Senast publicerat

Senast publicerat:

Kollektivavtal för GSS/K har sagts upp

Officersförbundet har inom ramen för sin förhandlingsorganisation OFR/S, P, O sagt upp nuvarande kollektivavtal för GSS/K.

Cecilia Gustafsson

Bezav Mahmod / Försvarsmakten

2022-09-21

Artikel från Officersförbundet.

Sedan våren 2022 har Officersförbundet och Försvarsmakten fört dialog kring hur det nuvarande avtalet skulle kunna förbättras. I augusti 2022 meddelade Försvarsmakten att de för tillfället inte har för avsikt att förbättra avtalet till något annat än vad Lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar medger. OFR/S, P, O har därför valt att säga upp kollektivavtalet, vilket innebär att efter avtalets uppsägningstid om 12 månader gäller Lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar.

– Nu är det nuvarande kollektivavtalet uppsagt eftersom lagen ger våra medlemmar ett bättre skydd då de åtminstone garanteras 6 år långa anställningar istället för som idag 6 månader eller 1 år i taget. Jag beklagar att Försvarsmakten inte har högre ambitioner till att förbättra avtalet, särskilt under rådande omvärldsläge och den nyss utgivna dagordern, säger Susanne Hultgren, förhandlingschef på Officersförbundet.

I juli 2010 lades pliktsystemet vilande och alla personalkategorier i Försvarsmakten skulle i princip vila på frivillighet. Därför genomförde de centrala parterna för arbetstagarorganisationen och arbetsgivarorganisationen förhandlingar i syfte att säkra Försvarsmaktens personalförsörjning vad gäller tidsbegränsade anställningar med kontinuerlig tjänstgöring för gruppbefäl, soldater och sjömän. Det nuvarande kollektivavtalet började gälla i maj 2010. Avtalet innebär bland annat att den första tidsbegränsade anställningen ska påbörjas med provanställning om sex månader och därefter övergå i en tidsbegränsad anställning utan angiven kortaste tid. Den sammanlagda anställningstiden får uppgå till högst 12 år.

Parterna saknade under förhandlingen kunskap om hur kommande lagstiftning skulle utformas och åtog sig att vid behov justera avtalet. Lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar började gälla i maj 2012 och innebär att den tidsbegränsade anställning ska omfatta minst sex år och högst åtta år. Eftersom det finns ett kollektivavtal är det avtalet och inte lagen som gäller just nu, men när uppsägningstiden om 12 månader löpt ut börjar lagen att gälla.

FAKTA

Vad händer med GSS/K?
För de GSS/K som redan är anställda med det nuvarande avtalet som grund blir det ingen förändring under uppsägningstiden, utan de kommer fortsätta sina anställningar med de datum som överenskommits. Men efter att det uppsagda avtalet slutat att gälla blir det max upp till 12 år vid förlängning och minst sex år vid nyanställning. För de som kommer att nyanställas kommer lagen att gälla. Det betyder att anställningen ska påbörjas med provanställning om sex månader och därefter övergå i en tidsbegränsad anställning om minst sex år och högst åtta år.

Liknande läsning:

Ämnen i artikeln: Lön

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

Senast publicerat:

Aktuellt /

Fortifikationsverket

Fortifikationsverkets generaldirektör: ”Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning”

Aktuellt /

Flygvapnet

Jonas Wikman: ”Vi måste skapa en organisation som kan stå mitt i stormen”

Aktuellt /

Marinen

Johan Norlén: ”Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt”

Aktuellt /

Armén

Jonny Lindfors: ”Jag hoppas att alla i armén känner vilka steg vi har tagit”

Så styr förbundsstyrelsen Officersförbundet

I november kommer Officersförbundet att ha Förbundsmöte. Det är på mötet som förbundet väljer förbundsstyrelse som ska arbeta i mötets anda de kommande tre åren. För första gången på 22 år ska mötet välja en ny förbundsordförande.

Cecilia Gustafsson

2023-04-13

Ett vanligt styrelsemöte på Officersförbundets kansli i Stockholm. Ledamöterna har rest till mötet från sina hemförband runtom i landet.

Officersförbundet är en demokratiskt styrd organisation. Det innebär att du som är medlem i förbundet kan påverka hur förbundet styrs och vilka frågor som förbundet ska driva. Det är du som vid din officersförenings årsmöte väljer förtroendevalda som ska sitta i din föreningens styrelse. Det är vissa av dessa förtroendevalda som vid Förbundsmötet representanter din förening och väljer förbundsstyrelse. Och det oftast, men inte alltid, vissa av dessa förtroendevalda som på Förbundsmötet väljs in i förbundsstyrelsen.

– Samtliga i styrelsen gör ett otroligt viktigt arbete. De ska med det fackliga programmet, det vill säga förbundets plan för de tre kommande åren, ha örat mot rälsen, ta initiativ och driva de frågor medlemmarna vill, säger Lars Fresker, Officersförbundets förbundsordförande.

Förbundsstyrelsen består av ett presidium med ordförande, samt förste och andre vice ordförande. Utöver presidium finns tolv ordinarie ledamöter och sex suppleanter. Styrelsen sammanträder cirka elva gånger per år för att behandla och besluta om hur förbundet ska agera i olika frågor.

– Om du sitter i förbundsstyrelsen representerar du inte din förening eller försvarsgren, utan du representerar hela medlemskollektivet och ser till vad som är bäst för samtliga medlemmar, säger Lars Fresker.

»Vi kände att vi inte kunde säga ja till dåliga förslag. Efter flera vändor så kom Försvarsmaktens förslag närmare vårt och förstå då sa vi ja.«

Förbundsordförande leder styrelsemötena och är förbundets främste representant. En ordinarie ledamot har flera uppgifter bland annat att vara fadder till några officersföreningar. Inför varje styrelsemöte lämnar varje förening en rapport till sin fadder om vad som pågår i föreningen och på förbandet.

– Det kan handla om hur det går med en tvist eller hur det går rent generellt i samverkan och förhandling mellan förening och arbetsgivare på OrgE, säger Lars Fresker.

Den främsta uppgiften för samtliga i styrelsen är dock att behandla och besluta om hur förbundet ska agera i olika frågor. Till sin hjälp har styrelsen kansliet som bereder frågor och verkställer beslut. Styrelsen delas också in i flera arbetsgrupper och kommittéer till exempel bereder AG Villkor Ralsen. Årets Rals var en framgång, men vägen dit var inte enkel.

– Steg ett var att föreningar och arbetsgivare på OrgE-nivå tillsammans tog fram ett underlag om vilka behov som fanns på deras OrgE. Steg två var att förbundet och Försvarsmakten förhandlade på Försvarsmaktnivå. Under förhandlingen gick förbundets förslag i linje med underlaget, men tyvärr gjorde Försvarsmaktens förslag inte det. Det var en utdragen process med långa diskussioner i styrelserummet. Vi kände att vi inte kunde säga ja till dåliga förslag. Efter flera vändor så kom Försvarsmaktens förslag närmare vårt och först då sa vi ja, säger Lars Fresker och tillägger:

– De frågor som beslutas om i styrelsen är ofta komplexa. Det kräver att samtliga i styrelsen sätter sig in i frågorna och diskuterar. Det är viktigt att vi fattar rätt beslut.

I 22 år har Lars Fresker varit Officersförbundets förbundsordförande och när han avgår vid Förbundsmötet i november är det med en förhoppning om en ny styrelse och ordförande som kan leda förbundet i en tid av utmaningar – Försvarsmaktens tillväxt, kriget i Ukraina och Sveriges Nato-ansökan.

– Jag känner mig hoppfull inför en ny styrelse. De har utmaningar som ställer höga krav vad gäller anpassningsförmåga och kreativt tänkande, säger Lars Fresker.

Ämnen i artikeln: Förbundsmöte 2023