Senast publicerat
Senast publicerat:

Många frågor återstår för att lösa Försvarsmaktens transportbehov

Sveriges roll som baserings- och transitland inom ramen för Nato genomsyrade Försvarsmaktens transportdagar 2024. Flera föreläsare betonade behoven av att snabbt få logistiklösningar på plats, men ett antal frågor återstår att hantera för att kunna säkra tillgången till transporter i samtliga beredskapslägen.

Linda Sundgren
Överste Adam Camél vid Marinstaben på Transportdagarna.

Försvarsmaktens transportdagar är ett årligen återkommande event där försvarsmaktsanställda och civila transportföreträdare träffas för att diskutera uppbyggnaden av logistiklösningar i fred, kris och krig. Årets konferens hölls på en anläggning i Sigtuna den 28–29 november och var den första i sitt slag sedan Sverige blev medlem i Nato. Konsekvenserna av inträdet i försvarsalliansen gick som en röd tråd under eventet med föredrag om Sveriges roll som transit- och baseringsland och de omfattande transportbehov som det medför.

– Det är stora förbandsmassor som ska kunna transitera. Krigsförbanden är i centrum, men på nåt sätt måste de komma på plats och när de väl är där måste vi kunna försörja dem, sa kommendör Magnus Berg, ställföreträdande logistikchef och tillika värd för konferensen.

Överstelöjtnant Per-Ove Norell, den främste företrädaren för Försvarsmaktens transporttjänst, berättade om de transitkorridorer (military mobility corridors) som håller på att upprättas inom Nato. Transitkorridorerna ska möjliggöra flöden av materiel, förnödenheter och förband mellan medlemsländerna och fungera i samtliga beredskapslägen.

– Alla 32 länder inom Nato ska ju kunna understödja varandra. Korridorerna är fördefinierade flödesvägar för att snabbare och enklare kunna förflytta sig till alliansens alla hörn, sa Per-Ove Norell till Officerstidningen efter sitt anförande.

I totalförsvarspropositionen var det åtta och en halv sidor text om transporter. Det säger en del om hur viktig den här sektorn är.

Per-Ove Norell är utredningsledare för regeringsuppdraget Sveriges nationella plan för militär rörlighet 2024–2026. Det är också han som för Sveriges räkning leder arbetet med att upprätta en nordlig transitkorridor, ett uppdrag som Försvarsmakten fick av Nato i augusti. Den nordliga korridoren kommer att gå genom fem länder: Tyskland, Danmark, Sverige, Norge samt Finland som också är korridorens slutdestination.

– Det handlar om att förbinda Kontinentaleuropa med Norden och sjövägen vidare till Baltikum. Redan i dag finns det en korridor upprättad mellan Holland, Tyskland och Polen. Nästa steg är en sydlig korridor från Turkiet och upp genom Bulgarien och Rumänien och så en från Grekland och upp till Bulgarien och Rumänien, säger Per-Ove Norell.

Den nordliga korridoren ska vara klar till årsskiftet 2025/2026 och beräknas att unna prövas under 2028.

Liknande läsning:

– Jag ser tidsplanen som realistisk. Basinfrastrukturen har vi redan och arbetet handlar mycket om administrativ effektivisering. Men vi kan behöva se över en del lagar och regler gällande exempelvis tullar eller strategiska exportprodukter. Sedan kommer vissa infrastrukturjusteringar behöva göras, sa Per-Ove Norell.    

IMG_2037_

Per-Ove Norell

Utredningsledare

För att möjliggöra transporter genom transitkorridoren krävs samarbeten med civila aktörer med koppling till transportsektorn. Flera myndigheter är involverade i arbetet, däribland Tullverket, Transportstyrelsen och Polismyndigheten. 

– Vi kommer redan nästa vecka träffas på en mobilitetskonferens. Då ska vi spela upp scenarier för att pröva systemen och se hur lång tid olika moment tar. Är det något som inte fungerar som vi önskar och vi inte kan lösa det själva får vi vända oss till regering och riksdag och föreslå lagändring, sa Per-Ove Norell.           

Konferensens talare var överens om de grundläggande frågorna rörande behovet av transporter och att det är nödvändigt att civila aktörer och Försvarsmakten samarbetar för att hitta fungerande logistiklösningar. Men när det kom till praktiskt genomförande blev det tydligt att mycket arbete återstår, däribland finansieringsfrågor. 

– I totalförsvarspropositionen var det åtta och en halv sidor text om transporter. Det säger en del om hur viktig den här sektorn är. De militära behoven av transporter kommer att innebära nyinvesteringar i infrastruktur, men vi vet ännu inte hur de ska finansieras, sa Marielle Svan, enhetschef för nationell planering på Trafikverket.

För att hitta vägar framåt har samverkansgrupper bildats för samtliga transportslag inom ramen för Beredskapssektor transporter privat – offentlig samverkan (BT POS). Arbetet samordnas av Trafikverket som koordinerar, stödjer och driver det tillsammans med representanter för Försvarsmakten, näringslivet och andra berörda. Längst har samarbetet med sjöfarten kommit där avtal slutits mellan Försvarsmakten och rederier inom handelsflottan och skärgårdstrafiken. Men trots avtal återstår en rad utmaningar för att skapa transportsystem som håller över tid. Om det pratade Stefan Nohrénius, avdelningsdirektör vid Försvarsstabens logistikavdelning.

– Vi måste ha rätt fartyg för lasten, hamnar med tillräcklig lastkapacitet, sjöfartsskydd och sjötrafikledning, varvskapacitet, isbrytare, reglementen, försäkringar och inte minst bemanning. Finns det tillräckligt med svenska sjömän för att bemanna fartygen? Ja, men vi måste skohorna in dem, sa Stefan Nohrénius.

Ställföreträdande logistikchefen Magnus Berg var en av dem som betonade vikten av att agera skyndsamt för att lösa de utmaningar som logistiken står inför.

– Mitt budskap är att det här måste fungera innan något händer, medan vi fortfarande befinner oss i avskräckningsfasen. Vi behöver sluta avtal för att veta vad vi kan göra och med vad vi kan göra det, sa han.

 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Flygvapnet fyller 100 år samtidigt som nya flygsystem införs, rymdförmågan byggs upp och Natobidrag genomförs. Men enligt flygvapenchef Jonas Wikman är den viktigaste utmaningen en annan: att skapa en organisation som klarar ett säkerhetsläge som är oförutsägbart och där tempot aldrig går tillbaka till det normala.

    Josefine Owetz
    Jonas Wikman
    "Vi kommer aldrig att kunna planera bort friktioner och osäkerheter i en snabbt föränderlig omvärld. Vi behöver därför bli en organisation som kan leva i kaos och må bra i kaos", säger flygvapenchef Jonas Wikman.

    Foto: Margareta Bloom Sandebäck

    Flygvapenchef generalmajor Jonas Wikman sitter uppe på däck ombord på HMS Carlskrona och blickar ut över Visby hamn. I likhet med Försvarsmaktens övriga representanter har han ett hektiskt schema i Almedalen och deltar i många panelsamtal.

    Men innan dagens seminarier tar vid, bland annat ett med rubriken ”Nästa generations luftstrid i en multidomänkontext”, ska han summera hur det första halvåret av 2026 har varit för flygvapnet.

    – Jag tycker att läget är gott. Vi har ett bra och intensivt år. Organisationen är satt under press med stora externa och interna förväntningar på vad vi ska åstadkomma, både vad gäller förmågeutveckling och den säkerhetsmiljö vi lever i. Men jag känner att vi levererar. Det handlar om flygvapnets nästa steg, införandet av nya plattformar och nya förmågor.

    Bland vårens större händelser för flygvapnet lyfter Jonas Wikman bidraget till Natos Air Policing på Island, som är en del av luftförsvaret i Arktisområdet. Under årets första månader bemannade en kontingent från Skaraborgs flygflottilj alliansens incidentberedskap. I februari deltog svenska flygbasjägare i den danska övningsserien Arctic Endurance 26 på Grönland för att stärka säkerheten i området och öva försvaret av Natos norra flank.

    – Det känns nästan som länge sedan nu, men det är bara några månader sedan som vi genomförde det, i en tid då säkerhetssituationen i Arktis var väldigt aktuell.

    Vi har en aktivitet i vårt närområde som gör att vi har daglig skarp verksamhet pågående.

    Samtidigt pågår ständigt incidentberedskapen på hemmaplan, med flera insatser hittills i år. Den 13 juni meddelade Försvarsmakten att flygvapnet dagen innan genomfört dubbla insatser mot ryska stridsflyg nära svenskt luftrum.

    – Vi har en aktivitet i vårt närområde som gör att vi har daglig skarp verksamhet pågående. Det är utmanande, men samtidigt känner jag att vi levererar på de uppdrag vi har, även när det gäller att utveckla framtida förmågor, säger Jonas Wikman och fortsätter:

    – Jag känner mig trygg med var vi är och vart vi är på väg. Min bild är också att vi har en organisation som är stolt över vad vi åstadkommer med de förutsättningar vi har. Så här ett halvår in så kunde jag inte vara mer stolt över mitt flygvapen än vad jag är just nu – ett flygvapen som dessutom fyller 100 år i år.

    Flygvapnet 100 år

    Flygvapnet 100 år firades den 1 juli med en jubileumsceremoni vid Flygarmonumentet vid Karlaplan i Stockholm.

    Foto: Petra Blomqvist/Försvarsmakten

    Samtidigt som verksamheten pågår för fullt firar flygvapnet sitt 100-årsjubileum. Jonas Wikman medger att han först såg jubileumsåret som ytterligare en uppgift i en redan full kalender, men i stället har det blivit något helt annat.

    – Det har blivit ett sätt att stärka oss. Vi har fått anledning att beskriva vilka vi är, träffa varandra och bygga laget flygvapnet. Jag önskar att vår egen personal ser flygvapnet med samma ögon som omvärlden gör. För när man står där varje dag så känns kanske allting som ett motstånd och som en övermäktig uppgift. Men när man står utanför och betraktar oss så är det ett väl fungerande maskineri som levererar på en högre nivå än vad folk förväntar sig. Och det önskar jag att organisationen får känna ibland. Jag tror och hoppas att 100-årsfirandet är ett tillfälle för att göra det.

    Flygvapnet reformeras i en tid när reform krävs, och det känns väldigt bra.

    För flygvapnet är 2026 också ett år då flera materielprojekt har börjat levereras eller är i slutet på en anskaffningsprocess. Jonas Wikman lyfter bland annat införandet av Jas 39 Gripen E, de nya radarspanings- och ledningsflygplanen, S 106, GlobalEye, transportflygplanen C 390 och TP 106 och det nya skolflygplanet SK 40. Samtidigt sker flera satsningar inom rymdområdet och i maj skickades Försvarsmaktens första militära spanings- och övervakningssatellit upp i rymden.

    – Det är väldigt vältajmat. Vi tar steget in i en ny generation krigföringsförmåga där rymden, Gripen E och GlobalEye är byggda för att fungera tillsammans med armén, marinen och våra allierade i Nato inom ramen för multidomäna operationer, säger han och fortsätter:

    – Vi har tagit viktiga steg inom rymdområdet och har blivit en operatör i rymden på riktigt under det här året. Rymdförmågan är till för att vi ska bättre ha en kapacitet att koppla ihop de olika domänerna och nationerna. Flygvapnet reformeras i en tid när reform krävs, och det känns väldigt bra.

    Jonas Wikman, flygvpapenchef

    För flygvapnet är 2026 ett år då flera materielprojekt har börjat levereras eller är i slutet på en anskaffningsprocess, däribland Jas 39 Gripen E, transportflygplanen C 390 och TP 106 och radarspanings- och ledningsflygplanen, S 106, GlobalEye.

    Foto: Jesper Frisk/DI/TT

    Hur ser det ut med flygvapnets personalförsörjning?

    – Personalförsörjning är fortsatt en begränsande faktor för oss och kommer att vara det under lång tid. Med det sagt tycker jag att vi har gjort betydande framsteg. Vi har gjort en grundlig analys baserat på personalens iakttagelser och gett oss på flera områden som vi har haft särskilda problem med.

    Han lyfter den satsning som gjorts inom teknikerområdet det senaste året och det stora arbetet som går under namnet ”Framåt”. Under 2023 genomfördes en stor översyn på personal­området i flygvapnet. Arbetet tog frågor som avtal, arbetsmiljö, materiel och lön. Jonas Wikman fattade därefter beslut om ett direktiv med åtgärder som nu ska införas för att skapa en mer hållbar arbetssituation för flygvapnets anställda.

    Vi kommer aldrig att bli klara och det viktiga är inte att allt blir gjort. Det viktiga är att rätt saker blir gjorda.

    – Vi har fortsatt prioriterat arbetet inom det vi kallar ”Framåt”. Jag är stenhård på att följa upp alla åtgärderna. De följs upp kvartalsvis och vi räknar med att vi ska få ett väldigt bra resultat. Jag tycker att vi är på rätt väg, men det tar lång tid och vi har mer jobb kvar att göra. 

    En fråga som han återkommer till under intervjun är balansen mellan uppgifter och resurser. Jonas Wikman menar att Flygstaben länge har försökt väga uppgifter mot resurser, men att dagens säkerhetsläge kräver ett annat synsätt.

    – Vi kommer aldrig att kunna planera bort friktioner och osäkerheter i en snabbt föränderlig omvärld. Vi behöver därför bli en organisation som kan leva i kaos och må bra i kaos. Vi kommer aldrig att bli klara och det viktiga är inte att allt blir gjort. Det viktiga är att rätt saker blir gjorda.

    Flygvapnet 100 år

    "Det har blivit ett sätt att stärka oss. Vi har fått anledning att beskriva vilka vi är, träffa varandra och bygga laget flygvapnet. Jag önskar att vår egen personal ser flygvapnet med samma ögon som omvärlden gör", säger Jonas Wikman om att flygvapnet i år firar 100 år.

    Foto: Petra Blomqvist/Försvarsmakten

    Han beskriver det med uttrycket ”Embrace the Chaos”, att acceptera att nya uppgifter och förändringar inte är undantag utan det nya normala. Målet är därför inte att allt ska hinnas med, utan att organisationen ska prioritera rätt och känna att ett väl utfört arbete är alldeles tillräckligt.

    – Man måste kunna gå hem när arbetsdagen är slut och känna att man gjort ett bra jobb och är uppskattad, även om hela uppgiften inte är löst. Vi som chefer och ledare ska känna förtroende för att organisationen gör rätt prioriteringar.

    I grunden handlar det om uppdragstaktik, konstaterar han. I en tid när omvärlden förändras snabbare än planeringscyklerna behöver högre chefer styra mot önskade effekter snarare än detaljerade planer. Förbanden ska få frihet att själva avgöra hur målen bäst nås utifrån den verklighet de möter.

    – Det är ute på förbanden som kraften finns. Vi måste vidta åtgärder för att skapa en organisation som kan stå mitt i stormen. För det här är en dynamik som kommer att bestå en generation framåt. Vi vet vilka effekter vi ska uppnå: vi ska avskräcka, vi ska kunna försvara oss och vi ska utbilda förbanden till en viss nivå. Jag har fullt förtroende för att organisationen gör rätt saker.

    Vi är uppskattade för det vi gör och det är personalen som har åstadkommit det.

    En av de största förändringarna i flygvapnet märks dock inte i nya flygplan, utan i hur organisationen är uppbyggd. Flygvapnet har det senaste året gått från två separata grund- och krigsorganisationer till en sammanhållen organisation där personalen redan tjänstgör i sina krigsbefattningar.

    – Det innebär att alla anställda normalt redan befinner sig på den befattning de har i alla konfliktnivåer. Vi har en plan, leder med en order mot en chef. Jag är helt trygg med att det är rätt väg att gå. Vi är i en tid där vi har ett hot att hantera hela tiden och det kommer inte finnas en brytning mellan fred, kris och krig, utan det är en flytande skala. Vi kan inte omorganisera några gånger per år. Det här känns jättebra.

    Har du något medskick till flygvapnets anställda?

    – Jag kunde inte vara stoltare över flygvapnet, det är helt ärligt från mitt hjärta. Det är lätt att gå rakryggad här genom Almedalen med detta flygvapen i ryggen. Vi har verkligen levererat, både i det skarpa och i förmågeutvecklingsperspektivet. Vi är uppskattade för det vi gör och det är personalen som har åstadkommit det. Varje gång människor utifrån möter flygvapnet slås de av lagandan och kamratskapet. Det är tillsammans vi löser våra uppgifter.

    Ur arkivet: