Senast publicerat
Senast publicerat:

”Jag har fått ett stort förtroende”

När Alexander Westberg gjorde sin grundutbildning på ­Livgardet för åtta år sedan var planen att gå utbildningen och se var den skulle leda. Nu är han sedan ett år ordförande i ­Livgardet OF och sedan tre år huvudskyddsombud på Livgardet.

Cecilia Gustafsson
Intresset för juridik och beteende­vetenskap bidrog till att Alexander gick grundutbildningen till militärpolis.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Artikel från Officersförbundet.

Alexander trivdes under grundutbildningen så när ett befäl som han såg upp till tyckte att han skulle söka en tjänst som soldat på 13:e säkerhetsbataljonen gjorde han det. Under första tiden som anställd blev Alexander nyfiken på militärpolisen. Han läste samhällsvetenskapliga programmet på gymnasiet och är intresserad av juridik och beteendevetenskap och kände att han kunde utveckla sina intressen om han gick grundutbildningen till militärpolis.

– Det var en bra utbildning. Jag förstod juridiken både i teorin och i praktiken. Så var det en hel del beteendevetenskap också, säger Alexander. 

Han blev sedan stridsledningesbefäl på 13:e säkerhetsbataljonens stab och hjälpte hela staben i det dagliga arbetet med bland annat säkerhetsoperationer.

– Det var spännande och jag kände att jag utförde meningsfulla arbetsuppgifter och gjorde skillnad, säger Alexander.

Han fick frågan om han ville bli skydds­ombud redan under första tiden som anställd. När han fick en arbetsbeskrivning av vad ett skyddsombud gör tackade han ja.

– Det var också utvecklade på ett annat vis än den vanliga befattningen. Ett skyddsombud kan jobba med helt olika typer av arbetsmiljö­frågor. Det beror mycket på var man jobbar i Försvarsmakten. När jag är blev stridsledningsbefäl jobbade jag mest med frågor om den sociala och organisatoriska arbetsmiljön, säger han.

Det svåraste är ärenden när individer har kommit i kläm på olika vis.

Alexander gick både specifika utbildningar för skyddsombud och generella arbetsmiljö­utbildningar. Han lärde också känna dåvarande huvudskyddsombud på Livgardet och han ringde ofta huvudskyddsombudet för att prata om arbetsmiljöfrågor. När huvudskydds­ombudet slutade fick Alexander förfrågan om att ta över förtroendeuppdraget. Trots att han varit skyddsombud i tre år var det inte alls självklart att han skulle tacka ja.

Liknande läsning:

– Jag blev nervös. Livgardet är ett stort och komplext förband och att vara huvudskyddsombud betyder att jag företräder alla medarbetare. Jag har fått ett stort förtroende av medarbetare. I början var det lite jobbigt att gå in till förbandschefen och prata om arbetsmiljö, men jag har bra chefer och har aldrig känt att jag blivit nedvärderad på grund av min grad. Vi vill ofta samma sak, även om vi har olika perspektiv, säger han.  

Det var dock mycket mer arbete än väntat och Alexander insåg att om han ska göra allt som förväntades av honom som huvudskyddsombud behövde han jobba med det på heltid. Efter en hemställan hos förbandschefen blev det också så. Idag arbetar han tätt tillsammans med arbetsmiljöhandläggaren och verksamhetssäkerhetsofficer vid förbandet.

– Jag arbetar med många arbetsmiljöfrågor, men det svåraste är ärenden när individer har kommit i kläm på olika vis. Det är jobbigt att se någon som är ledsen och mår dåligt. Det är inte alltid enkelt att hjälpa till, säger han.

Förbundsnytt porträttet bild 2

Förra året blev Alexander klar instruktör för militärpolisen och hoppar han in som instruktör ibland.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Som skyddsombud kom Alexander i kontakt med Livgardet OF. I början var han bara intresserad av arbetsmiljöfrågorna och blev invald som suppleant i styrelsen för att ha nära till de fackligt förtroendevalda, men det fackliga engagemanget växte och han blev invald som ledamot i styrelsen. Det var som att en ny värld öppnades för honom.

– Jag gick in med inställningen hur svårt kan det vara att fixa alla problem? Det är väl bara att sitta med i möten och säga vad som behöver ändras, säger Alexander. Han skrattar och tillägger att det finns många som inte har så mycket kunskap om de fackliga frågorna och hur och när man som facklig förtroendevald har möjlighet att påverka.

Jag gick in med inställningen hur svårt kan det vara att fixa alla problem?

Vid Förbundsmötet för ett år sedan blev Stefan Morin, dåvarande ordförande för Livgardet OF, vald till förbundsordförande för förbundet. Livgardet OF:s styrelse pratade ihop sig och vid föreningens årsmöte blev Alexander vald till ordförande. Nu arbetar han tillsammans med de andra i styrelsen varav två arbetar som fackliga förtroendemän på heltid.

– Vi är som ett kansli. Vid föreningens årsmöte fattar medlemmarna beslut om vad vi ska arbeta för och sedan ska vi verkställa det. Jag som ordförande leder det arbetet. För mig hänger allting ihop. Demokratin är kärnan i allt vi gör. Försvarsmakten försvarar demokratin och vi arbetar för att det ska vara en demokratisk organisation på så vis att personalen kommer till tals och kan påverka, säger han.

Försvarsmakten har stora utmaningar eftersom organisationen ska växa, stödja Ukraina och anpassa sig till medlemskapet i Nato.

– Vi behöver fortsätta arbeta för att skapa bra arbetsmiljö och en organisation där personalen vill stanna kvar och utvecklas. Medlemmarna är tydliga med att det är bättre lön och villkor som står högst upp på agendan, säger han.

Om några dagar ska Alexander gå förbundets förhandlingskurs. För somliga handlar förhandling om att vinna eller förlora, men för Alexander handlar det om något helt annat.

– Det är två eller flera parter som ska komma till en överenskommelse som är bra för alla inblandade. Jag hoppas att kursen ska ge mig fler verktyg. Det känns bra att öva utan att det är skarpt läge, säger han. 

Förra året blev Alexander klar instruktör för militärpolisen och även om han arbetar som huvudskyddsombud för det mesta hoppar han in som instruktör ibland.

– Just nu trivs jag superbra och jag utvecklas. Det viktigaste som förtroendevald är att jag har medlemmarnas förtroende, säger Alexander.

Fakta

ALEXANDER WESTBERG

Ålder: 27 år.

Fackliga uppdrag: Skyddsombud Livgardet 2017–2021, huvudskyddsombud Livgardet 2021–, ersättare skyddsombud för armén 2023–, suppleant Livgardets OF 2021, ledamot Livgardets OF 2022, ordförande Livgardets OF 2023–.

Bakgrund i korthet: GU 2016–2017, soldat SÄKBAT 2017, grundkurs militärpolis 2018, stridsledningsbefäl SÄKBAT bataljonsstab 2020, militärpolisinstruktör Livgardet 2023–.

Bor: I Stockholm.

Familj: Sambo.

På fritiden: Umgås med familj och vänner, tittar på film och tv-serier.

Nu när Rals-förhandlingar på Försvarsmaktsnivå är klara är det dags för förhandlingar på OrgE-nivå. Men vad innebär det? När kan man få sin nya lön? Olle Löfmark, förbundets biträdande förhandlingschef och Peter Westman, vice ordförande i OF Skaraborgarna, reder ut frågetecknen.

Cecilia Gustafsson
Olle Löfmark

Rals-förhandlingar på OrgE-nivå innebär att förbundets 38 officersföreningar nu ska komma överens med arbetsgivaren om hur lönerna ska sättas på individnivå. Föreningarna och arbetsgivaren har på de flesta OrgE samverkat och förhandlat för att ta fram en lönemålbild, vilket betyder målbild för hur lönerna för alla på ett OrgE ska utvecklas. 

– Det finns många sätt att förhandla på och olika föreningar gör på olika sätt. För de föreningar där det finns en samsyn kring lönebilden kommer Ralsen gå relativt snabbt att förhandla. Där det inte har funnits en samsyn finns en överhängande risk att förhandlingarna drar ut på tiden, säger Olle Löfmark.

En av föreningarna som ska förhandla är OF Skaraborgarna. Från sommaren förra året till februari i år arbetade föreningen med arbetsgivaren för att ta fram en lönemålbild. 

– Det har varit en utdragen process, men till sist kom vi överens. Det svåraste var att bortse från hur det faktiskt ser ut och i stället fokusera på hur vi vill att det ska se ut, säger Peter Westman. 

Det ekonomiska utrymme som varje OrgE tilldelats är nu fastställt. Utöver det har de centrala parterna bestämt att det ska göras särskilda satsningar dels på GSS/K och dels på vad varje OrgE anser att de mest har behov av. Varje OrgE har uppgett vad de har mest behov av, samt gjort en prioritetsordning. Vad exakt det innebär är olika för varje OrgE. På P4 finns tre prioriteringar.

– Prio ett är höja upp GSS/K så att de har rätt lön utifrån Försvarsmaktens lönestruktur. Prio två och prio tre är följdjusteringar och gäller både yrkesofficerare och GSS/K som har fel lön utifrån vår OrgE:s lönemålbild. Det rör sig om individer som arbetat länge på samma befattningar och har fått ökad erfarenhet och kompetens, men inte tillräcklig löneökning. Ta exempelvis en gruppchef GSS/K som har arbetat i fem år och ligger på 24 200 kronor. Det är över lägsta nivå, men om individen arbetat i fem år bör lönen vara högre. Det är vi och arbetsgivaren överens om, säger Peter Westman.

– Och om du vill vara med och påverka så ska du engagera dig i din officersförening, säger Olle Löfmark.

Ur arkivet: