Senast publicerat
Senast publicerat:

Flygsamarbetet fördjupas ytterligare

Årets flygvapenövning genomfördes i vintermiljö för första gången sedan 2013. Även i år deltog Finland i övningen och en svensk division var baserad på flygbasen i Rovaniemi. Tillsammans med finskt stridsflyg utgjorde de fiendestyrka i övningen, som var den första för den nyetablerade flygstaben.

Josefine Owetz
Josefine Owetz och Försvarsmakten
En svensk Jas 39 Gripen och en finsk F18 Hornet sida vid sida under Flygvapenövning 19.

Flygvapenövningen genomförs årligen och syftar till att öka svenska luftstridskrafters förmåga att möta ett väpnat angrepp mot Sverige. Sedan flera år genomförs övningen tillsammans med det finska flygvapnet, som ett led i det fördjupade försvarssamarbetet.

Tidigare har Finland agerat kvalificerade motståndare, men i år var de även en integrerad del när en finsk flygdivision förstärkte det svenska luftförsvaret. På flygbasen i Rovaniemi var en svensk stridsflygdivision baserad och utgjorde tillsammans med finskt stridsflyg fiendestyrkan i övningen.

– Vi ska kunna försvara hela landet och därför behöver vi öva i hela landet också. Samarbetet med den finska flygdivisionen ökar förutsättningarna för ett framgångsrikt samarbete om det skulle bli ett skarpt läge. En viktig aspekt i krigföring är att man kan kraftsamla, och kraftsamlingen i striden ökar med fler plan som gör samma uppgift koordinerat, säger överste Lars Helmrich, chef för Skaraborgs flygflottilj.

Anfallen utgick från Finland och Jas 39 Gripen-plan tillsammans med finska F-18 Hornet, understödda av störflyg från Saab, agerade kvalificerade motståndare.

– Vi ska vara en motståndare som har den bästa teknologin som finns just nu. I dagens moderna luftkrig är anfallsförband sammansatta av kvalificerade attack-, jakt- och störflygplan. Vi har alla dessa komponenter här och kan agera som en trovärdig motståndare utifrån omvärldsläget, säger överstelöjtnant Carl Bergqvist, chef för 72:a stridsflygdivisionen.

Finska och svenska flygvapnet har samarbetat under lång tid och övar regelbundet inom ramen för så kallad Cross Border Training (CBT), en verksamhet som genomförts sedan början av 2000-talet. Carl Bergqvist berättar att länderna vid det här laget är väl förtrogna med varandras taktik och system.

– Jag vet vad finnarna har för styrkor och svagheter och de vet samma sak om oss. Vi kompletterar och lär oss av varandra på ett bra sätt.

Liknande läsning:

Han tycker att samarbetet med den finska divisionen och basens markorganisation har fungerat bra under övningen.

– En av målsättningarna för min division är att snabbt kunna operera från en annan bas, upprätta system och bedriva flygverksamhet. Vi har fått ut mycket av övningen genom att agera angripare, och tar med oss många lärdomar för vår krigsförbandsutveckling härifrån, säger Carl Bergqvist.

Årets flygvapenövning var den första för den nyetablerade flygstaben. Mycket fokus i övningen låg också på flygstabens arbete, vars uppgift var att leda de svenska luftstridskrafterna. För flygvapenchefen generalmajor Mats Helgesson innebar den nya staben att han var flygtaktisk chef under övning.

– Det har varit väldigt lärorikt och nyttigt för oss alla, inte minst för mig som inte gått övad i befattning på flera år. Det jag kan konstatera efter vår första övning är att vi nu har väldigt många kompetenser samlade vilket ger goda förutsättningar för en bättre, smidigare och effektivare ledning, sade Mats Helgesson, i en artikel på Försvarsmaktens hemsida efter övningen.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Kritiken som Officersförbundets företrädare lyfter mot processen i arbetet inför beslutet om marinens nya organisation delas inte av marinchef Johan Norlén. Han menar att arbetet har skett i samverkan med arbetstagarorganisationerna och skyddsorganisationen, skriver han i en replik.

    Marinchef Johan Norlén
    "Flera av de synpunkter som ATO givit, före och under de spel som genomförts, har omhändertagits vilket också givit att flera ATO är eniga till marinchefens inriktningsbeslut", skriverationen som genomfördes under 2026", skriver marinchef konteramiral Johan Norlén.

    Foto: Margareta Bloom Sandebäck

    ”Jag är mycket glad över att samtliga arbetstagarorganisationer, ATO, är eniga i att marinens organisation behöver utvecklas och är tacksam för det samarbete som förelegat inriktningsbeslutet. Däremot har jag några kommentarer kring den kritik som lyfts i denna artikel.

    Jag delar inte bilden som ges avseende samverkan. Information om arbetet gavs under våren 2025 och därefter löpande inklusive under fyra spel på organisationen som genomfördes under 2026 intill ASU den 13 maj. Så fort det externt framtagna förslaget anpassats delgavs det, vilket skedde i mitten av januari 2026.

    Förslaget lades på bordet och ATO samt skyddsorganisationen fick ge sina synpunkter. Jag menar att ett förslag måste presenteras innan samverkan kan ske om vägen framåt. Vid spelen har organisationen prövats och flera förslag har inkommit. Förslag på förändringar har omhändertagits, där organisationen för Sjöstridsskolan är ett exempel.

    Flera av synpunkter som ATO givit, före och under de spel som genomförts, har omhändertagits

    Flera av de synpunkter som ATO givit, före och under de spel som genomförts, har omhändertagits vilket också givit att flera ATO är eniga till marinchefens inriktningsbeslut. Exempelvis har hela tidsplanen för införandet skjutits fram ett år, vilket också Officersförbundets företrädare tar upp i artikeln.  Vad gäller riskanalysen vill jag betona att den inte är färdig förrän hela arbetet är genomfört. Det är ett levande dokument som kommer att fortsätta utvecklas, inte minst nu när arbetet når den lokala nivån och implementeringen startar.

    En av riskerna som identifierats är den, att samtidigt som ordinarie verksamhet ska genomföras, även göra ett förändringsarbete. Marinen har under fler år haft en omfattande verksamhet beroende på det allvarliga omvärldsläget. Här måste vi på alla nivåer vara tydliga med att prioritera arbetsuppgifter och väga dem mot resurserna.

    Tyvärr finns inte den perfekta tidpunkten att starta ett sådant här arbete, särskilt inte så som den säkerhetspolitiska utvecklingen ser ut men en sak är klar att det är bättre att genomföra den nu och inte i ett ytterligare försämrat säkerhetsläge.

    Som arbetsgivare är vi mycket måna om vår personals välmående och jag kommer att göra allt för att det fortsatta arbetet bedrivs med marinens utveckling där såväl personalen som uppdraget omhändertas.

    Samarbetet under framtagandet av inriktningsbeslutet har varit gott och konstruktivt och jag ser fram emot att tillsammans med ATO och skyddsorganisationen fortsätta arbetet mot framtidens marin.”

    Johan Norlén, marinchef

    Ur arkivet: