Senast publicerat
Senast publicerat:

Förhandling av nytt kollektivavtal för GSS/K pågår

Officersförbundet och Försvarsmakten har påbörjat förhandling av ett nytt kollektivavtal för GSS/K. Förhoppningen är att det nya avtalet ska vara klart till hösten, men om partnerna inte når målet kommer nuvarande avtal att sägas upp.

Cecilia Gustafsson
Foto: Mats Nyström/Försvarsmakten
Artikel från Officersförbundet.

 – Gruppbefäl, soldater och sjömän är avgörande för att Försvarsmakten ska kunna lösa sina uppgifter och vi anser att de har rätt till tillsvidareanställning, men eftersom det är lagen som behöver ändras blir den här förhandlingen en fråga om att förhandla fram ett bättre kollektivavtal än nuvarande. Om vi inte kan förhandla fram det så kommer vi säga upp avtalet, säger Susanne Hultgren, förhandlingschef Officersförbundet. 

2010 förhandlades det nuvarande kollektivavtalet för gruppbefäl, soldater och sjömän i Försvarsmakten fram. Avtalet innebär bland annat att den första tidsbegränsade anställningen ska påbörjas med provanställning om sex månader och därefter övergå i en tidsbegränsad anställning. Den sammanlagda anställningstiden får uppgå till högst 12 år. 2012 kom lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar som innebär att den tidsbegränsade anställning ska omfatta minst sex år och högst åtta år. Eftersom parterna kom överens om ett kollektivavtal är det avtalet, inte lagen som gäller just nu. Förhoppningen är som sagt att det nya avtalet ska vara klart till hösten, men om parterna inte når målet planerar förbundet att säga upp nuvarande avtal och då kommer lagen att börja gälla. 

– Försvarsmakten hävdar att de har ett behov av korta anställningar, men vi anser att de bör ha långa anställningar eftersom behovet av GSS/K är konstant. En trygg anställning för arbetstagaren är bra för verksamheten, det innebär att arbetstagaren inte behöver oroa sig för sin anställning och kan fokusera på det som är viktigt – att lösa sina uppgifter och fördjupa sina kunskaper. För Officersförbundet finns det inga incitament att ha kvar nuvarande avtal. Vi vill naturligtvis ha ett bättre kollektivavtal än lagen, men det är Försvarsmakten som måste komma med förslag som motiverar vår styrelse att skriva på ett nytt avtal, säger Susanne Hultgren.

» En trygg anställning för arbetstagaren är bra för verksamheten.«

Förbundet menar att en anställning som gruppbefäl, soldat och sjöman är som vilken annan anställning som helst och därför bör samma anställningsvillkor det vill säga prov-anställning följt av tillsvidareanställning gälla. Lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar kan inte ändras eller tas bort av Försvarsmakten, utan det är bara riksdagen som kan göra det. 

– Försvarsmaktens tillväxt menar vi kräver tillsvidareanställningar och jag hoppas att Försvarsmakten hemställer hos regeringen att lagstiftningen ändras så att den möjliggör det, säger Lars Fresker förbundsordförande Officersförbundet.

Mer information om förhandlingarna och huruvida ett nytt avtal är klart eller det nuvarande avtalet sägs upp kommer i början av hösten.

Vad händer med de GSS/K som redan är anställda?

– De GSS/K som redan är anställda med det nuvarande avtalet som grund blir det ingen förändring för under uppsägningstiden, utan de kommer fortsätta sina anställningar med de datum som överenskommits, men efter att det uppsagda avtalet slutat att gälla blir det minst 6 år vid förlängning eller nyanställning.

Liknande läsning:

Vad händer med de GSS/K som ska anställas?

– För de som kommer anställas kommer lagen att gälla det vill säga att anställningen ska påbörjas med provanställning om sex månader och därefter övergå i en tidsbegränsad anställning om minst sex år och högst åtta år, säger Susanne Hultgren.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Yrkesofficersrollen förändras snabbt. Nya säkerhetspolitiska krav, Sveriges inträde i Nato och förändrade utbildningsvägar påverkar vad som förväntas av en yrkesofficer och hur yrket formas över tid. Det finns en risk att förändringen drivs fram utan tillräcklig förankring i professionens egna erfarenheter.

    Jonas Mellqvist
    Officersförbundet

    Foto: Officersförbundet

    För Officersförbundet är det avgörande att utvecklingen av den yrkesmilitära professionen bygger på kunskap från verkligheten – från de som varje dag verkar i den. Därför medverkar förbundet i forskningsprojektet Yrkesofficerare i förändring, som genomförs av forskare vid Göteborgs universitet.

    Projektet leds av Per Thilander och Gunnar Gillberg och kommer att undersöka hur yrkesofficersrollen formas i samspelet mellan utbildning, yrkespraktik och organisatoriska förutsättningar.

    – Utvecklingen av specialistofficersrollen och officersyrket kan inte ske ovanifrån. Den måste bygga på de erfarenheter som finns i professionen. Annars riskerar vi att fatta beslut som inte håller i verkligheten, säger Johan Hansson, förbundsdirektör för Officersförbundet.

    Forskarna bakom projektet betonar vikten av att forskningen bedrivs självständigt och med akademisk integritet.

    – För att förstå hur yrkesofficersrollen utvecklas behöver vi arbeta nära professionen och ta tillvara deltagarnas erfarenheter. Samtidigt är det viktigt att forskningen bedrivs självständigt och följer de principer som gäller för akademisk forskning, säger Per Thilander.

    Utvecklingen av ­specialistofficersrollen och officersyrket kan inte ske ovanifrån.

    Projektet kommer att använda seminarier, självvärderingsgrupper och andra deltagarorienterade metoder där yrkesverksamma officerare bidrar med erfarenheter och reflektioner kring utbildning, yrkesroll och yrkespraktik.

    – Det handlar inte om att bekräfta färdiga uppfattningar, utan om att undersöka och analysera utvecklingen utifrån ett forskningsperspektiv, säger Gunnar Gillberg.

    Projektet har lämnat in en etikansökan och startar efter sommaren, om etikprövningen godkänns. Mer information om projektet och möjligheterna att medverka skickas ut längre fram under året.

    – Vi ser det som en självklar del av vårt uppdrag att bidra till kunskapsutveckling som stärker både professionen och Försvarsmaktens långsiktiga kompetensförsörjning, säger Johan Hansson.

    Per Thilander

    Per Thilander

    Universitetslektor

    Gunnar Gillberg

    Gunnar Gillberg

    Universitetslektor

    Forskarna bakom projektet betonar vikten av att forskningen bedrivs självständigt och med akademisk integritet.

    – För att förstå hur yrkesofficersrollen utvecklas behöver vi arbeta nära professionen och ta tillvara deltagarnas erfarenheter. Samtidigt är det viktigt att forskningen bedrivs självständigt och följer de principer som gäller för akademisk forskning, säger Per Thilander.

    Utvecklingen av ­specialistofficersrollen och officersyrket kan inte ske ovanifrån.

    Projektet kommer att använda seminarier, självvärderingsgrupper och andra deltagarorienterade metoder där yrkesverksamma officerare bidrar med erfarenheter och reflektioner kring utbildning, yrkesroll och yrkespraktik.

    – Det handlar inte om att bekräfta färdiga uppfattningar, utan om att undersöka och analysera utvecklingen utifrån ett forskningsperspektiv, säger Gunnar Gillberg.

    Projektet har lämnat in en etikansökan och startar efter sommaren, om etikprövningen godkänns. Mer information om projektet och möjligheterna att medverka skickas ut längre fram under året.

    – Vi ser det som en självklar del av vårt uppdrag att bidra till kunskapsutveckling som stärker både professionen och Försvarsmaktens långsiktiga kompetensförsörjning, säger Johan Hansson.

    Fakta

    Forskarna bakom projektet

    Gunnar Gillberg, universitetslektor vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet samt docent i arbetsvetenskap. Forskar om arbetsliv, organisatoriskt förändringsarbete och kompetensförsörjning. Har medverkat i forskningsprojekt kopplade till Försvarsmakten, exempelvis om professionalisering och karriärutveckling.

    Per Thilander, universitetslektor vid Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan vid GU. Forskar inom bland annat HR, ledarskap, kompetensförsörjning och organisatorisk utveckling. Har tidigare erfarenhet som yrkesofficer och har även forskat om HR-transformation och officersprofessionens utveckling.

    Ur arkivet: