Överstelöjtnant Lars Henåker blev historisk när han som första doktorand disputerade i Försvarshögskolans egen regi den 29 mars. Inför ett 100-tal åskådare lade han fram sin avhandling om vilka faktorer som påverkar utgången av en strid. Ämnet är högaktuellt, men i långa stycken ett obeforskat område.
– Jag tog det för självklart att våra reglementen och handböcker för strid byggde på vetenskapliga modeller, men kan du gissa hur många träffar jag fick när jag sökte på ordet seger? Jag undrade om det var så självklart att det var därför det inte stod något, eller om jag hade missat något, säger Lars Henåker.
Liknande läsning:
Svaret var att det sällan finns någon vetenskaplig grund bakom de stridsmodeller som lärs ut. Enligt Lars Henåker bygger undervisningen oftast på beprövad erfarenhet och vad som allmänt uppfattas som framgångsfaktorer, utan att de ha prövats vetenskapligt.
I avhandlingen har han studerat forskningsresultat av strider som utkämpats i krig under 1900-talet och identifierat de taktiska steg som leder till framgång. Dessa taktiska steg har sedan fogats samman till en modell – idealmodellen. Genom att följa idealmodellen ökar chanserna att gå vinnande ur en strid jämfört med en motståndare som inte gör det.
– Forskningen som jag tagit del av visar att man ibland har använt alla stegen i idealmodellen, ibland färre. Men vi har hittat vissa gemensamma nämnare och taktiska drag som är återkommande hos dem som vinner, säger Lars Henåker som tillsammans med professor Peter Thunholm vid Försvarshögskolan tagit fram idealmodellen.
» Man måste behärska stegen för att kunna anpassa sig efter motståndarens agerande och vara flexibel. Det handlar om att vara rörlig och kunna överraska. «
Idealmodellen består av åtta steg: utgångsgruppering, spaning, manöver, genombrott, överraskning, chock, exploatering och det fientliga organisatoriska upplösandet. Alla stegen behöver inte tillämpas i alla strider och det är heller inte nödvändigt att ta dem i en viss ordning. Däremot är det viktigt att kunna hantera samtliga steg, menar Lars Henåker.
– Man måste behärska stegen för att kunna anpassa sig efter motståndarens agerande och vara flexibel. Det handlar om att vara rörlig och kunna överraska. Motsatsen till idealmodellen är att bli passiv, till exempel genom att gräva ner sig. Då blir man väldigt förutsägbar och det är den med mest eldkraft som till slut kommer att vinna.
Lars Henåker har även studerat om officerares personliga beslutsstil kan påverka utgången av en strid. Han lät drygt 100 officerare och akademiker möta varandra i ett datoriserat krigsspel. De spelade slumpmässigt och enskilt mot en motståndare och fick efter egen taktisk förmåga fatta beslut som skulle leda till att fienden besegrades.
Under efteranalysen av materialet gick det inte att säkerställa vilken beslutsstil som fungerar bäst. Däremot gick det sämre för de taktiker som var konsensusorienterade än för övriga.
– Risken att de skulle misslyckas var åtta till tolv procent större jämfört med de andra. Att söka konsensus kan säkert vara en bra egenskap i andra sammanhang, som i stabsarbete, men fungerar inte lika bra när snabba beslut ska fattas på slagfältet, säger Lars Henåker.
Lars Henåker har en bakgrund inom armén och arbetade bland annat 26 år på K 3 i Karlsborg, innan han började doktorera. I dag har han en delad tjänst med 60 procent som huvudlärare i krigsvetenskap på Markstridsskolan i Skövde och 40 procent som forskare vid Försvarshögskolan i Stockholm. Tillvaron kan ibland bli splittrad men det finns också fördelar, säger han.
– I Skövde har jag en brigadgeneral att vända mig till med frågor och på Försvarshögskolan har jag tillgång till en professor i krigsvetenskap. Den som forskar om taktik i strid behöver ha tillgång till båda världar.
» Jag skulle vilja slå ett slag för taktikens betydelse för officersprofessionen och vikten av forskning kring vad framgångsrik taktik på det moderna slagfältet är. «
Undervisningen varvas med nya forskningsprojekt. Han kommer att studera divisionerna på Markstridsskolan, utveckla krigsspel samt forska på de strider som sker i Ukraina – allt med taktik i strid som övergripande ämnesområde.
– Jag skulle vilja slå ett slag för taktikens betydelse för officersprofessionen och vikten av forskning kring vad framgångsrik taktik på det moderna slagfältet är och hur vi kan förhålla oss till den. Vi måste bemästra det enda område som är unikt för oss, den legala våldsutövningen vi är satta att bemästra i strid.
FAKTA
Lars Henåkers avhandling
Avhandlingen heter Mastering Tactics: Exploring and measuring victory in battle och resultaten har redan börjat användas i undervisningen vid Försvarshögskolan och på Markstridsskolan i Skövde. Disputationen skedde den 29 mars vid Institutionen för krigsvetenskap och militär historia. Det var den första avhandlingen som genomfördes i Försvarshögskolans egen regi.
