”Gör officerares yrkesexamen mer ändamålsenlig”

För att stärka Sveriges förmåga att försvara oss och våra allierade behöver officersutbildningen stärkas. Officersprogrammet vid Försvarshögskolan behöver reformeras i grunden. Nya officerares förmåga att leda förband, med vinnande taktik och stridsteknik, behöver prioriteras. Den grundläggande officersutbildningen för nya officerare behöver främst ge de färdigheter yrket kräver och bygga på vetenskaplig grund samt beprövad erfarenhet. I dag får officerare en yrkesexamen utan ett yrkesspecifikt huvudområde – till skillnad från alla andra statliga yrkesutbildningar. Det gör tyvärr att utvecklingen av vår försvarsförmåga begränsas.

I Officersprogrammets alumnenkät som genomfördes förra året tillfrågades yrkesofficerare om nyttan av utbildningen utifrån erfarenheterna av att ha jobbat som officerare i mellan fyra och fem år. Med några års erfarenhet i sitt yrke uppger officerare att programmet gav ”inte i tillräckligt hög grad sådana behörigheter och praktiska kompetenser som krävs i de initiala befattningarna”.

Lägst medelvärde (3,2) får påståendet att Officersprogrammet bidrog till att utveckla de faktakunskaper och färdigheter som behövdes i de första befattningarna. Näst lägst medelvärde (3,8)” får påståendet att programmet förberedde respondenten väl för yrkeslivet. […] ”Högst medelvärde ges frågan om vetenskapligt förhållningssätt […] (4,9)”.

Yrkesofficerarna uppfattar att ”programmet erbjöd alltför lite praktik i form av truppföring eller annan befälsföring”. Det är bra att Försvarshögskolan, efter att i 18 år ha ansvarat för att utfärda yrkesexamen till officerare, äntligen undersökt hur yrkesofficerare uppfattar att Officersprogrammet förberedde dem för yrket. Resultatet borde inte vara oväntat, då såväl företrädare för Försvarsmakten, Officersförbundet, och debattörer återkommande gett uttryck för att officerarna efter yrkesexamen från Officersprogrammet har haft betydande brister i färdigheter de behöver i sitt yrke.

För att nämna några har det på Militär debatt publicerats texter av Ola Sandberg, tidigare militär lärare vid FHS, som skrev ett inlägg under rubriken ”Officersutbildning: Akademisering eller teoretisering?” samt av Martin Schüler, doktor i arbetsintegrerat lärande, som skrev om ”En annan typ av officersutbildning”.

Svensk grundläggande officersutbildning behöver ge nya officerare de färdigheter som de behöver för att känna att de är väl förberedda för sina första år i yrket.

Ukrainska arméns grundläggande officersutbildning har fokuserat om till förmåga leda strid med kompani och pluton, i stället för fokus på högre förbandsnivåer och samhällsvetenskapliga teorier om krig. De ukrainska erfarenheterna från kriget tydliggör att nya officerare först behöver överleva i sina första jobb. Konsekvenserna av brister i de praktiska kompetenser som krävs för att leda strid kan bli ödesdigra. Nyttan av kunskaper officerare inte kommer att praktisera i yrket är begränsad, såsom att behärska samhällsvetenskapliga forskningsmetoder vilka inte används i yrkesutövningen. Natoallierade Estlands militära akademi ger en treårig grundläggande officersutbildning som förbereder studerande för yrkeslivet som plutonchef och kompanichef.

Sebastian Larsson, doktor i krigsvetenskap, har skrivit i bland annat Officerstidningen om att Sveriges nuvarande grundläggande officersutbildning är en av de mest akademiserade i världen. Nuvarande officersutbildning utgörs helt av samhällsvetenskapliga ämnen, ett val som Sverige är ensam om i Nato. Även svensk grundläggande officersutbildning behöver ge nya officerare de färdigheter som de behöver för att känna att de är väl förberedda för sina första år i yrket. Allt för många nya officerare lämnar yrket efter bara några år.

Försvarshögskolan valde 2006 att huvudområdet för Officersprogrammets yrkesexamen ska utgöras av det samhällsvetenskapliga ämnet krigsvetenskap, istället för ett för officersyrket specifikt huvudområde. Alla andra svenska yrkesexamina har huvudområden vilka är ämnesspecifika för det yrke som yrkesexamen avser. Sjuksköterskeexamen har vårdvetenskap med inriktning på omvårdnad, och på motsvarande sätt har alla andra yrkesexamina, som exempelvis högskoleingenjörsexamen och sjökaptensexamen sina för yrket specifika huvudområden.

Högskoleförordningens examensordning specificerar att yrkesexamina skiljer sig från generella examina i att yrkesexamina innehåller ytterligare mål utöver de allmänna målen och avser utbildning till yrken med behörighet av särskilt stort intresse för staten. Förmåga att leda strid är inte ens uttryckt som ett mål för Officersexamen enligt Förordning för Försvarshögskolan från 2007.

Huvudområdet för en officersexamen borde vara ett för yrket eget huvudområde, som för alla andra svenska yrkesexamina. För exempelvis yrkesexamen som högskoleingenjör är det självklart att utbilda på gällande standarder i respektive bransch. Vid Försvarshögskolan är det inte självklart att utbilda i gällande standarder som allierad i Nato. Militära standarder och doktriner är inte vetenskapliga publikationer och anses därför inte passa som kurslitteratur i samhällsvetenskap. En konsekvens är att jämfört med officersutbildning i andra Nato-länder ges i svensk officersutbildning mindre utrymme för de studerande att bygga sina färdigheter att använda i Nato överenskomna militära begrepp och metoder.

Att bedriva officersutbildning som samhällsvetenskap är i internationell jämförelse unikt för Sverige.

Kurser i krigsvetenskap är utformade likt samhällsvetenskapliga kurser vilka leder till generella kandidatexamina. Yrkesexamen som officer behöver ge den förmåga yrket kräver, men motsvarar nu väsentligen en kandidatexamen i det samhällsvetenskapliga ämnet krigsvetenskap. Att bedriva officersutbildning som samhällsvetenskap är i internationell jämförelse unikt för Sverige.

Stridsteknik och taktik är inte samhällsvetenskap, men nuvarande utbildning vid officersprogrammet sker enbart inom ramen för samhällsvetenskapliga ämnen. Ett för officersyrket eget huvudområde behöver därför inrättas. Samhällsfenomen kan studeras med samhällsvetenskapliga metoder, begrepp och teorier. Det betyder inte att professioner i samhället bäst utbildas med samhällsvetenskap.

Medicinska operationer utförs av läkare och sjuksköterskor med yrkesexamina i egna yrkesspecifika huvudområden. Flygplan konstrueras av ingenjörer med yrkesexamen i eget yrkesspecifikt huvudområde. Varför ska inte militära operationer ledas av officerare med yrkesexamen i eget yrkesspecifikt huvudområde byggt på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?

Officerare ska efter yrkesexamen kunna leda förband i strid. Färdighet att leda militära operationer ges mindre utrymme i utbildningen till förmån för teoretiska kunskaper om samhällsvetenskapliga forskningsmetoder. Yrkesofficerare med yrkeserfarenhet av att leda förband tjänstgör som militära lärare vid Försvarshögskolan, men möjligheterna att utbilda blivande officerare i militära metoder och militära begrepp trängs undan när även kurser i taktik i stället examineras med fokus på samhällsvetenskapliga metoder och begrepp.

Risken med så få militärer som examinatorer i taktik är urholkning av den militära professionens kärnkompetens.

Människor fokuserar på att bli bra på vad de prövas på. Vilka som prövar har då betydelse. Av Officersprogrammets kurser i krigsvetenskap under 2024 avsåg 14 av 20 kurser att utbilda i taktik i olika former. Endast tre (3) av examinatorerna för dessa krigsvetenskapliga kurser var yrkesofficerare. Militära lärare äger egen yrkeserfarenhet av det yrke som utbildningen avser och de många olika militära kompetenser officersyrket innefattar, men är examinatorer i ytterst få av kurserna. Risken med så få militärer som examinatorer i taktik är urholkning av den militära professionens kärnkompetens.

Den samhällsvetenskapliga forskning som görs vid Försvarshögskolan är av stor betydelse för vårt samhälle i rådande omvärldsläge. Med ett inrättat eget ämne för officersyrket som huvudområden för officersexamen, kan samhällsvetare vid Försvarshögskolan ägna mer av sin tid till forskning, och mindre tid åt att utbilda blivande officerare i fler samhällsvetenskapliga metoder och begrepp än vad som behövs för att utöva officersyrket.

Praktiken i officersyrket skulle stödjas av en mer praktiskt inriktad forskning, där resultat kan omsättas i yrkesverksamheten. Med ett för officersyrket eget huvudområde kan bättre utrymme ges för forskning som inte är främst abstrakt teoretisk utan praktiskt tillämpad.

Om grundläggande officersutbildning skulle göras som uppdragsutbildning, på samma sätt som Högre officersprogrammet redan är, hade Försvarsmakten av Försvarshögskolan kunnat beställa till innehåll specificerad officersutbildning. Försvarshögskolan kan välja att inrätta ett eget yrkesspecifikt huvudområde för officerare.

Våra folkvalda lagstiftare bör snarast fatta de beslut som behövs för inrättande av ett eget yrkesspecifikt huvudområde för officersexamen. En ny förordning för Försvarshögskolan som anger förmåga att leda eget förband i strid som ett tydligt mål för officersexamen vore särskilt välkommen.