I en ny studie undersöker forskare vid Försvarshögskolan, FHS, Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, och norska försvarshögskolan vilken betydelse logistiken haft för Rysslands bakslag i kriget i Ukraina. Studien analyserar krigets första månader ur ett logistikperspektiv. Främst ligger fokus på händelseutvecklingen i Kievregionen under krigets första veckor, som gjorde att Ryssland drog tillbaka sina styrkor och omgrupperade österut. Utifrån information i media och öppna underrättelser har forskarna genom teoretiska logistikmodeller försökt förklara förloppet. Enligt överstelöjtnant Per Skoglund, avdelningschef vid institutionen för krigsvetenskap och militärhistoria vid Försvarshögskolan, och en av författarna till studien, är det främst två omständigheter som spelat roll för Ryssland.
– Det ena är dåliga förberedelser. Ryssland hade just avslutat övningen Zapad-21 med samma materielmängd som utgjorde huvuddelen som man sedan använde i kriget i Ukraina. Personal och materiel från övningen hade behövt längre tid att återhämta och återställas i stridbart skick, säger Per Skoglund.
Att lastbilarna exempelvis hade dåliga däck ser forskarna som ett tecken på att det inte fanns någon ordentlig förberedelse, och att man inte var inställd på en invasion.
» Hela bilden pekar på hierarkisk centralstyrning på hög nivå. «
– Det andra är att Ryssland misslyckades med att inta Antonov-flygplatsen utanför Kiev, som av allt att döma var tänkt att användas som logistikbas. Man hade inte tillräckligt med hjulfordon för att transportera in så mycket logistik som behövdes och man räknade nog med att järnvägen skulle bli förstörd till viss del, därför planerade man för att flyga in förnödenheter.
Den stora fordonskonvojen som blev ståendes utanför Kiev innehöll mycket logistik. Planering och tidsförhållanden tyder på att den förbereddes i god tid innan invasionen startade, enligt forskarna. Men när de taktiska cheferna i området fick reda på att konvojen inte längre kunde åka till det givna målet, eftersom flygplatsen inte var intagen, visste de inte var den skulle ta vägen. Det tyder på att den ryska ledningsstrukturen verkar vara kvar i en gammeldags kommandostruktur för logistiken, där man inte vågar ta egna initiativ. Forskarna har sett både exempel på att ryska styrkor antingen fortsatte framåt utan att veta var de skulle, och att de stannade kvar och inte gjorde någonting tills nya order gavs. Detta förvånade forskarna.
– Här trodde vi faktiskt att man hade en mer västerländsk utveckling där en taktisk chef hade tagit ett nytt beslut utifrån situationen. Men det har man alltså inte gjort.
Per Skoglund, avdelningschef vid institutionen för krigsvetenskap och militärhistoria vid Försvarshögskolan
En kombination av att Ryssland trodde det skulle vara lättare, att de inte tog flygplatsen och inte lyckades få in logistik, gjorde enligt forskarna att hela insatsen norr om Kiev misslyckades. Förband körde slut på drivmedel och soldaterna svalt. Det är sannolikt även därför orter som Butja plundrades, menar de. Soldaterna hade inte tillräckligt med mat, vatten och andra förnödenheter.
– Hela bilden pekar på hierarkisk centralstyrning på hög nivå samtidigt som de som faktiskt utförde jobbet inte hade tid till de förberedelser som behövdes för att skapa uthållighet i förbanden.
Ukraina visade sig i ett tidigt skede vara effektiva på att slå ut järnvägsförbindelser, vilket fick stor påverkan på ryska förband som historiskt sett byggt upp sin logistik kring ett beroende av transporter via järnvägsnätet.
Rysslands begränsade flexibilitet i logistiksystemet har förlitat sig i mångt och mycket på en gammeldags sovjetisk krigföring och planläggning, som enligt forskarna användes under andra världskriget och fram till kalla krigets slut. Det vill säga att logistikförbanden hålls i skydd bakom fronten i de stridande förbanden. Förbanden har inte varit dimensionerade för att hantera den volym av ammunition och avstånd som förekommit i kriget. Som exempel nämner forskarna att beskjutningen i Mariupol var så omfattande att i princip alla marktransporter gick åt till att frakta artilleriammunition. Och när Ryssland senare nådde framgångar i östra Ukraina hamnade de för långt ifrån järnvägsknutpunkter, och fick därmed problem med logistiken igen.
FAKTA
Logistikens betydelse i Ukrainakriget
I studien ”Russian logistics in the Ukrainian War: Can Operational Failures be Attributed to logistics?” har forskarna Per Skoglund, Tore Listou och Thomas Ekström (2022) undersökt de inledande månaderna av kriget i Ukraina ur ett logistikperspektiv.
