Senast publicerat
Senast publicerat:

Johan är förbundets röst i Europa

Johan Öhlén har varit fackligt engagerad sedan 80-talet. I dag är han Officersförbundets representant i Euromil, den europeiska paraplyorganisationen för militära arbets­tagarorganisationer.

Fredrik Hultgren
Tomas Ohlsson
Johan Öhlén på sin arbetsplats vid FMTIS AnlE i Göteborg.
Artikel från Officersförbundet.

Trots att Johan Öhlén lämnade uppväxtorten Sollefteå för nästan 40 är sedan är dialekten tydlig. Boende och arbetsliv i Småland, Uppland och sedan 1998 i Göteborg, har gjort få avtryck på den klingande norrländskan.

Det var militärtjänsten och kommande planer på vidare studier som var anledningen till att han lämnade hembygden.

– Men jag var nog den enda norrlänning som flög söderut för att göra värnplikten, konstaterar Johan. 

Johan ville se något nytt. Istället för att som de flesta av sina kamrater hemifrån göra militärtjänst i hemorten, överklagade han sitt första placeringsbeslut och ryckte istället in på I 12 i Eksjö. Året var 1983. 

Och som för så många andra i Johans officersgeneration var det värnplikten, och slumpen, som förde honom in på den militära banan.

– Jag var inte säker på vad jag ville studera. Jag hade trivts bra under värnplikten så när det öppnade sig en möjlighet så ansökte jag och kom in på Officershögskolan i Halmstad.

Officersyrket har alltsedan dess tagit honom till en lång rad befattningar och arbetsorter – Eksjö, Kvarn, Enköping, Stockholm. Sedan 1998 bor och arbetar han i Göteborg.I dag som fortifikationsofficer på FMTIS AnlE. Innan dess MKV stab, MDS stab och från 2006 på olika befattningar och som AvdC FömedC.

Liknande läsning:

– Jag har varit med om nästan alla nedläggningar och nedskärningar inom Försvarsmakten.  Men för mig har förändringarna alltid inneburit nya möjligheter och utmaningar. Jag har, trots att jag jobbat i samma myndighet i 35 år, haft förmånen att ofta vara ny på jobbet, säger Johan och skrattar.

Det fackliga engagemanget inleddes i princip samtidigt som Johan kom ut på förband efter officersexamen. Alltsedan dess har han på ett eller annat sätt verkat som förtroendevald inom Officersförbundet – lokalt såväl som centralt. Mellan 2001 och 2014 satt han i förbundsstyrelsen. I dag är det dock Officersförbundets internationella åtaganden som står för Johans huvudsakliga fackliga engagemang. År 2013 blev han invald som styrelseledamot i organisationen Euromil, där han på europeisk nivå representerar Officersförbundet och svensk militär personal.

Euromil är en sammanslutning av militära fack- och intresseorganisationer i Europa. Med 33 föreningar och organisationer från 22 länder  företräder Euromil cirka 300 000 soldater och officerare i de europeiska länderna.

Organisationens främsta syfte är att arbeta för den militära personalens professionella, arbetsrättsliga och sociala intressen på europeisk nivå. 

 – Jag kan villigt erkänna att jag först var en tveksam ledamot i förbundsstyrelsen till att Officersförbundet skulle engagera sig i Euromil. Vad hade vi att göra ute i Europa? Men jag gillar utmaningar, att vara en del i förändringar och har definitivt kommit att ändra uppfattning, säger Johan och förklarar vidare. 

– Den främsta anledningen till att Officersförbundet är engagerade i Euromil är en fråga om solidaritet. Organisationens kärna är arbetet för att samma rättigheter, mänskliga rättigheter, ska gälla för militär personal på samma sätt som för övriga medborgare. Om rätten att få organisera sig fackligt och ha samma sociala och arbetsrättsliga fri-  och rättigheter som andra. Här kan Sverige många gånger fungera som ett föredöme och inspiration för andra länder, där militär personal har betydligt sämre förutsättningar till inflytande för sin arbetssituation. 

Men även om det är den solidariska aspekten som ligger Johan närmast hjärtat när det gäller argument för ett europeiskt engagemang, finns det betydligt mer pragmatiska anledningar till att förbundet även är aktivt internationellt.

– Så många frågor som rör arbetsliv och sociala rättigheter avhandlas i dag på EU-nivå. Ska vi som svensk militär arbetstagarorganisation ha möjlighet att göra vår röst hörd och påverka måste vi finnas där innan besluten fattas. För att i ett tidigt skede kunna yttra oss i beredningar, undersökningar och andra sammanhang, är Euromil den ingång som finns för oss att vara med. 

Den fackliga kampen handlar för oss i Sverige kanske inte så mycket om att uppnå rättigheter för arbetstagarna, resonerar Johan. Snarare handlar det om att försäkra oss om att vi får behålla och utveckla det vi uppnått historiskt. Här menar Johan att det är nyttigt att se hur det fungerar hos våra europeiska grannar. I många länder är det fortfarande förbjudet för militärer att engagera sig fackligt, och militär personals arbetsrättsliga och sociala rättigheter är på många håll i Europa kraftigt beskurna jämfört med andra medborgares. 

– Det här har till viss del historiska, kulturella förklaringar. Men lite konstigt är det när soldater från vissa länder åker på missioner för att försvara demokratiska rättigheter, men själva inte åtnjuter dessa. Att det fortfarande är så att soldater och officerare i moderna, utvecklade europeiska länder inte ska ha samma rättigheter som alla andra medborgare är ju inte ok, säger Johan. 

Det finns EU-direktiv som talar om allas rätt att engagera och organisera sig, och frågan om hur det här ska fungera för militär personal har varit ända uppe i EU-domstolen när det gäller militärer i exempelvis Irland och Frankrike. Den militära personalens rättigheter är helt enkelt en komplicerad fråga på många håll i Europa.

– Jag ser min roll som svensk lite som att förklara för övriga Europa om den svenska modellen. Om att när fack och arbetsgivare gör upp om villkoren så innebär det inte mer konflikt, utan mindre. Att vi är en trovärdig part och tillsammans kan bygga en relation som bär framåt. Ytterst för att rekrytera och behålla personal i konkurrens med övriga på den europeiska arbetsmarknaden. Det sista en fråga som nu diskuteras med stort intresse i EU och i flertalet länder, men även den nya framtida arbetsmarknaden och vad det innebär för försvaret och dess kommande personal.

Han menar också att vi i Sverige ska tänka på att det vi har i dag är vare sig enkelt eller självklart. Rättigheterna vi har måste bevakas, försvaras och utvecklas för medlemmarnas skull och medlemmars engagemang är ytterst viktigt.

– ”Citizens in uniform” är en slogan Euromil arbetar efter. Och den är viktig att understryka. Militären är en speciell och unik del av våra samhällen med speciella krav. Men vi som jobbar som militärer är människor och medborgare, precis som alla andra. Vi har samma behov och önskningar som övriga samhället och ska ha samma rättigheter och friheter som andra. Det har inte varit självklart tidigare i Sverige, och är det definitivt inte i många andra länder. 

FAKTA

Johan Öhlén

Ålder: 57 år

Fackligt uppdrag: Officersförbundets representant i Euromils styrelse.

Bakgrund i korthet: Officersexamen 1985, därefter en lång rad tjänster på olika platser i landet.

Familj: Fru och tre barn varav två utflugna. Hund och katt.

Bor: Torslanda, Göteborg.

På fritiden: Träning (har bland annat genomfört 14 Vasalopp), jakt, engagerad i yngsta sonens handbollslag.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Överbefälhavaren fattade den 7 maj beslut om slutligt införande av trebefälssystemet. Officersförbundet har sedan beslutet fattades arbetat med att utreda huruvida beslutet kan anses rättsligt felaktigt i något avseende. Förbundets utredning visar att det endast är möjligt att förhandla och eventuellt tvista utifrån varje individs förutsättningar.

    Redaktionen
    Joel Thungren/Försvarsmakten
    20201013_joethu01_SUSA_P18_52

    Överbefälhavarens beslut vilar på den rättsliga grunden att arbetsgivaren har den ensidiga rätten att besluta hur verksamheten ska organiseras, hur organisationen ska se ut, samt vilka krav som detta ställer på de anställda. Det är med andra ord inte möjligt att tvista om Försvarsmaktens behov av officerare och specialistofficerare. Det är inte heller möjligt att tvista om hur många av varje personalkategori som behövs, vilka krav som ställs på de anställda eller kraven för att få en viss tjänstegrad. Officersförbundet kan endast förhandla och eventuellt tvista utifrån varje individs förutsättningar. Därför arbetar Officersförbundets kansli och styrelse för närvarande med fördjupade förberedelser och med att ta fram en intern skrift med riktlinjer till officersföreningarna för hur förhandlingarna och de eventuella tvisterna ska hanteras. 

    – Officersförbundet har gjort ytterligare utredningar kring arbetsrätt och förvaltningsrätt och anlitat advokat, och detta är vad vi landat i. Förbundet kan inte hävda att beslutet är rättsligt fel ur ett generellt perspektiv och därmed finns inga reella möjligheter att driva detta rättsligt ur ett kollektivt perspektiv. Det kan dock finnas individuella enskilda fall som förbundet kan driva, säger förbundsdirektör Johan Hansson.

    »Förbundet kan inte hävda att ­beslutet är rättsligt fel ur ett generellt perspektiv.«

    När det gäller det arbetsrättsliga beslutet att individen ska byta personalkategori så ska det prövas utifrån sakliga grunder. De sakliga grunderna baseras på Försvarsmaktens behov av kompetens utifrån de uppgifter som Försvarsmakten ska lösa, samt på lagen om anställningsskydd (LAS). LAS skyddar individen så att denne kan behålla sin anställning och att anställningen så långt som möjligt motsvarar det som arbetstagaren och arbetsgivaren kommit överens om vid anställningen. Det är fortsatt anställning som yrkesofficer som skyddas av LAS. Men arbetsgivaren ska förhandla innan beslutet om ändringen av personalkategori fattas. Förhandlingen handlar då om hur individen ska ges de bästa förutsättningarna att möta den förändrade organisationen och de förändrade kraven som ställs på den anställde.

    När det gäller beslutet om vilken tjänstegrad som individen ska inneha ska även det fattas utifrån saklig grund, vilket syftar på de lagar, förordningar och föreskrifter som finns. Vilken tjänstegrad individen ska ha framgår av Försvarsmaktens föreskrifter. Det finns inte något hinder för arbetsgivaren att fatta beslut om ny tjänstegrad. Det som kan prövas rättsligt är om Försvarsmakten inte följer sina egna föreskrifter. Det som är möjligt att tvista om är vad arbetsgivaren måste göra för att individen ska kunna behålla sin anställning och vad individen skäligen måste göra för att kunna behålla sin anställningen – det vill säga vad arbetsskyldigheten är. 

    – Officersförbundets kansli och styrelse fortsätter sitt arbete genom att göra förberedelser för att stödja officersföreningarna i de här kommande lokala förhandlingarna och för att i eventuella fall förbereda för centrala förhandlingar, säger Johan Hansson. 

    Ur arkivet: