Senast publicerat
Senast publicerat:

Förhandlingar på OrgE-nivå pågår

Nu när Rals-förhandlingar på Försvarsmaktsnivå är klara är det dags för förhandlingar på OrgE-nivå. Men vad innebär det? När kan man få sin nya lön? Olle Löfmark, förbundets biträdande förhandlingschef och Peter Westman, vice ordförande i OF Skaraborgarna, reder ut frågetecknen.

Redaktionen
Artikel från Officersförbundet.

Rals-förhandlingar på OrgE-nivå innebär att förbundets 38 officersföreningar nu ska komma överens med arbetsgivaren om hur lönerna ska sättas på individnivå. Föreningarna och arbetsgivaren har på de flesta OrgE samverkat och förhandlat för att ta fram en lönemålbild, vilket betyder målbild för hur lönerna för alla på ett OrgE ska utvecklas. 

– Det finns många sätt att förhandla på och olika föreningar gör på olika sätt. För de föreningar där det finns en samsyn kring lönebilden kommer Ralsen gå relativt snabbt att förhandla. Där det inte har funnits en samsyn finns en överhängande risk att förhandlingarna drar ut på tiden, säger Olle Löfmark.

En av föreningarna som ska förhandla är OF Skaraborgarna. Från sommaren förra året till februari i år arbetade föreningen med arbetsgivaren för att ta fram en lönemålbild. 

– Det har varit en utdragen process, men till sist kom vi överens. Det svåraste var att bortse från hur det faktiskt ser ut och i stället fokusera på hur vi vill att det ska se ut, säger Peter Westman. 

Liknande läsning:

Det ekonomiska utrymme som varje OrgE tilldelats är nu fastställt. Utöver det har de centrala parterna bestämt att det ska göras särskilda satsningar dels på GSS/K och dels på vad varje OrgE anser att de mest har behov av. Varje OrgE har uppgett vad de har mest behov av, samt gjort en prioritetsordning. Vad exakt det innebär är olika för varje OrgE. På P4 finns tre prioriteringar.

– Prio ett är höja upp GSS/K så att de har rätt lön utifrån Försvarsmaktens lönestruktur. Prio två och prio tre är följdjusteringar och gäller både yrkesofficerare och GSS/K som har fel lön utifrån vår OrgE:s lönemålbild. Det rör sig om individer som arbetat länge på samma befattningar och har fått ökad erfarenhet och kompetens, men inte tillräcklig löneökning. Ta exempelvis en gruppchef GSS/K som har arbetat i fem år och ligger på 24 200 kronor. Det är över lägsta nivå, men om individen arbetat i fem år bör lönen vara högre. Det är vi och arbetsgivaren överens om, säger Peter Westman.

– Och om du vill vara med och påverka så ska du engagera dig i din officersförening, säger Olle Löfmark.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Lars Fresker, Officersförbundets ordförande.
    Lars Fresker, Officersförbundets ordförande.

    Hösten är nu här och förbandsinvigningarna duggar tätt. Först ut att återinvigas var K 4 i Arvidsjaur följt av Amf 4 i Göteborg. Senare i höst följer invigningar av I 13 i Falun och F 16 i Uppsala. I början av 2022 invigs I 21 i Sollefteå med detachement i Östersund medan A 9 i Kristinehamn får vänta till fjärde kvartalet nästa år.

    Även om vi i Officersförbundet delade Försvarsmaktens uppfattning inför försvarsbeslutet – att det är bättre att växa i befintliga garnisoner än att starta nya förband och flottiljer – så gläds jag ändå när det nu skrivs historia. För behovet av att stärka den svenska försvarsförmågan är stor.

    Jag har sagt det förut och jag säger det igen – den viktigaste nyckeln för att lyckas är en robust personalförsörjning, som faktiskt inte är Försvarsmaktens starkaste gren. Rekrytera kan man, men det viktiga behålla-perspektivet svajar.

    Det finns just nu många tidigare kollegor som gärna vill återvända till Försvarsmakten och vara med och bygga upp det regemente de en gång såg läggas ner. Återanställning är ett snabbt och effektivt sätt att få tillgång till kompetens som saknas. Dessutom av personer som under ett antal år även inhämtat andra kunskaper som kan komma väl till pass. Men här brister Försvarsmakten. Jag får många samtal från personer som gärna vill komma tillbaka men som upplever att Försvarsmakten inte vill, eller förmår, att värdera den kompetens individen skaffat sig i det civila. Då är det inte bara lönen det handlar om utan också att man, slentrianmässigt stoppar tillbaka personen på samma rad som den lämnade för kanske tio år sedan. Som om tiden bara stått stilla.

    » Det finns just nu många tidigare kollegor som gärna vill återvända till Försvarsmakten och vara med och bygga upp det regemente de en gång såg läggas ner. «

    Här måste Försvarsmakten utbilda sina chefer i att värdera kompetens. Men också i kunskapen om vad som gäller för en person som blir återanställd. Då tänker jag till exempel på pensionen. Visst – en person som återanställs som yrkesofficer kan ha rätt att gå i pension vid 61-års ålder. Men om personen varit borta från myndigheten ett antal år hinner den inte jobba ihop till sin pension utan riskerar att få vandra i ”pensionsskuggans dal” med en pensionsutbetalning så tunn att den skulle bli svår, eller omöjlig, att leva på. Och den informationen tänker jag mig i alla fall att en person skulle vilja ha inför en eventuell återanställning. För pensionen är viktigt, även om lönen här och nu kanske är det som man tänker på mest.
         Och apropå det – nu är arbetet med årets RALS igång. Än så länge är det allt för tidigt i processen att säga hur det går. Förra året drev vi frågan om höjda pluton- och kompanichefslöner och nådde viss framgång. I år trycker vi framförallt på att arbetsgivaren börjar värdera – och betala – för erfarenheten. Det bara måste gå att få till en trovärdig löneutveckling i innehavd befattning.

    Avslutningsvis några rader om det slutliga införandet av trebefälssystemet. På annan plats här i tidningen kommenterar jag Försvarsmaktens kommunikation (eller snarare avsaknad av kommunikation) i frågan. Här, på ledarplats, kan jag konstatera att få positiva rapporter nått mig rörande den här processen. Försvarsmakten förefaller helt enkelt bränt chansen att etablera trebefälssystemet på ett positivt sätt. Vi i Officersförbundet tvingas nu förbereda för rättslig prövning i stället för att fullt ut kunna njuta av att se när de nygamla förbandsfanorna blottas i höstvinden. 

    Ur arkivet: