Senast publicerat
Senast publicerat:

Försvarsmaktens marknadschef om beslutet att skaffa Tiktok

Nyligen meddelade Försvarsmakten att myndigheten numera finns på Tiktok. ”Det är den största digitala kanalen för unga och det är viktigt för oss att vara där målgruppen är”, säger Försvarsmaktens marknadschef Johan Landeström i ett pressmeddelande. I en intervju med Officerstidningen berättar han mer om skälen bakom beslutet och bemöter den kritik som har uppstått.

Josefine Owetz
En anledning till att Försvarsmakten nu ger sig ut på Tiktok är för att kunna gå ut och bemöta desinformation. ”Vi måste kunna bemöta osanningar som riktar sig mot svenska intressen även på Tiktok”, säger marknadschef Johan Landeström i ett pressmeddelande.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Den 30 september meddelade Försvarsmakten att myndigheten numera finns på Tiktok. ”Det finns flera skäl till att Försvarsmakten nu ger sig ut på plattformen, förklarar marknadschef Johan Landeström. ”Det är den största digitala kanalen för unga och det är viktig för oss att vara där målgruppen är. Det handlar också om folkförankring”, säger han i ett pressmeddelande.
 

Vilka är målsättningarna med Försvarsmaktens konto på Tiktok?

– 3,2 miljoner svenskar, i huvudsak i åldrarna 10–30 år, är på plattformen och de spenderar 100 minuter om dagen på Tiktok. Det är en ansenlig del av svenska befolkningen som använder Tiktok och det finns ett skäl för oss ur ett folkförankringsperspektiv att också finnas där. Det är också en intressant och viktig målgrupp för oss att ha kontakt med för rekrytering. Mertalet av användarna är dessutom unga kvinnor, så det är också ett skäl eftersom vi vill nå denna målgrupp, säger Johan Landeström, Försvarsmaktens marknadschef till Officerstidningen och fortsätter:

Liknande läsning:

– Sedan har vi identifierat att det pågår desinformation som vi har behov av att kunna gå ut och bemöta. Tidigare har vi behövt använda profiler i form av influencers för att nå ut med vårt budskap på plattformen. Det finns också ett intresse för oss att ha koll på den desinformation som förekommer på Tiktok och gå ut med rätt information. 

Vad är dina tankar om de reaktioner som beslutet har fått?

– Mycket av reaktioner hänger ihop med att Försvarsmakten har gått ut sagt att de anställda inte får ha Tiktok som app på tjänstemobilerna. I de frågor som har kommit in så blandar man ihop de här två frågorna lite har vi kunnat notera. Den säkerhetsbedömningen som man gjort gällande förbudet på tjänstemobilerna blandas ihop med detta beslut och frågorna hålls inte isär.

Det finns också ett intresse för oss att ha koll på den desinformation som förekommer på Tiktok och gå ut med rätt information. 

Men hur ser du på signaleffekten att Försvarsmakten skaffar konto på plattformen när myndigheten förbjudit de anställda att ladda ned Tiktok på tjänstemobilerna eftersom det bedöms vara en säkerhetsrisk?

– Det är egentligen två saker. Det ena är att vi inte uppmuntrar anställda att installera appen. Men 3,2 svenskar använder Tiktok dagligen. Huruvida vi är där eller inte gör inte någon skillnad, men jag tror att det är bra om det är många som värnar det demokratiska samtalet också finns på Tiktok. Som exempel är det många svenska mediehus som har konton där. Man ska inte glömma bort att många på Tiktok använder plattformen för att söka efter information. Och då är det viktigt att det finns saklig information där, annars är det helt öppet för troll och desinformation. Men sedan finns det ju inga garantier för att Försvarsmaktens innehåll kommer att uppfattas som intressant. Men hittills är det 850 000 personer som har sett det första inlägget.

Vad för slags innehåll kommer ni att lägga upp på kontot?

– Tiktok-kulturen är speciell. Vi kommer därför inte ha snygga reklamfilmer på kontot, utan lägga upp klipp som upplevs som autentiskt. Det kommer att vara en slagsida på innehåll kring hur är det att göra värnplikt och verksamheten. Det finns fortfarande en del stereotypa bilder om vad det innebär och som vi behöver bemöta. Vi vill visa upp verksamheten för en målgrupp som kommer att pliktas in. Det är viktigt ur ett folkförankringsperspektiv. Vi vill kommunicera med alla unga svenskar som är på Tiktok, just eftersom det är så många som använder plattformen. Det är inte ofta som vi har direktkontakt med denna målgrupp.

“Det är den största digitala kanalen för unga och det är viktig för oss att vara där målgruppen är. Det handlar också om folkförankring”, säger du i ett pressmeddelande. Men en ny undersökning från Internetstiftelsen visar att användandet hos unga minskar. Vad tänker du om det?

– Det är framför allt hos den yngsta målgruppen som användandet ser ut att minska, det vill säga de under 16 år Vi vill inte nå de som är under 16 år dock, utan vår målgrupp är de som är 16 år och uppåt.

Men finns det en risk att betydelsen av Tiktok hos de unga övervärderas?

– Det kan svänga rätt fort i hur plattformar används. Den yngre målgruppen flyttar sig, det har vi sett på Facebook, Instagram, Snapchat och nu Tiktok. De här förändringarna är något som man givetvis behöver förhålla sig till.

Väldigt få andra försvarsmakter använder Tiktok i sin kommunikation. Hur kommer det sig att ni gör en helt annan bedömning än många andra länders försvarsmakter tror du? 

– Det kan inte jag svara på. Jag kan inte svara på vad de har haft för motiv till att inte ha konton. Men nu är det så att det är många unga svenskar som är på plattformen och vi har våra skäl att finnas där. Vi har inte gjort någon jämförelse med hur andra länder har gjort. Vi har tagit fram en egen strategi kring hur vi ska uppträda. Tiktok är speciellt jämfört med många andra kanaler. Det handlar mycket om att se hur kulturen ser ut och försöka göra oss relevanta.

Vi som ytterst ska säkra fred och frihet är där och lär oss. Det är klart att vi ska vara där. Vi kan inte fjärma oss från verkligheten.

Som innehållsskapare på Tiktok har man liten kontroll över hur ens innehåll används. Har ni gjort någon bedömning av de risker som kommer med att Tiktok genom sina algoritmer kan styra i vilka sammanhang Försvarsmaktens flöde syns eller inte syns? Och hur det kan skapa intryck hos användare som inte är i linje med Försvarsmaktens intressen?

– Det pratas mycket om algoritmerna och riskerna med dessa. Men det är ingen utanför Tiktok som faktiskt vet hur de fungerar. Man får förhålla sig till hur saker och ting fungerar. Det vi vet är att det som trendar hos en individ, det syns också mer hos individen. Det finns vissa knep man kan förhålla sig till, som längd på klippen och sånt. Huruvida det styr algoritmerna kan jag inte svara på.

Skälet till att specifikt förbjuda Tiktok är baserat på Försvarsmaktens bedömning
av den rapportering som har framkommit i öppna källor rörande hur applikationen
hanterar användares information och ägarföretaget Bytedances agerande, enligt beslutet.
Foto: Janerik Henriksson/TT

Den kinesiska appen Tiktok från företaget Bytedance är en plattform för skapande och delning av video och livesändningar.

Foto: Janerik Henriksson/TT.

I en intervju med Yle om att Försvarsmakten skaffat Tiktok-konto säger den säkerhetspolitiska experten Patrik Oksanen: “Genom att legitimera den kinesiska plattformen Tiktok demonstrerar Försvarsmakten att de inte förstår det övergripande strategiska problemet på den kognitiva arenan”. Vad är din kommentar till det? 

– Jag kan inte svara på vad han menar med det. Plattformen är väldigt stor och många svenskar finns där. Sedan finns det också oegentligheter där. Men vi som ytterst ska säkra fred och frihet är där och lär oss. Det är klart att vi ska vara där. Vi kan inte fjärma oss från verkligheten. Sedan angående det kinesiska inflytandet, det här är en utmaning, men det gäller inte bara Tiktok utan hela det svenska samhället, till exempel att kinesiska företag kliver in som ägare i svenska verksamheter.

Vad tänker du om signalvärdet – vad gör Försvarsmakten i kinesiska statens påverkanskanal?

– Nu vet man inte om det är kinesiska statens påverkanskanal. Det är ett antagande och vi vet inte. Det är ett privatägt företag och som lyder under de författningar som stipulerats. Skulle det vara så att den kinesiska lagstiftningen kan tvinga Tiktok att vidareförmedla data till statliga organ, om det sker så är det givetvis ett problem. Å andra sidan så är ändå 3,2 miljoner svenskar där, och då är det viktigt att vi lär oss vad som händer där och kan identifiera desinformation.

Det viktigaste är att så många unga svenskar finns på Tiktok och att vi kan prata där med en egen röst.

Jag har pratat med ett antal kommunikatörer i Försvarsmakten om beslutet och flera har reagerat på den bristfälliga informationen om beslutet att aktivera ett Tiktok-konto. Är beslutet tillräckligt förankrat bland kommunikatörerna ute på förbanden skulle du säga? 

– Vi har gått ut via Emilia med information om att beslutet är taget och vad det innebär. Och att man linjevägen ska kommunicera det här. Det är möjligt att det har funnits behov av mer information. Vi har fått en del frågor, de flesta har handlat om att det är förbjudet att ha Tiktok på tjänstemobilerna och hur vi då kan skaffa ett konto. Vi har förhoppningsvis lyckats reda ut att det är två helt olika frågor.

Vad säger Must om att Försvarsmakten aktiverar Tiktok-kontot? Jag har sett att de i ett PM har sammanfattat sina synpunkter kring Försvarsmaktens användning av Tiktok för extern kommunikation.

– Jag kan inte kommentera vad de skriver i sitt PM. Stora delar av PM:et är hemligstämplat. I PM:et finns vissa saker kring hur vi sköter förvaltningen. Det är bra att vi blir uppmärksammade på en del frågor. I det här fallet så har vi en specifik hantering av kontot. Telefonerna som används är inlåsta när de inte används och det finns ingen risk att metadata kan spridas. När man gör en riskbedömning så får man väga in både för- och nackdelar och sannolikheten för eventuella risker. Jag kan inte gå in på det som Must har skrivit i sin riskbedömning. Det viktigaste är att så många unga svenskar finns på Tiktok och att vi kan prata där med en egen röst, säger Johan Landeström, Försvarsmaktens marknadschef. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Förmågan att möta ett väpnat angrepp har stärkts genom ökning av personal och materiel, sammanfattar Försvarsmakten i sin årsredovisning för 2025. Samtidigt finns det betydande utmaningar i kompetensförsörjning, infrastruktur och underhållsorganisation – och ett ansträngt personalläge inom bland annat flygteknisk tjänst.

    Maria Widehed
    I januari 2025 anlände den första styrkan från Södra skånska regementet, P 7, till Lettland för ingå i Natos multinationella brigad.

    Foto: Amanda Gahm/Försvarsmakten

    Försvarsmakten har presenterat sin årsredovisning för 2025. ”Det säkerhetspolitiska läget lämnar inget utrymme för tvekan. Som allierad i Nato är försvaret av Sverige oskiljaktigt från försvaret av alliansen”, säger överbefälhavare Michael Claesson i ett pressmeddelande.

    Året har präglats av anpassning till Natos förmågemål och utvärdering inom alliansens planeringsprocess. Deltagandet i operationer och övningar för avskräckning bedöms av Försvarsmakten särskilt ha bidragit med viktiga erfarenheter. Under året har svenskt stridsflyg genomfört luftrumsövervakning tillsammans med allierade inom ramen för Air Policing, arméförband har utgjort del av den multinationella brigaden i Lettland och Försvarsmakten har medverkat med örlogsfartyg i Natos stående marina styrkor.

    Överbefälhavare Michael Claesson betonar i årsredovisningens inledning att krigsorganisationen under året har ”tillförts betydande förstärkningar av personal och materiel”. Totalt ryckte 8  136 värnpliktiga in under året och 921 kadetter påbörjade officers- eller specialistofficersutbildning – fler än något tidigare år under 2000‑talet. Antalet krigsplacerade ökade med 24 procent.

    Det konstateras dock att internationella åtaganden fortsätter att påverka resurstillgången. Under 2025 tjänstgjorde 1  073 personer i internationella insatser, en tydlig ökning jämfört med året innan.

    Av årsredovisningen framgår även att det råder brist på nyckelkompetenser, vilket innebär en ökad arbetsbelastning för befintlig personal samtidigt som möjligheten att introducera och utbilda ny personal begränsas. Myndigheten lyfter hur brister kopplade till infrastruktur är en begränsande faktor för möjligheten till personalförstärkning och att det finns en risk att ”bristande tillgång på kvalificerad kompetens kan hämma förmågeutvecklingen på sikt”.

    Inom infrastrukturområdet utgör långa ledtider och prisutveckling  (…) stadigvarande risker

    Risken med haltande infrastrukturförsörjning lyfts som ett hot mot att kunna uppnå operativ effekt. ”Inom infrastrukturområdet utgör långa ledtider och prisutveckling på anläggningar och lokaler stadigvarande risker med påverkan både på Försvarsmakten här och nu men också framdrivning av den militära förmågan samt integrering i Nato avseende krigsförband, värdlandsstöd och anskaffning” går att läsa. Det lyfts bland annat att personalläget för infrastrukturförsörjning inom Försvarsmakten idag är begränsat, vilket leder till förseningar i kravställningsarbetet.

    En betydande del av anskaffning av materiel under året avser ersättningsanskaffning efter donationer till Ukraina. Lägre tillgång till materiel inom krigsorganisationen, främst inom arméförbanden, bedöms i årsredovisningen utgöra en operativ risk som är ”acceptabel under en begränsad övergångsperiod”.

    I årsredovisningen pekas på hur materielförsörjningen under 2025 präglats av ”en hög global efterfrågan på försvarsmateriel på en marknad som kännetecknats av snabb teknikutveckling”, men att beredskapstillgångarna trots långa ledtider, marknadsutmaningar och omfattande donationer har ökat betydligt i omfattning. Anskaffningen underskred tilldelningen med 423 miljoner kronor till följd av förseningar från industrin.

    Samtidigt som kraven på tillgänglig materiel är större så ökar slitaget på befintlig materiel när den används i större utsträckning. I årsredovisningen betonas att Försvarsmaktens underhållsorganisation fortsatt behöver växa för att kunna hantera både äldre materiel och tillförsel av ny sådan: ”Det ökande behovet av vidmakthållande och materielunderhåll har inneburit att betydande produktionsökningar skett i Försvarsmaktens egna verkstäder. Under 2025 uppgick kostnaden för vidmakthållande i egen regi till cirka 4 570 miljoner”.

    När det gäller införandet av eldhandvapensystem lyfts det i årsredovisningen att det under året har skett delleveranser av AK 24, men att investeringen dras med förseningar och tekniska fel, liksom att huvuddelen av de beställda granatgevären och delar av ammunitionssorterna har levererats – men att delar av ammunitionsleveranserna har försenats.

    ”Förändringar i flygtid jämfört med tidigare år beror till stor del på brist på flygtekniker”

    Försvarsmakten har under året levererat granatkastarpansarbandvagnar, splitterskyddade bandvagnar och renoverade pansarterrängbilar till armén. De första leveranserna av ett nytt buret luftvärnssystem har mottagits. Samtidigt uppger armén att brist på tillgänglig kvalificerad materiel samt infrastruktur utgör de mest avgörande utmaningarna de kommande åren.

    Marinen har förstärkts med röjdykfartyget HMS Sturkö och ubåten HMS Halland, efter modifieringar. Marinen lyfter att samband och ledning fortsatt är en utmaning och utgör en operativ begränsning för att fullt ut kunna verka tillsammans med övriga allierade.

    Allt för många stridspiloter i 30- och 40-årsåldern söker sig till en annan karriär, skriver flygvapnet. Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

    Förra året hade flygvapnet drygt tusen färre flygtimmar än under 2023 och 2024. Förändringen beror bland annat på brist på flygtekniker. Ett flertal åtgärder har vidtagits för att behålla befintlig personal, däribland vissa löneförstärkningar för tekniker.

    Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

    Den första stridsflygdivisionen har påbörjat ombeväpning till Jas 39 Gripen E och under året mottog flygvapnet även ytterligare tre skolflygplan samt flygunderhållsbilar.

    Flygvapnet betonar dock det ansträngda personalläget inom exempelvis flygteknisk tjänst. Under 2025 producerades drygt tusen färre flygtimmar än under 2023 och 2024. ”Förändringar i flygtid jämfört med tidigare år beror till stor del på brist på flygtekniker, pågående utveckling av flygplanstyper samt att utbildning av piloter i större utsträckning än tidigare har genomförts i extern regi” går att läsa i årsredovisningen. Ett flertal åtgärder har vidtagits för att behålla befintlig personal, däribland vissa löneförstärkningar för tekniker.

    I en bilaga till årsredovisningen fördjupas läget för etableringen av de nya organisationsenheterna. Där framgår bland annat att det på Älvsborgs amfibieregemente, Amf 4, behövs åtgärdas brister avseende teknisk infrastruktur för att möjliggöra planerad tillväxt.

    På Upplands flygflottilj, F 16, har förseningar i etableringen föranlett att flera moduletableringar har genomförts på garnisonen samt att införhyrningar av lokaler har gjorts på stan. På Dalregementet, I 13, uppger man att det kvarstår stora utmaningar med arméns etablering i Falun. Verksamheten och infrastrukturutvecklingen vid Fortifikationsverket kan inte göra en tidsmässig bedömning på grund av osäker detaljplaneprocess.

    Efter att Försvarsmakten i det initiala skedet efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina fokuserade på donation av befintlig krigsmateriel har myndighetens stöd övergått till att under 2025 framförallt avse utbildnings- och logistikstöd, direktanskaffning och ekonomiska bidrag.

    Finansiellt handlar det om över 11 miljoner kronor i ekonomiska bidrag till Ukraina, att jämföra med strax över 1,5 miljoner kronor under 2024. Sverige har även bidragit med 350 instruktörer i sex olika utbildningsomgångar till militär grundutbildning samt utbildning av militära chefer i markdomänen för Ukrainas väpnade styrkor.

    Överbefälhavarens fokus på interna processer och att göra upp med flaskhalsbyråkrati under 2025 uppges i årsredovisningen ha gett resultat. Det handlar bland annat om de förenklingar av säkerhetsprövning och säkerhetsskydd som under året har beslutats för att korta ledtider: ”Genom besluten har ett stort antal äldre handlingar kunnat upphävas”.

    Mot slutet av året beslutade Försvarsmakten om en regelförändring kring lagring av ammunition vilket bidrog till att frigöra en relativt stor yta för lagring, något som i förlängningen har avhjälpt delar av tidigare kapacitetsbrister, uppges i årsredovisningen.

    Ur arkivet: