Vad handlar strukturutredningen om?
– Vi vill minska antalet organisationsenheter som styrs från Högkvarteret och flytta ut mer mandat och ansvar till försvarsgrenschefer och stridskraftschefer. Man kan säga att det är en fortsättning på den losskastning som inleddes 2019 med bildandet av försvarsgrensstaberna och därefter L23. Krigsförbanden är det vi bygger vår krigsorganisation med, men det vi säger stämmer inte alltid överens med hur förhållandet mellan grundorganisation och krigsorganisation ser ut. Exempelvis kan en enhet eller en grupp vara placerad i en organisationsenhet, men styras av en annan. Det vill vi förändra.
Varför genomförs det här just nu?
– Självklart handlar det om omvärldsläget, men också om att vi ska uppfylla vårt uppdrag i försvarsbeslutet 2024 och leverera det på bästa sätt. Strukturutredningen är en nyckel till det. Det handlar också om att anpassa organisationen efter tillväxten, stödet till Ukraina och medlemskapet i Nato.
Vilka förändringar kommer att genomföras och inom vilka områden?
– Primärt handlar det om ledning, logistik, utbildning och HR med nio berörda organisationsenheter. Exempelvis kommer ledning och ansvar för markverkstäderna att flyttas till chefen armén. Ansvaret för specialistofficersutbildningarna kommer att flyttas över till försvarsgrenscheferna medan produktionsansvaret för Militärhögskolan Karlberg hamnar under arméchefen. Arméchefen tar också över ansvaret för de tre fältsjukhusbataljonerna och de två fältsjukhuskompanierna medan Generalläkaren tar över produktionsansvaret för Försvarsmedicincentrum. HR C kommer att omvandlas till ett servicecenter och tillföras bland annat ekonomiredovisning och reseavdelningen. Men allt är inte klart ännu. Jag inväntar en dragning av alla chefer som fått uppdrag inom ramen för detta arbete. De ska presentera sina analyser den 27 – 28 maj. Efter det kommer vi att mer högupplöst se vad som ska göras och när det bör ske, utgående från vad uppdragen reglerar.
Framför allt kommer det att märkas inom logistik och ledning. Vi bygger upp en central logistikledning och ledningen kommer att förändras, men exakt hur det kommer att se ut är vi inte helt på det klara med ännu.
Huvuddelen av strukturutredningen ska vara genomförd till den 1 januari 2026 och övriga delar till den 1 januari 2027. Det låter som en ganska sportig tidsplan.
– Ja, den är sportig, men samtidigt tror jag inte att det hjälper att vi skjuter det på framtiden. Vi behöver göra det här nu, inte minst kopplat till Natoanslutningen där vi nu är ett år in som allierad. Jag skulle säga att tidsplanen är rimligt och det jobbas väldigt hårt ute i organisationen med att ta fram planer för hur vi ska kunna genomföra det här på bästa sätt.
Belastningen i organisationen är redan hög och nu läggs ett stort förändringsarbete till det. Hur ska det hanteras?
– Man kan alltid diskutera om det är rätt tid och om man borde skjuta saker på framtiden. Vi har tittat på det och kommit fram till att nej, vi behöver göra det här nu. Det handlar om att få organisationen så korrekt som möjligt så snabbt som möjligt. Sedan är jag mycket väl medveten om att det är en sportig tidsplan och att det är viktigt att vi gör det här i samarbete med ATO (arbetstagarorganisationerna, red. anm.) och inte minst skyddsorganisationen.
Vilka enheter och befattningar kommer att påverkas mest av förändringen?
– Framför allt kommer det att märkas inom logistik och ledning. Vi bygger upp en central logistikledning och ledningen kommer att förändras, men exakt hur det kommer att se ut är vi inte helt på det klara med ännu. Även inom CIO (information, it och cyber red anm.) kommer det att märkas av. Sedan finns det enheter där man kommer att göra i princip samma sak som i dag, men under en annan försvarsgrenschef.
Kommer det att bli några stora rockader av individer?
– Nej, det skulle jag inte säga, men jag måste invänta försvarsgrenarnas analyser innan jag kan svara mer exakt på den frågan. Analysen kan komma att visa att någon behöver flytta.
Vilka är de största utmaningarna i strukturutredningen?
– Jag skulle säga att det är kommunikationen. Att nå ut till alla berörda med så korrekt information som möjligt och att förhindra rykten och att viskleken uppstår. Om vi inte når ut med vår information finns en risk att man inte riktigt ser nyttan av förändringen inom sitt område och lokalt kan man kanske ibland tycka att det här inte är den bästa idén. Får vi inte alla med oss kan det påverka införandetempot och såklart påverka leveransen, alltså den effekt vi får av organisationen.
Har ni gjort riskanalyser för att utreda hur organisationen kan komma att påverkas?
– Riskanalyser är gjorda. En riskminimerande åtgärd är att vi tagit fram ett direktiv som samverkats brett med ATO och med Försvarsmakaktens centrala skyddsombud och som skickats ut på remiss. Alla har fått inkomma med synpunkter som vi omhändertagit. Vilka risker som kan uppstå på försvarsgrensnivå kommer de pågående analyserna att visa. Det kan uppstå lokala risker som behöver omhändertas i respektive spår.
Hur ska ni säkerställa att tempot i ordinarie verksamhet bibehålls samtidigt som förändringen genomförs?
– Det är en utmaning i allt förändringsarbete och det är vi väl medvetna om. Här gäller det för mig och övriga chefer att faktiskt ha väldigt hög attention på vad som händer och var en eventuell brist uppstår. Om något inte fungerar längre, vilka åtgärder kan vi då vidta? Vi kommer att behöva ha en tät uppföljning och dialog kring detta.