Senast publicerat
Senast publicerat:

NBO-officerare är kritiska till byte av grad

Försämrad löneutveckling, risk för avhopp och lägre status för specialistofficerare. Få av Officersförbundets medlemmar tror att tvingande byte av personalkategori för NBO-officerare ger positiva effekter för Försvarsmakten, visar en medlemsundersökning.

Josefine Owetz
Officersförbundet har inom ramen för sin förhandlingsorganisation OFR/S, P, O sagt upp nuvarande kollektivavtal för GSS/K.

Försvarsmakten arbetar med att slutföra övergången till trebefälssystemet. Med anledning av kommande beslut har Officersförbundet genomfört en medlemsundersökning för att ta reda på medlemmarnas uppfattning om trebefälssystemet – och hur de vill att förbundet ska agera i frågan.  

Nära 3.000 av förbundets medlemmar deltog i undersökningen och ungefär hälften av dem tror att övergången riskerar att leda till en försämrad löneutveckling. Av de officerare som kan komma att beröras av en omgalonering är nio av tio kritiska till förändringen. De som är positiva till trebefälssystemet förväntar sig i liten utsträckning själva beröras av systemet

Av svaren framgår också att en tredjedel av de som deltagit i undersökningen tror på lägre status för specialistofficerarna om det blir en obligatorisk omgalonering.

– Det är allvarligt om trovärdigheten för hela trebefälssystemet skadas. Risken är att Försvarsmakten därmed biter sig själva i svansen. Man vill ha ordning och reda, men skapar samtidigt onödiga spänningar inom officerskåren, säger Officersförbundets ordförande Lars Fresker i ett videoklipp på förbundets Youtube-kanal.

”Jag har dokument som säger att jag är utnämnd till officer. Detta i kombination med över 30 år i yrket gör att det känns som att bli spottad i ansiktet”, skriver en officer som har svarat på undersökningen. En annan skriver att: ”Det uppfattas som vår utbildning och tiden vi lagt på den inte är värt något längre. Min grad är jag stolt över, det är en del av min identitet”.

Medlemsundersökningen visar också att kännedomen brister bland medlemmarna om vad slutliga övergången till trebefälssystemet innebär. En av fyra medlemmarar kände inte till förändringen att vissa officerare kan tvingas byta tjänstegrad och personalkategori. 

I slutet av mars höll Officersförbundets förbundsstyrelse ett extra styrelsemöte med anledning av resultatet i medlemsundersökningen. Mötet mynnade ut i ett råd till Försvarsmakten. Huvudbudskapet i förbundets rekommendation till ÖB är att Försvarsmakten även fortsättningsvis bör låta det vara frivilligt att omgalonera sig.

Liknande läsning:
lars-fresker-high-res-portratt-feb-19
Lars Fresker, Officersförbundets ordförande.

– De här individerna fortsätter att leverera effekt, varje dag, oavsett vilken grad de har. Att tvinga dem att omgalonera sig är ingen framkomlig väg och jag skulle blir mycket förvånad om ÖB väljer den, säger Lars Fresker.

Försvarsmaktens kommentar: 

Överste Peter Tagesson, chef för planeringssektionen vid Ledningsstabens personalavdelning på Högkvarteret, hur ser du på resultaten i Officersförbundets medlemsundersökning?

– Resultaten var inte överraskade, utan förstärkte vår egen bild och kunskap från linjen. Det som var extra bra och viktigt var att den gav en fördjupad och konkret bild kring vår egen potentialdel. Den gav också ytterligare problemställningar till varför folk var positiva eller negativa till trebefälssystemet, vilket kan stödja vår kommunikation framåt. 

Har Försvarsmakten varit tillräckligt tydlig med att förklara både för den enskilde och organisationen vad detta innebär?

– Jag tror att vi i de stora förändringarna som har varit de senaste åren har lagt mycket fokus på att genomföra dessa, som att återaktivera värnplikten, ta fram underlag till kommande försvarsbeslut och att tillväxa. Vi har tagit för givet att vi har ett trebefälssystem som ligger och fungerar. Men den lokala nivåns kunskap om trebefälssystemet är definitivt lägre än vad vi trodde. Vi har behov av att förnya kommunikationen kring trebefälssystemet. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Luftvärnsregementet, Lv 6, i Halmstad ska etablera ett detachement på Gotland från den 1 juli 2027. Syftet är att hantera den stora tillväxten inom luftvärnsområdet och att stärka Gotlands luftförsvar.

    Josefine Owetz
    Utbildningen på Gotland kommer att vara inriktad på brigad- och territorialluftvärn.

    Foto: Alexander Gustavsson/Försvarsmakten

    Armén ser ett behov av utökad luftvärnsförmåga i Sverige och för att klara det behöver fler värnpliktiga utbildas inom luftvärn. Att etablera luftvärnsutbildning på fler platser är ett sätt att öka produktionen, skriver Försvarsmakten i ett pressmeddelande den 21 oktober.

    – Det säkerhetspolitiska läget kräver förmåga här och nu parallellt med fortsatt anpassning. Det gäller armén i allmänhet och på Gotland i synnerhet. Som en del av arméns förmågeuppbyggnad kommer armén från 2027 genomföra kontinuerlig grundutbildning av luftvärnsförband på Gotland. Utbildningen medger höjd kontinuerlig beredskap till verkan inom luftdomänen, säger arméchef generalmajor Johan Pekkari i pressmeddelandet.

    Arméstaben har gett Luftvärnsregementet, Lv 6, i uppdrag att starta ett detachement på Gotland från den 1 juli 2027.

    – Det finns idag bara ett luftvärnsregemente i Sverige, Luftvärnsregementet i Halmstad. För att klara av den stora tillväxten inom luftvärnet behöver vi bli fler som jobbar med luftvärn och grunden till det är utbildning, säger överste Sofia Westermark, chef för Luftvärnsregementet, i pressmeddelandet.

    En stark luftvärnförmåga är oerhört viktig för att försvara ön

    Sedan i somras utbildas luftvärnssoldater vid Gotlands regemente, P 18, med hjälp av personal från Lv 6. När detachementet är på plats nästa sommar tar Lv 6 över ansvaret och redan året därefter ska verksamheten utökas. Utbildningen kommer att vara inriktad på brigad- och territorialluftvärn.

    – Gotlands strategiska läge och vikt för Natos försvar i Östersjöregionen kan inte nog understrykas, och en stark luftvärnförmåga är oerhört viktig för att försvara ön. En etablering av luftvärnsutbildning på Gotland kommer att förstärka vår beredskap och vår förmåga att försvara Gotland och dess invånare, säger överste Andreas Gustafsson, chef för Gotlands regemente, i pressmeddelandet.

    Fakta


    Brigadluftvärn: Luftvärnskompanier som utgör en del av en armébrigad eller stridsgrupp och vars främsta syfte är att skydda brigaden mot hot från luften. 

    Territorialluftvärn: Territorialluftvärnet ska komplettera övrigt luftvärn genom att finnas på många geografiska platser och bestå av korträckviddiga luftvärnssystem samt antidrönarsystem.

    Källa: Försvarsmakten

    Ur arkivet: