckan utreds nu som ett arbetsmiljöbrott.

Det är ännu oklart hur lång tid det kommer att ta att utreda olyckan på Blekinge flygflottilj där en 21-årig soldat omkom.

Enligt SVT nyheter kom larmet om olyckan inne på flygflottiljen i Ronneby vid elvatiden på förmiddagen. En soldat hade blivit påkörd och förts till sjukhus där han senare avled. Dagen efter olyckan hölls en presskonferens. Där framkom bland annat att den omkomne befunnit sig framför fordonet när olyckan skedde. 

– Det är med stor sorg och tungt hjärta vi bjudit in i dag. Det jag kan säga är att den förolyckade blev påkörd av en tankbil under ett rutinarbete inne på området. Trots omedelbara livräddande insatser gick hans liv inte att rädda, sa flottiljchef överste Anders Jönsson, enligt SVT nyheter.

Händelsen utreds nu som ett arbetsmiljöbrott. Förundersökningsledare är kammaråklagare Jan Olin vid Nationella åklagaravdelningen i Malmö. 

– Alla dödsolyckor i arbetet utreds som arbetsmiljöbrott och vi undersöker om den som är ansvarig för arbetsmiljön på något sätt har brustit i sina åtaganden. Om utredningen går hela vägen till åtal kan det ta ett till två år, men om så blir fallet kan jag inte svara på, säger Jan Olin till Officerstidningen. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post