Senast publicerat
Senast publicerat:

Michael Claesson blir ny överbefälhavare i höst

Generallöjtnant Michael Claesson, i dag chef för Försvarsstaben, blir Försvarsmaktens nya överbefälhavare. Det meddelade statsminister Ulf Kristersson och försvarsminister Pål Jonson på en pressträff på fredagseftermiddagen. Han tillträder den 1 oktober.

Josefine Owetz
”Michael Claesson är en mycket meriterande blivande överbefälhavare” säger statsminister Ulf Kristersson (M).

Foto: Henrik Montgomery/TT

Regeringen har i dag utsett generallöjtnant Michael Claesson, som i dag är chef för Försvarsstaben, till Försvarsmaktens nästa överbefälhavare.

– Michael Claesson är en mycket meriterande blivande överbefälhavare. Hans viktigaste uppgifter kommer att vara att fortsätta Försvarsmakten tillväxt, fullfölja Sverige integration i Nato, stödet till Ukraina och samarbetet mellan det militära försvaret och återuppbyggnaden av det civila försvaret, säger statsminister Ulf Kristersson (M) i ett pressmeddelande.

Den 30 september går Micael Bydéns förordnande som ÖB ut, efter nästan tio år på posten. Michael Claesson tillträder den 1 oktober. ”Beslutet ger god tid för överlämning från nuvarande överbefälhavare Micael Bydén och för förberedelser och planering för nästkommande överbefälhavare Michael Claesson”, skriver regeringen.

– Tack till regeringen för det förtroende som getts till mig i uppdraget som nästa överbefälhavare och chef för Försvarsmakten. Det är ett förtroende som jag är mycket stolt över och som jag kommer förvalta med största respekt och beslutsamhet, sa blivande ÖB Michael Claesson på pressträffen.

Jag ser fram emot att tillsammans med all personal, såväl anställda som frivilliga, sätta ytterligare tryck på att leverera försvarsförmåga framåt

Claesson har arbetat i Försvarsmakten i nästan 40 år. Han har en bakgrund som bland annat chef för Markstridsskolan, chef för Norrbottens pansarbataljon på Norrbottens regemente och kontingentschef för den 24:e svenska kontingenten i ISAF-styrkan i Afghanistan. Han har också tjänstgjort som militär rådgivare vid Försvarsdepartementet, Utrikesdepartementet och Sveriges Natodelegation i Natohögkvarteret i Bryssel. Mellan 2020 och 2023 var Michael Claesson insatschef, skriver Försvarsmakten i en artikel om utnämnandet.

I artikeln säger den blivande överbefälhavaren så här om sitt kommande uppdrag: 

– Det är en oerhört komplex, men inspirerande uppgift. Jag ser fram emot att tillsammans med all personal, såväl anställda som frivilliga, sätta ytterligare tryck på att leverera försvarsförmåga framåt, säger Michael Claesson i artikeln.  

Liknande läsning:
Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Att omhänderta det ständigt ökande antalet veteraner, bättre möjligheter till återhämtning för soldater vid fronten och militärers psykiska hälsa. Det är frågor som står högt på dagordningen hos militära fackliga organisationer i Ukraina idag.

    Linda Sundgren
    Halyna Kavun
    Halyna Kavun var en av deltagarna under Euromils vårmöte i Stockholm i april.

    Foto: Foto: Filip Erlind

    Halyna Kavun var en av deltagarna under Euromils vårmöte i Stockholm i april. Tidigare arbetade hon som journalist i Kiev, men sedan 2022 är hon anställd i den ukrainska försvarsmakten på en befattning som hon av säkerhetsskäl inte vill offentliggöra. Halyna Kavun är också grundare och styrelseordförande i den fackliga paraplyorganisationen Platform of Military and Security Trade Unions of Ukraine (UUMS). Organisationen startade efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i ett försök att samla de fackliga förbunden och ge landets militärer en starkare röst.

    – I slutet av 2022 började folk från olika förband höra av sig. De undrade hur de skulle kunna bevaka sina rättigheter i den militära miljön som bara blev värre och värre. Vår armé var väldigt liten när kriget bröt ut och majoriteten av soldaterna kommer från andra delar av samhället, säger Halyna Kavun som började i försvarsmakten som volontär efter Rysslands annektering av Krimhalvön 2014. 

    Idag är UUMS en partnerorganisation till Euromil och arbetar med flera frågor som rör militärer och deras anhöriga. Halyna Kavun berättar att omhändertagandet av veteraner har blivit en stor fråga i Ukraina.

    – Framför allt är det våra politiker som lyfter veteranfrågan. Alla vet att någon gång kommer vi ha politiska val igen och vi har nu nästan en miljon veteraner. De är en viktig väljargrupp som alla politiker vill göra något för, och då behöver vi vara med och påverka så att de beslut som fattas också blir bra.  

    Förra året arrangerade vi en camp för soldater som hade tillfångatagits efter stormningen av stålfabriken i Mariupol.

    En av de viktigaste frågorna för UUSM är militärers psykiska hälsa, berättar Halyna Kavun.

    – Förra året arrangerade vi en camp för soldater som hade tillfångatagits efter stormningen av stålfabriken i Mariupol. En del av dem har kommit tillbaka genom fångutväxlingar och de är i stort behov av mentalt stöd, säger hon och fortsätter:

    – När de kom tillbaka till Ukraina såg de hemska ut och kunde börja gråta för ingenting. De hade blivit hjärntvättade av ryssarna som sagt åt dem att alla hade glömt dem och att Ukraina inte längre existerade. Såklart hade de utsatts för fysisk tortyr också.

    Halyna Kavun

    Foto: Filip Erlind

    Hon säger att flera av de frågor som hennes organisation arbetar med idag hänger samman med just psykisk hälsa. Däribland problemet att skapa tid för återhämtning för soldater vid fronten och införandet av fungerande rotationssystem.

    – Jag förstår att det inte är enkelt, men efter fyra år borde man ha fått till någon form av rotationssystem. Utan ett sådant blir det upp till varje befäl att fatta de besluten, säger hon och fortsätter:

    – De befäl som förstår människors värde gör allt de kan för att skapa tid för återhämtning. Soldaterna kanske inte alltid kan åka hem, men de kan i alla fall få komma till en rekreationsplats bakom frontlinjen där man kan laga lite mat, ta en dusch och få vård innan man åker tillbaka igen, säger hon.

    Ibland dröjer det mycket länge innan soldater ges tid till återhämtning.

    – Vi ser hemska exempel där man stannar tills 200 – 300 soldater har dödats eller skadats innan man tillåts åka därifrån, säger hon.

    Och det handlar inte bara om vilken flagga som ska vaja ovanför regeringsbyggnaden, det handlar också om att slippa leva i ett samhälle med tortyr, kidnappningar och mord. Sådant ser vi i de ockuperade områdena idag.

    Samtidigt är viljan att strida generellt hög bland soldaterna, enligt Halyna Kavun.

    – Många av dem som strider var inte ens soldater när kriget bröt ut. Det är vanliga människor med helt andra jobb, som nu kämpar för vårt land. Och det handlar inte bara om vilken flagga som ska vaja ovanför regeringsbyggnaden, det handlar också om att slippa leva i ett samhälle med tortyr, kidnappningar och mord. Sådant ser vi i de ockuperade områdena idag.

    Ur arkivet: