Ryssland dåligt förberett på kriget

Otillräckliga förberedelser, gammeldags logistikstruktur och en hierarkisk styrning bidrog till Rysslands misslyckade invasion av Ukraina. Det menar forskare i en ny studie om logistikens betydelse för Rysslands bakslag.

Otillräckliga förberedelser och bristande logistik är två anledningar till att Rysslands snabbinvasion av Ukraina misslyckades, enligt en ny studie. På bilden: En död rysk soldat utanför Charkiv i Ukraina.

I en ny studie undersöker forskare vid Försvarshögskolan, FHS, Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, och norska försvarshögskolan vilken betydelse logistiken haft för Rysslands bakslag i kriget i Ukraina. Studien analyserar krigets första månader ur ett logistikperspektiv. Främst ligger fokus på händelseutvecklingen i Kievregionen under krigets första veckor, som gjorde att Ryssland drog tillbaka sina styrkor och omgrupperade österut. Utifrån information i media och öppna underrättelser har forskarna genom teoretiska logistikmodeller försökt förklara förloppet. Enligt överstelöjtnant Per Skoglund, avdelningschef vid institutionen för krigsvetenskap och militärhistoria vid Försvarshögskolan, och en av författarna till studien, är det främst två omständigheter som spelat roll för Ryssland. 

– Det ena är dåliga förberedelser. Ryssland hade just avslutat övningen Zapad-21 med samma materielmängd som utgjorde huvuddelen som man sedan använde i kriget i Ukraina. Personal och materiel från övningen hade behövt längre tid att återhämta och återställas i stridbart skick, säger Per Skoglund.

Att lastbilarna exempelvis hade dåliga däck ser forskarna som ett tecken på att det inte fanns någon ordentlig förberedelse, och att man inte var inställd på en invasion.

» Hela bilden pekar på hierarkisk centralstyrning på hög nivå. «

– Det andra är att Ryssland misslyckades med att inta Antonov-flygplatsen utanför Kiev, som av allt att döma var tänkt att användas som logistikbas. Man hade inte tillräckligt med hjulfordon för att transportera in så mycket logistik som behövdes och man räknade nog med att järnvägen skulle bli förstörd till viss del, därför planerade man för att flyga in förnödenheter.

Den stora fordonskonvojen som blev ståendes utanför Kiev innehöll mycket logistik. Planering och tidsförhållanden tyder på att den förbereddes i god tid innan invasionen startade, enligt forskarna. Men när de taktiska cheferna i området fick reda på att konvojen inte längre kunde åka till det givna målet, eftersom flygplatsen inte var intagen, visste de inte var den skulle ta vägen. Det tyder på att den ryska ledningsstrukturen verkar vara kvar i en gammeldags kommandostruktur för logistiken, där man inte vågar ta egna initiativ. Forskarna har sett både exempel på att ryska styrkor antingen fortsatte framåt utan att veta var de skulle, och att de stannade kvar och inte gjorde någonting tills nya order gavs. Detta förvånade forskarna.

– Här trodde vi faktiskt att man hade en mer västerländsk utveckling där en taktisk chef hade tagit ett nytt beslut utifrån situationen. Men det har man alltså inte gjort. 

per_skoglund_webb
Per Skoglund, avdelningschef vid institutionen för krigsvetenskap och militärhistoria vid Försvarshögskolan

En kombination av att Ryssland trodde det skulle vara lättare, att de inte tog flygplatsen och inte lyckades få in logistik, gjorde enligt forskarna att hela insatsen norr om Kiev misslyckades. Förband körde slut på drivmedel och soldaterna svalt. Det är sannolikt även därför orter som Butja plundrades, menar de. Soldaterna hade inte tillräckligt med mat, vatten och andra förnödenheter. 

– Hela bilden pekar på hierarkisk centralstyrning på hög nivå samtidigt som de som faktiskt utförde jobbet inte hade tid till de förberedelser som behövdes för att skapa uthållighet i förbanden.

Ukraina visade sig i ett tidigt skede vara effektiva på att slå ut järnvägsförbindelser, vilket fick stor påverkan på ryska förband som historiskt sett byggt upp sin logistik kring ett beroende av transporter via järnvägsnätet. 

Rysslands begränsade flexibilitet i logistiksystemet har förlitat sig i mångt och mycket på en gammeldags sovjetisk krigföring och planläggning, som enligt forskarna användes under andra världskriget och fram till kalla krigets slut. Det vill säga att logistikförbanden hålls i skydd bakom fronten i de stridande förbanden. Förbanden har inte varit  dimensionerade för att hantera den volym av ammunition och avstånd som förekommit i kriget. Som exempel nämner forskarna att beskjutningen i Mariupol var så omfattande att i princip alla marktransporter gick åt till att frakta artilleriammunition. Och när Ryssland senare nådde framgångar i östra Ukraina hamnade de för långt ifrån järnvägsknutpunkter, och fick därmed problem med logistiken igen.

FAKTA

Logistikens betydelse i Ukrainakriget

I studien ”Russian logistics in the Ukrainian War: Can Operational Failures be Attributed to logistics?” har forskarna Per Skoglund, Tore Listou och Thomas Ekström (2022) undersökt de inledande månaderna av kriget i Ukraina ur ett logistikperspektiv. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Försvarets materielverk ska fördubbla sin omsättning under kommande år och hundratals tjänster ska tillsättas, däribland 160 militära befattningar. Men konkurrensen om officerskompetensen är hård och en dialog förs med Försvarsmakten om hur bemanningen ska lösas.

I dag är 60 YAM-befattningar på FMV vakanta. Samtidigt kan behovet av militär kompetens komma att öka ytterligare de närmaste åren.

Den pågående upprustningen ökar trycket på flera företag, organisationer och myndigheter, däribland Försvarets materielverk, FMV. Med regeringens inriktning ska myndigheten fördubbla sin omsättning under de kommande åren och antalet medarbetare ska öka med 680 årsarbetskrafter, vilket bedöms motsvara cirka 900 personer.

– Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. Vi kommer nog inte att nå riktigt ända fram, men väldigt nära. Sedan ska vi växa med ytterligare ungefär 600 personer de kommande fyra åren, säger Ylva Navér, HR- och kommunikationsdirektör på FMV.

Av de planerade rekryteringarna behövs cirka 160 personer med militär kompetens på FMV, så kallade YAM-befattningar. YAM står för yrkesofficer vid annan myndighet och innebär att officerare lånas ut av Försvarsmakten till en civil myndighet under viss tid. Men tillgången på militär kompetens är begränsad och ännu har man inte lyckats bemanna upp alla YAM-rader.

» Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. «

– Vi har haft ett behov av 160 YAM-befattningar sedan jag började på FMV för ett drygt år sedan, men vi har inte lyckats bemanna fler än 100 av dem. Det är också möjligt att vi kommer att identifiera ytterligare behov av YAM-befattningar under kommande år, säger Ylva Navér. 

Det händer att officerare på eget initiativ ansöker till lediga tjänster på FMV, utanför YAM-systemet. Hur många personer det rör sig om finns inga siffror på, men diskussioner har inletts med Försvarsmakten om hur det ska hanteras.

– Vi ska inte välja bort någon därför att de kommer från Försvarsmakten utan bara ta hänsyn till vilken kandidat som är bäst lämpad för tjänsten, och ibland är det en officer, säger Ylva Navér.

En växande personalstyrka kräver också utökade arbetsytor. FMV har förhyrt lokaler runt om i Stockholm utanför Tre vapen och våren 2024 ska en ny paviljong med 130 arbetsplatser vara inflyttningsklar på Värtavägen. Men FMV rekryterar inte bara till Stockholm utan också till verksamhetsorter ute i landet. Bland annat sker en omfattande tillväxt inom Test och evaluering, som i år ska utökas med dryg 100 befattningar. Test och evaluering har verksamhet i Vidsel, Härnösand, Linköping, Karlsborg/Skövde, Älvdalen, Enköping och Karlskrona.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

I november 2021 meddelade Försvarsmakten att det nya skyddsglasögonsystemet snart skulle komma. Detta efter att Försvarets materielverk upphandlat nya skyddsglasögon. Men de har sedan dess legat hos Försvarsmaktens centrallager.

– Det stämmer att vi har fått leverans av skyddsglasögon, men vi kunde inte bekräfta att de klarade laser. Det vore en allvarlig kvalitetsbrist ur ett säkerhetsperspektiv, därför har vi hållit kvar dem på centrallagret i väntan på att reda ut den här frågan, säger Försvarsmaktens logistikchef brigadgeneral Claes Isoz.

Nu är frågan utredd, testerna har visat att glasögonen klarar laser och leveranser kommer att ske till förbanden i närtid.

Det nya kroppsskyddet 23 D, som är specialanpassat för kvinnor, skulle ha levererats till förbanden innan midsommar i år.  

– Nu blev det inte så. Det beror på att vi även där haft utmaningar med den tekniska dokumentationen. Kroppsskydden är väldigt dyra och vi behövde tillse att verksamheten skulle kunna ta hand om dem på ett bra sätt när det gäller förvaring, underhåll och användning. Brukarutbildningen är planerad till vecka 40, sedan ska de direkt ut, säger Isoz. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

En 21-årig soldat omkom efter att ha blivit påkörd av en tankbil på Blekinge flygflottilj, F 17, den 17 augusti. Olyckan utreds nu som ett arbetsmiljöbrott.

Det är ännu oklart hur lång tid det kommer att ta att utreda olyckan på Blekinge flygflottilj där en 21-årig soldat omkom.

Enligt SVT nyheter kom larmet om olyckan inne på flygflottiljen i Ronneby vid elvatiden på förmiddagen. En soldat hade blivit påkörd och förts till sjukhus där han senare avled. Dagen efter olyckan hölls en presskonferens. Där framkom bland annat att den omkomne befunnit sig framför fordonet när olyckan skedde. 

– Det är med stor sorg och tungt hjärta vi bjudit in i dag. Det jag kan säga är att den förolyckade blev påkörd av en tankbil under ett rutinarbete inne på området. Trots omedelbara livräddande insatser gick hans liv inte att rädda, sa flottiljchef överste Anders Jönsson, enligt SVT nyheter.

Händelsen utreds nu som ett arbetsmiljöbrott. Förundersökningsledare är kammaråklagare Jan Olin vid Nationella åklagaravdelningen i Malmö. 

– Alla dödsolyckor i arbetet utreds som arbetsmiljöbrott och vi undersöker om den som är ansvarig för arbetsmiljön på något sätt har brustit i sina åtaganden. Om utredningen går hela vägen till åtal kan det ta ett till två år, men om så blir fallet kan jag inte svara på, säger Jan Olin till Officerstidningen. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post