Senast publicerat
Senast publicerat:

Officersförbundet: Flera MBL-förhandlingar pågår

Majoriteten av Officersförbundets medlemmar har frivilligt bytt personalkategori, men på flera förbanden pågår MBL-förhandlingar för de individer som vägrat omgalonera sig i samband med det slutliga införandet av trebefälssystemet.

Josefine Owetz
Artikel från Officersförbundet.

Officersförbundet har efter ÖB:s beslut, bland annat med hjälp av externa jurister, utrett huruvida det är arbetsrättsligt och förvaltningsmässigt tillåtet för arbetsgivaren att ensidigt kunna besluta om byte av personalkategori. Slutsatsen blev att myndigheten med mycket stor sannolikhet kan byta personalkategori på anställda mot deras vilja, men att varje fall måste prövas i förhandling, berättar Peter Löfvendahl, förbundssekreterare på Officersförbundet. 

– Arbetsgivarens rätt att arbetsleda sina medarbetare är vidsträckt. Men en viktig slutsats blev ändå att varje enskilt fall måste förhandlas individuellt, säger han.

För de individer som vägrat byta personalkategori sker nu MBL-förhandlingar runt om på förbanden. MBL står för medbestämmandelagen och innebär bland annat att arbetsgivaren måste avvakta med sitt beslut tills förhandlingar genomförts med arbetstagarorganisationerna. I mitten av december pågick förhandlingar för ett 50-tal medlemmar. När dessa är avslutade kan arbetsgivaren sedan slutligen fatta sitt beslut, även om facket sagt nej. 

– Ja, så är regelverket utformat. Vi har ingen vetorätt, men om vi fortfarande anser att ett beslut är felaktigt kan vi välja att påkalla en tvist. Som vi tidigare informerat om är dock möjligheten att tvista och få en bestående förändring av beslutet att byta personalkategori väldigt begränsad. Lagen skyddar mot uppsägning men skyddet mot dåliga arbetsgivarbeslut i övrigt är näst intill obefintlig.

Har någon förhandling hittills lett till att arbetsgivaren ändrat sitt beslut?  

– Officersföreningarna har inom ramen för samverkan gjort ett gediget arbete för att så få som möjligt ska bli tvingade. Förhandlingarna handlar nu om de fall där cheferna inte får ändra sig och besluta annorlunda för individen, oavsett hur dumt eller fel det blir för Försvarsmakten. Något ändrat beslut har vi dock inte lyckats förhandla fram ännu. Men det återstår ett antal OrgE där förhandlingarna inte är slutförda, säger Peter Löfvendahl.

Liknande läsning:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Just nu pågår Rals-förhandlingar på förbanden. ­Jonas Rydmarker är facklig förtroendeman på Tredje Sjöstrids­flottiljen samt vice ordförande i Kustflottan OF. Hur arbetar ni med lön?

    Cecilia Gustafsson
    Success and got profit from business with beautiful background and texture of Swedish kronor currency, money new series banknotes ,Focus on eye of a man on banknote

    Foto: Istock

    – Jag sitter med som representant för facket i ett löneråd på Tredje Sjöstridsflottiljen. I rådet sitter också divisionscheferna, stabschefen, HR-chefen samt flottiljförvaltaren som representanter för arbetsgivaren. Vi träffas ungefär en gång i månaden och hanterar ärenden relaterat till lön. I den bästa av världar så sätter vi lön när en enhetschef har skickat in ett ärende när en individ byter befattning. Då tittar vi bland annat på befattningens krav på ansvar, självständighet, kunskaper och erfarenheter och så sätter vi lön utifrån det, säger Jonas Rydmarker och fortsätter:

    – Vi gör också ett partsgemensamt lönemålbildsarbete det vill säga att vi har en lönebild (en ögonblicksbild över hur lönerna för alla ser ut på vårt förband) och en lönemålbild (målbild för hur lönerna för alla på vårt förband ska utvecklas) och så äskar vi om pengar utifrån den lönemålbilden. 

    Förbundssidor Jonas Rydmarker

    Jonas Rydmarker

    Facklig förtroendeman på Tredje Sjöstrids­flottiljen

    Hur har ni resonerat i den här ralsen?

    – I samband med att vi äskade pengar för 2023 års rals så identifierade vi några kategorier som vi behöver göra särskilda satsningar på. Vi gör satsningar för att höja lägstalönerna för yrkesofficerare (29.000/32.000 kronor beroende på befattning) och sjömän (24.000/26.000 kronor beroende på befattning). De behöver komma in i Försvarsmaktens nya lönestruktur. Vi har också äskat pengar för en satsning på yrkesofficerare med teknisk kompetens. 

    Sedan kan man alltid diskutera nivåerna på lönerna, men i grunden är det ett bra system som kan utvecklas.

    Vad är den största utmaningen?

    – Det är att få till en bra lönespridning, speciellt eftersom vi inte fick lika mycket ekonomi tilldelat som året innan. Det är en utmaning att förklara varför vi satsar på att höja lägstalönerna eftersom en kortsiktig konsekvens kan bli att de som har varit anställda flera år får lika eller bara lite mer i lön gentemot en nyanställd. En långsiktig konsekvens på satsningen blir dock att vi kan använda lägstalönerna som en hävstång för att höja de som har varit anställda flera år när de byter befattning. 

    Finns det något positivt som du vill lyfta fram?

    – Ja, jag tycker att det partsgemensamma arbetet och den systematik som vi använder för lönesättning är bra. Sedan kan man alltid diskutera nivåerna på lönerna, men i grunden är det ett bra system som kan utvecklas. 

    När kan ni tänkas bli klara?

    – Vi har som målsättning att utbetalning av rals ska ske på löneutbetalningen i maj.

    Om du vill veta hur det går på ditt förband fråga dina förtroendevalda. Den 22 februari blev rals-förhandlingar på försvarsmaktennivå klara. Du kan läsa om dem på förbundets webbplats.

    Ur arkivet: