Senast publicerat
Senast publicerat:

Låga löner får inte bli ett hot mot Sveriges säkerhet

Lars Fresker, Förbundsordförande
Lars Fresker, Officersförbundets ordförande.
Detta är en ledare. Officersförbundets presidium lyfter i varje nummer av Officerstidningen fram de viktigaste ståndpunkterna som förbundet just nu driver.

 För fyrtio år sedan – sommaren 1982 – snurrade Gyllene Tiders ”Sommartider” på skivtallrikarna runt om i landet. Vad som blir årets sommarhit är fortfarande skrivet i stjärnorna. Däremot är det glasklart att det bubblar runt om i organisationen vad gäller löner: på F 17 har soldaterna gjort ett upprop, eleverna på den högre specialist-officersutbildningen ifrågasätter sina löner inför kommande placeringar, liksom eleverna på högre officers-programmet. Lägg därtill att ett flertal flygförare sökt tjänstledigt för att börja studera eftersom de är missnöjda med bland annat löner- och pensionsvillkor. 

Officersförbundet har under en rad år kämpat för att lönerna för den militära personalen ska höjas. Nu får vi också stöd för det från arbetsgivarhåll: I arbetet med årets RALS har i stort sett samtliga organisationsenheter bekräftat det vi signalerat om länge – att gränsen är nådd. Att det kommer bli svårt att bedriva verksamheten om inte lönerna för den militära personalen höjs eftersom avhoppen annars kommer att bli för stora.

Signalerna kommer i en tid när myndigheten till regeringen precis redovisat att man planerar för att antalet yrkesofficerare ska uppgå till 10 200 år 2032 och antalet kontinuerligt anställda gruppchefer, soldater och sjömän (GSS/K) ska vara 7 000 vid samma tidpunkt. Redan 2025 hoppas man på 400 fler yrkesofficerare och 500 fler GSS/K jämfört med i dag. Vi välkomnar dessa högre måltal – men att kunna behålla personalen blir samtidigt därför helt avgörande, annars förblöder vi oavsett hur många nya vi rekryterar.

»Att kunna behålla personalen blir helt avgörande, annars förblöder vi oavsett hur många nya vi rekryterar.«

Av den anledningen känns det lite märkligt att på annan plats här i tidningen läsa om soldater som inte längre får fortsätta sina anställningar, trots att de vill det. Det måste till förändringar i regelverket för våra GSS. Nu kastas många av våra bäst utbildade och mest meriterade gruppchefer, soldater och sjömän ut med badvattnet, lagom när de behövs som bäst. Utöver högre löner och bättre pensionsvillkor för all militär personal måste reglerna ändras så att våra GSS kan erbjudas en tillsvidareanställning. Och det kvickt – det pågår ett krig i Europa och Sverige har ansökt om Nato-medlemskap. 

Vid ett seminarium i Almedalen kommer jag diskutera framtidens personal-försörjning tillsammans med försvarspolitikerna Hanna Gunnarsson (V) och Daniel Bäckström (C) och med armé-chefen Karl Engelbrektson som Försvarsmaktens representant. Seminariet genomförs måndagen den 4 juli mellan klockan 14.15-15.00 och kommer sändas på vår kanal på Youtube (om du inte deltar på plats i Visby, vill säga). Jag hoppas att du har möjlighet att titta, för personalförsörjningen är viktigare än på mycket, mycket länge.

Låt oss, så här i sommartid, hoppas att Försvarsmakten inte sätter sig i en situation där låga löner och dåliga pensionsvillkor blir reella hot mot Sveriges säkerhet utan i stället väljer en väg som är bra både för personalen, arbetsgivaren och uppgiften. Polismyndigheten och Polisförbundets överenskommelse nyligen kan utgöra ett bra exempel att snegla på. 

Njut av ledigheten! 

När han var på specialflygenheten i Linköping skrev han ett mejl till styrelsen i OF F 7 och undrade om det var möjligt att insatsarbetstiden inte följde avtalet. Nu är piloten Alexander Skånberg själv med i styrelsen och uppmanar fler att engagera sig fackligt.

Gerd Eriksson
Johan Alp
Sedan årsskiftet arbetar transport-
piloten Alexander Skånberg på statsflyget på Arlanda. Deras uppdrag är att transportera regeringen och kungahuset .
Sedan årsskiftet arbetar transport- piloten Alexander Skånberg på statsflyget på Arlanda. Deras uppdrag är att transportera regeringen och kungahuset .

– Jag kunde inte så mycket om det fackliga arbetet tidigare, men sedan jag gick med i styrelsen har jag fått utbildningar, nya perspektiv och en annan insyn i Försvarsmaktens arbete, säger Alexander Skånberg.

Han är transportpilot på Skaraborgs flygflottilj, F 7. En flottilj som finns i både Såtenäs, Linköping och på Arlanda. Tidigare sysslade han med radar- och signalspaning och pendlade i fyra år mellan Stockholm och flottiljen i Linköping. Alltid med tåget och vid tåget väntade cykeln.

Sen årsskiftet är han på statsflyget på Arlanda. Där jobbar runt 35 personer varav tio är piloter. Deras uppdrag är att transportera regeringen och kungahuset när de ska till olika platser i världen. Flottan består av två transportplan, ”24:an” som främst används för flygningar inom Europa och ”25:an” som i huvudsak är för längre flygningar.

– Vi är ett bra gäng och jag trivs väldigt bra. Man vet aldrig hur nästa arbetsvecka ser ut eller var man kommer att vara. Först på fredagar får vi besked om nästkommande veckas arbetstid. Det går bra för mig som är ung, men för äldre kollegor som har familj och barn kan det vara tuffare.

» Nästa steg är att bli befälhavare sedan får vi se hur det blir i framtiden. Jag har inte bestämt vilken bana jag vill gå än men är öppen för det mesta.«

På långflygningar över 14 timmar är de alltid tre piloter ombord som löser av varandra. När de transporterat kunden till rätt plats brukar Alexander Skånberg passa på att träna på hotellet eller ge sig ut och springa. Många resor går till Bryssel där mötena kan dra ut på tiden. Och är de i någon världsdel där det politiska läget förändras snabbt kan det bli frågan om att både stanna längre eller att flyga hem tidigare. 

Alexander Skånberg  lägger i snitt ett par timmar i veckan på det fackliga arbetet. Det handlar om att granska arbetstidslistor, medverka på möten med enhetens samverkansgrupp och att svara på olika frågor om avtal från kollegorna. Och eftersom den fackliga styrelsen i OF F 7 är spridd på tre ställen i landet var de redan innan coronan vana vid att ha månatliga möten via länk.

– Det är såklart en nackdel att inte kunna ses i verkligheten. Det är svårt att få samma personliga utbyte och kontakt. Fördelen är att det är enkelt, smidigt och sparar tid, säger han. 

En kollega som sysslar med logistik och teknik på statsflyget sitter också i OF F 7:s styrelse och de hjälps åt med de fackliga uppgifterna. Vilket Alexander Skånberg tycker gör det både roligare och enklare.

– Vi jobbar inte med några speciella frågor just nu utan det är granskning av listor och vissa möten. Tidigare under året har vi tagit fram förslag på ändringar till framtida avtal. Och snart är förhoppningsvis den årliga löneöversynen igång.

En del av det fackliga arbetet sköter han från sitt kontor. Där har han ett höj- och sänkbart skrivbord. Som alltid står på högsta läge eftersom han gillar att stå. Och på väggen hänger en tavla på ”24:an”, som han tycker är vacker. Där finns också olika ritningar på det tekniska i cockpit för att friska upp minnet vid behov.

Alexander Skånberg har velat bli stridspilot sedan han var liten, de militära flygplanen lockade eftersom de var mer avancerade och spännande än de civila. Han gjorde lumpen som röjdykare och säger att han gillar utmaningar och fysisk verksamhet.

– Jag har alltid haft ambitioner och vetat vad jag vill och jobbat hårt för det. Både i skolan och på jobbet. Jag är bra på att anstränga mig och prestera.

Direkt efter lumpen blev det läkarlinjen, men han fortsatte att söka till flygvapnet. Efter en termin kom han in på utbildningen till transportpilot. Det blev militärhögskolan Karlberg och sedan flygskolan i Linköping. Hela tiden med ett öga öppet för statsflyget.

– Nu ska jag först växa in i min roll här. Nästa steg är att bli befälhavare sedan får vi se hur det blir i framtiden. Jag har inte bestämt vilken bana jag vill gå än men är öppen för det mesta.

Som pilot på statsflyget förväntas han ha ett vårdat yttre i tjänst. Det gäller att vara nyrakad och välkammad. När han flyger kunder har han alltid på sig den blå m/87:an.

Hur har det varit för er i coronatider?

– Vi har haft mindre att göra än annars. Då har vi fokuserat på utbildningar och tagit hand om annat som behövts. Och så har vi kört folk inom ”firman” som bor i Luleå och Ronneby och vanligtvis flyger med SAS. Vi har sett till att de har kunnat komma till och från jobbet.

PERSONFAKTA

Alexander Skånberg
Ålder: 32 år i december.
Fackligt uppdrag: Ledamot i OF F 7:s styrelse, enhetsrepresentant och med i strategiska utskottet.
Bakgrund: Läste läkarlinjen en termin.
Familj: Sambon Linda, tre syskon och mamma och pappa på västkusten.
Bor: Stockholm.
På fritiden: Flyg-femkamp, träning, matlagning och att träffa vänner.
På fritiden: Reser mycket (inte i år då), snowboard.

Oavsett om det är ÖB, Stefan Löfven eller drottning Silvia som är i planet så är det samma toalett för alla längst bak i planet. När Alexanders Skånberg går genom kabinen till toaletten hälsar han bara om kunderna gör det först, annars  går han diskret förbi. Men kabinvärdinnan har lärt honom en sak som är noga med toalettbesöket.

– Att toalettpapperet ska vara vikt som en flik så att det är fint när nästa gäst kommer.

Två år efter att Alexander Skånberg skrev sitt brev till OF F 7 kom de fackliga organisationerna och Försvarsmakten överens om ett nytt kollektivavtal som bättre reglerade extra insatser och övertid. Han säger att det nya avtalet gjorde att det blev mer uppstyrt mellan Försvarsmakten och arbetstagarna, både inom flyget och för de andra förbanden i Försvarsmakten.

– Att engagera sig fackligt är bästa sättet att förbättra en arbetssituation oavsett om det gäller frågor som är kopplade till avtal eller handlar om trivsel på arbetsplatsen, säger Alexander Skånberg. 

Ur arkivet: