Senast publicerat
Senast publicerat:

Förhandling av nytt kollektivavtal för GSS/K pågår

Officersförbundet och Försvarsmakten har påbörjat förhandling av ett nytt kollektivavtal för GSS/K. Förhoppningen är att det nya avtalet ska vara klart till hösten, men om partnerna inte når målet kommer nuvarande avtal att sägas upp.

Cecilia Gustafsson
Foto: Mats Nyström/Försvarsmakten
Artikel från Officersförbundet.

 – Gruppbefäl, soldater och sjömän är avgörande för att Försvarsmakten ska kunna lösa sina uppgifter och vi anser att de har rätt till tillsvidareanställning, men eftersom det är lagen som behöver ändras blir den här förhandlingen en fråga om att förhandla fram ett bättre kollektivavtal än nuvarande. Om vi inte kan förhandla fram det så kommer vi säga upp avtalet, säger Susanne Hultgren, förhandlingschef Officersförbundet. 

2010 förhandlades det nuvarande kollektivavtalet för gruppbefäl, soldater och sjömän i Försvarsmakten fram. Avtalet innebär bland annat att den första tidsbegränsade anställningen ska påbörjas med provanställning om sex månader och därefter övergå i en tidsbegränsad anställning. Den sammanlagda anställningstiden får uppgå till högst 12 år. 2012 kom lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar som innebär att den tidsbegränsade anställning ska omfatta minst sex år och högst åtta år. Eftersom parterna kom överens om ett kollektivavtal är det avtalet, inte lagen som gäller just nu. Förhoppningen är som sagt att det nya avtalet ska vara klart till hösten, men om parterna inte når målet planerar förbundet att säga upp nuvarande avtal och då kommer lagen att börja gälla. 

– Försvarsmakten hävdar att de har ett behov av korta anställningar, men vi anser att de bör ha långa anställningar eftersom behovet av GSS/K är konstant. En trygg anställning för arbetstagaren är bra för verksamheten, det innebär att arbetstagaren inte behöver oroa sig för sin anställning och kan fokusera på det som är viktigt – att lösa sina uppgifter och fördjupa sina kunskaper. För Officersförbundet finns det inga incitament att ha kvar nuvarande avtal. Vi vill naturligtvis ha ett bättre kollektivavtal än lagen, men det är Försvarsmakten som måste komma med förslag som motiverar vår styrelse att skriva på ett nytt avtal, säger Susanne Hultgren.

» En trygg anställning för arbetstagaren är bra för verksamheten.«

Förbundet menar att en anställning som gruppbefäl, soldat och sjöman är som vilken annan anställning som helst och därför bör samma anställningsvillkor det vill säga prov-anställning följt av tillsvidareanställning gälla. Lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar kan inte ändras eller tas bort av Försvarsmakten, utan det är bara riksdagen som kan göra det. 

– Försvarsmaktens tillväxt menar vi kräver tillsvidareanställningar och jag hoppas att Försvarsmakten hemställer hos regeringen att lagstiftningen ändras så att den möjliggör det, säger Lars Fresker förbundsordförande Officersförbundet.

Mer information om förhandlingarna och huruvida ett nytt avtal är klart eller det nuvarande avtalet sägs upp kommer i början av hösten.

Vad händer med de GSS/K som redan är anställda?

– De GSS/K som redan är anställda med det nuvarande avtalet som grund blir det ingen förändring för under uppsägningstiden, utan de kommer fortsätta sina anställningar med de datum som överenskommits, men efter att det uppsagda avtalet slutat att gälla blir det minst 6 år vid förlängning eller nyanställning.

Vad händer med de GSS/K som ska anställas?

– För de som kommer anställas kommer lagen att gälla det vill säga att anställningen ska påbörjas med provanställning om sex månader och därefter övergå i en tidsbegränsad anställning om minst sex år och högst åtta år, säger Susanne Hultgren.

Liknande läsning:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Under sommaren har Officersförbundet avslutat ett tiotal tvister med Försvarsmakten, vilket innebär att medlemmar har fått drygt 250 000 kronor i ersättningar. Officersförbundet har också fått drygt 80 000 kronor i skadestånd. Trots detta återstår ett stort antal tvister att förhandla.

    Cecilia Gustafsson
    Istock
    Let's join forces and claim greater successes

    Försvarsmakten har brutit mot flera kollektivavtalet bland annat arbetstidsavtalet, rörlighetsavtalet, samverkansavtalet och utlandsavtalet och har därför fått betala ut ersättningar och skadestånd till medlemmar och förbundet. 

    • Vid Ledningsregementet har sju medlemmar inte fått ersättning för utebliven veckovila. Efter avslutad tvisteförhandling har Försvarsmakten därför betalat ut sammanlagt 219 007 kronor till de sju medlemmarna och 5 000 kronor till Officersförbundet. Ledningsregementet har också genom att inte fastställa eller förhandla arbetstidslistor för ett stort antal medlemmar begått avtalsbrott. Officersförbundet har därför fått 10 000 kronor i skadestånd.
    • En medlem vid K 3 fick felaktig information om ersättningar i samband med internationell tjänstgöring. Efter tvisteförhandling har medlemmen fått 20 000 kronor i ersättning.
    • En medlem vid F 21 fick inte rätt ersättning vid tjänsteresa. Efter tvisteförhandling har medlemmen fått 10 815 kronor i ersättning. En annan medlem vid F 21 arbetade 12 dygn i sträck, men fick inte ersättning för detta. Efter tvisteförhandling har medlemmen fått 1 000 kronor i ersättning.

    » Chefer i Försvarsmakten är oftast de som orsakar att felaktiga löner betalas ut.«

    Sju avslutade tvisteförhandlingar rör arbetstidsavtalet. Enligt avtalet får arbetstagaren beordras max 50 timmar jour per månad eller max 150 timmar jour under tre på varandra följande månader, max 1 000 timmar i beredskap per år och max 50 timmar övertid per månad eller 200 timmar övertid på ett år. 

    • Vid F 7 har fyra tvisteförhandlingar om brott mot arbetstidsavtalet genomförts. Två medlemmar har tvingats vara i jour drygt 150 timmar respektive knappt 50 timmar mer än tillåtet under en månad. En fjärde medlem har beordrats att arbeta mer övertid och en tredje medlem har beordrats att göra mer i beredskap än vad som är tillåtet. Två andra medlemmar har också beordrats att göra för mycket jour. En av dessa gjorde 137 timmar mer under en månad och den andra gjorde 59 timmar mer under tre månader än tillåtet. Sammanlagt har Officersförbundet fått 26 000 kronor i skadestånd.
    • Vid Marinstaben har en medlem blivit beordrad att arbeta 61 timmar mer i övertid under året än vad som är tillåtet. Officersförbundet fick 5 000 kronor i skadestånd. Marinstaben har också beordrat en medlem att göra 540 timmar mer i beredskap än vad som är tillåtet. Officersförbundet har därför fått 5 000 kronor i skadestånd. 
    • Fem medlemmar vid Amf 1 har beordrats att arbeta mer jour och övertid under ett år än vad som är tillåtet. De hade arbetat mellan 934 timmar och 1010 timmar, men avtalet tillåter max 900 timmar övertid/jour. Officersförbundet fick skadestånd om 10 000 kronor för avtalsbrotten.

    – Vi har haft och kommer fortsätta att ha tvister rörande arbetstidsavtalet för att Försvarsmakten ofta utnyttjar våra medarbetare långt över vad som är tillåtet. Jag kan inte låta bli att reflektera över vilka andra avtal, regler, lagar och förordningar som inte följs i Försvarsmakten, säger Peter Löfvendahl, förbundssekreterare med ansvar för förbundets tvister.

    Officersförbundet har också tvisteförhandlat för några medlemmar med löneskulder med resultat att någon skuld justerats nedåt och andra har fått avbetalningsplaner. 

    – Chefer i Försvarsmakten är oftast de som orsakar att felaktiga löner betalas ut. Erfarenheten är att medlemmen har rapporterat rätt närvaro men cheferna gör inte sitt jobb i Prio. Tyvärr är det ofta medlemmar i officersprofessionen som inte följer kollektivavtalen eller hanterar löneunderlag fel. Jag citerar skriften Vår militära profession ”Officersprofessionen är också förknippat med arbetsgivarrollen, vilket ställer krav på ett arbetsgivaransvar där man måste ha kunskap om och ta hänsyn till de lagar, förordningar, avtal och bestämmelser som berör verksamheten.” Det är dags för reflektion om vad det innebär att vara medlem i officersprofessionen, säger Peter Löfvendahl. 

    Ur arkivet: