Senast publicerat
Senast publicerat:

Förbundets främsta fighter

Hon var Försvarsmaktens första kvinnliga dykare och har tjänstgjort både i forna Jugoslavien och på fartyg i Aden­viken. Men nu fajtas förhandlingschefen Susanne Nyberg för bättre villkor för Officersförbundets medlemmar.

Anna Hjorth
Anna-Karin Nilsson
Med erfarenhet från krigets Jugoslavien och piratjakt i Adenviken är tuffa förhandlingar inget som skrämmer förbundets förhandlingschef Sunanne Nyberg.
Artikel från Officersförbundet.

Susanne Nyberg har ganska nyss fyllt 49. Men det var inte självklart att det skulle bli så. Ett övningsdyk på regalskeppet Kronan strax öster om Öland för 21 år sedan höll på att sluta riktigt illa.

– Efter dyket så tiltade världen för mig. Det blev syrgas och helikopter till en tryckkammare i Karlskrona. Jag hade fått dykarsjuka, men symptomen försvann efter ett dygn i tryckkammaren, säger Susanne Nyberg, som är Officersförbundets förhandlingschef sedan hösten 2015. 

Olyckan utreddes noggrant och Susanne Nyberg fick gå igenom minutiösa hälsokontroller. Efter det har hon inte dykt mer.

– Det var som att mitt förra liv avslutades där. Jag tänkte ”shit jag är 28 och höll på att dö”. Och jag kom fram till att jag måste lägga av med dykning och andra adrenalinkickar och bli vuxen. Jag ville inte ens vara kvar på fartyg, berättar hon. 

För det var flottan som varit hennes hemvist i Försvarsmakten både före och efter  olyckan. Efter att ha gjort värnplikt som radiosignalist i Karlskrona läste hon vidare till fänrik av bara farten och sedan var karriären i gång. Men hon beskriver det inte som något särskilt medvetet yrkesval. 

– Nej, jag var hela tiden öppen för om det var kul eller inte. Jag gick aldrig in med tanken att jag skulle bli ”en 40-årig tant i uniform”. Men det var så fantastiskt kul och jag har fått ett så bra yrkesliv med många utmaningar. 

För en person som varit nära döden redan vid 28 års ålder framstår antagligen mycket annat som ganska ofarligt. Tuffa förhandlingar till exempel. Som förhandlingschef har hon nytta av sina tidigare yrkeserfarenheter.

Liknande läsning:

– Jag är inte rädd för svåra uppgifter, och det finns likheter mellan det här och tidigare jobb.  Jag tycker att det är bättre att pröva och kanske våga misslyckas än att senare ångra att man inte prövade något. När man väl ger sig hän så lyckas man ofta. 

När Susanne Nyberg tillträdde som Officersförbundets förhandlingschef för snart fyra år sedan hade hon lång erfarenhet, både från facket och som arbetsgivarföreträdare. Bland annat som personalhandläggare och sedan personalchef på ubåtsflottiljen i Berga under en turbulent period, när verksamheten skulle flyttas till Karlskrona i början av 2000-talet.

– Jag var fortfarande väldigt ung för att vara personalchef, ”bara kapten” och dessutom tjej. Det var en utmaning och jag fick kämpa för att övervinna många av gubbarnas attityder. Det var jättetuffa år.

Den röda tråden i förhandlingschefens yrkesliv verkar vara utmaningar – och att bry sig om andra. Det märks både när hon pratar om sitt fackliga engagemang och om sin erfarenhet av personal- och arbetsgivarfrågor i Försvarsmakten. 

–  Jag har alltid månat om att det ska vara rätt och riktigt för personalen. Jag är en envis ordningsmänniska och har försökt fixa och dona så det ska bli bra för alla. Det hänger liksom kvar som facklig också. 

Facklig på heltid har hon varit sedan 2007. Då hade hon en tjänst som villkorschef på fjärde sjöstridsflottiljen. En tydlig arbetsgivarroll, där hon hade hand om avtal och villkor. 

– Men så blev jag värvad till den fackliga sidan. Jag hade inte själv haft de tankarna, men kom fram till att det skulle funka. Jag blev sekreterare och senare ordförande i Kustflottans officersförening. Och redan 2008 blev jag invald som ordinarie ledamot i Officersförbundets förbundsstyrelse. 

Susanne Nyberg säger att det var självklart att gå med i facket. Det är en inställning hon delar med fler än nio av tio officerare, för så många har valt att gå med i Officersförbundet. Hon gick med när hon var kadett och beskriver det som att ”man skulle bara vara med, det var inget snack om den saken”. 

Att jobba fackligt och förhandla för medlemmarna innebär många utmaningar, enligt Susanne Nyberg. Men de är av ett annat slag än de militära. Åren i uniform hjälper henne även vid förhandlingsbordet. Framförallt handlar det om trovärdighet. Att veta vilken verklighet medlemmarna lever i. 

– Jag känner mig trygg i det när jag förhandlar, jag är själv militär och har stor förståelse för vad man befinner sig i där ute. Både som chef och vad medarbetarna utsätts för. 

En verklighet som hon har erfarenhet av är utlandstjänst. Genom åren har det blivit två insatser. Den första redan i mitten av 1990-talet, då hon tjänstgjorde i Kroatien under kriget i forna Jugoslavien.

– Det var en spännande erfarenhet. Jag var plutonchef för stabsassistenterna och jobbade på FN:s högkvarter i Zagreb. Jag var även assistent åt militära chefen över Zagreb-området och fick åka runt en del för att kontrollera saker som hänt. Och så var jag paradadjutant för omkomna som skulle skickas hem. Det var speciellt. Där lärde jag mig mycket om mig själv och mitt ledarskap. 

Den senaste internationella insatsen var 2013, i en helt annan del av världen – på HMS Carlskrona i Adenviken utanför Afrikas östkust.

– Det var utmanande att verka i den miljön, det är något man får lära sig att hantera som sjöman. Efter att ha jobbat vid ett skrivbord sedan år 2000 och fackligt på heltid sedan 2007 så kände jag att jag verkligen ville ut, ville inte tappa verkligheten och bli bekväm, säger Susanne Nyberg.  

Att vara förhandlingschef verkar dock inte särskilt bekvämt. Det handlar både om tuffa förhandlingar med arbetsgivaren och om att förklara för medlemmarna varför avtalen blir som de blir. 

– Det är bland det svåraste i det här jobbet. Att klara balansen mellan medlemmarnas olika förväntningar, förbundets ställningstaganden och arbetsgivarens uppfattning om hur det ska bli.  Det är viktigt att komma ihåg att alla avtal är en kompromiss!

Som Officersförbundets förhandlingschef jobbar Susanne Nyberg med frågor på flera nivåer samtidigt. En del av jobbet går ut på att förhandla kollektivavtal på central nivå, tillsammans med andra fackförbund på hela det statliga området. En annan del är att förhandla lokalt med Försvarsmakten. Just nu jobbar man exempelvis med att skriva ett nytt samverkansavtal med arbetsgivaren. 

Men den högst prioriterade frågan på Susanne Nybergs och Officersförbundets dagordning är ändå lönerna för den militära personalen. Där tycker hon att arbetsgivaren borde göra långt mer än i dag.

– Vi måste få rimligare lönenivåer. Försvarsmakten är så beroende av att rekrytera varenda människa som har ett intresse för yrket. Men man måste också göra allt man kan för att behålla den personal man redan har. Och jag tycker ärligt talat inte att man gör det. Därför tappar man alldeles för många med kanske tio, tjugo års erfarenhet. 

Hon tror att det egentligen skulle krävas ganska liten insats från Försvarsmaktens sida för att få behålla personal. 

– Självklart går det inte att matcha vissa arbetsgivare som kanske erbjuder mycket mer i lön. Men i dag försöker man inte ens ta ett samtal för att kolla vad personerna skulle vilja ha för att stanna kvar. Den här personalkategorin är lojal, men inte till vilket pris som helst!

Hur det kommer att gå med den frågan är än så länge oklart. Arbetet med lönerevision 2019 i Försvarsmakten har precis startat. Redan nu pågår även förberedelserna inför den kommande centrala avtalsrörelsen, som drar i gång om drygt ett år. Något som Susanne Nyberg ser fram emot. Och hon verkar just nu inte sakna den tidigare karriären i uniform. 

– Numera får jag mina adrenalinkickar vid förhandlingsbordet, säger hon och ser nöjd ut. 

FAKTA

Susanne Nyberg

Ålder: 49 år.

Fackligt uppdrag: Förhandlingschef.

Bakgrund i urval: Värnplikt i Karlskrona. Har jobbat med personalfrågor på olika nivåer inom FM. Facklig på heltid sedan 2007. Ledamot i förbundsstyrelsen från 2008. Blev förhandlingschef 2015.

Familj: Två tonårsbarn.

Bor: Lägenhet i Hägernäs Strand i Täby. 

På fritiden: Är ofta och gärna med på barnens aktiviteter, de spelar hockey och fotboll. Gruppträning och spinning ett par gånger i veckan. Aktiva semestrar, till exempel vandring eller att vistas i skärgården.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Den 29 september släppte de flesta restriktionerna Sverige haft på grund av covid-19. Den nationella vaccinationsgraden är nu 83 procent för en dos och 75 procent för två doser. Den senaste tiden har förbundet mottagit många frågor kring vaccination mot covid-19. Förbundets biträdande förhandlingschef Olle Löfmark reder ut frågetecknen.

    Olle Löfmark
    Olle Löfmark

    Uppgifter om vaccinationsstatus ses som känslig personuppgifter och arbetsgivare ska därför inte utan skäl fråga anställda om deras vaccinationsstatus. Arbetsgivaren ska utifrån rådande kunskapsläge i regel hantera personal som är vaccinerade på samma sätt som de som är ovaccinerade. I delar av Försvarsmakten kan emellertid allvarliga sjukdomstillstånd hos anställda få stora konsekvenser för möjligheten att genomföra viss specifik verksamhet. För att säkerställa att den verksamheten kan genomföras kan det i vissa fall vara avgörande att de anställda är vaccinerade, vilket också medför att arbetsgivaren ges en rätt att ställa frågan om vaccinationsstatus. 

    – Detta skulle exempelvis kunna vara fallet vid genomförandet av uppdrag som omhändertas av Försvarsmaktens fartyg där personal vistas längre tid tillsammans utan möjlighet att hålla avstånd och där allvarlig sjukdom kan innebära att uppdrag måste avbrytas, säger Olle Löfmark.

    Bedömningen utgår inte från risken för smittspridning utan risken för att ovaccinerade blir så pass sjuka att de inte kan utföra arbetsuppgifter och där konsekvensen kan bli att viktig verksamhet inte kan genomföras. Om frågan ställs bör arbetsgivaren ställa frågan enskilt, inte i grupp. En anställd som inte kan planeras för verksamhet på grund av att denne inte är vaccinerad får tillfälligt arbetsledas till andra arbetsuppgifter. 

    » Försvarsmakten kommer utgå från att personen är ovaccinerad med de konsekvenser det kan innebära. «

    Är en anställd då skyldig att svara på frågan om personen är vaccinerad mot Covid-19?

    – Nej och att vägra svara på frågan kommer inte leda till några disciplinära åtgärder, men Försvarsmakten kommer utgå från att personen är ovaccinerad med de konsekvenser det kan innebära i form av att personen till exempel inte kommer att kunna delta i viss verksamhet, säger Olle Löfmark. 

    Kan Försvarsmakten föra register över vilka anställda som är vaccinerade mot covid-19?

    – Om arbetsgivaren ställer frågan om vaccinationsstatus finns också stöd för att dokumentera svaret på papper eller digitalt. Den berörda chefen får spara uppgiften endast så länge som det krävs för att arbetsleda inför en specifik uppgift där chefen bedömt att det är nödvändigt att endast vaccinerad personal deltar. Därefter ska uppgiften om vaccinering raderas. Detta innebär att frågan om vaccinering behöver ställas på nytt inför en uppgift där bedömning gjorts att vaccinering är nödvändigt för genomförande av uppgiften. Något stående register över vaccinerad/ovaccinerad personal får inte föras, säger Olle Löfmark. 

    Ur arkivet: