ÖB och statsministern i möte om säkerhetsläget

Statsminister Magdalena Andersson (S) träffade på måndagen överbefälhavare Micael Bydén för att diskutera det allvarliga säkerhetspolitiska läget med anledning av den senaste tidens utveckling kring Ukraina. ”Vi utesluter ingenting”, sa ÖB.

Statsminister Magdalena Andersson (S) håller en pressträff tillsammans med ÖB Micael Bydén om den allvarliga säkerhetspolitiska utvecklingen i vårt närområde. Foto: Jonas Ekströmer/TT.

Spänningarna ökar vid den ukrainska gränsen och USA varnade nyligen för att det finns indikationer för att militära åtgärder kan vara på gång från Ryssland i närtid. I helgen uppmanade UD svenskar att lämna landet med anledning av det förändrade säkerhetsläget.

Överbefälhavare Micael Bydén träffade på måndagen statsminister Magdalena Andersson (S) för ett samtal om utvecklingen i närområdet, vad Försvarsmakten gjort och vad man är beredd att göra inom ramen för de mandat som ankommer på Försvarsmakten.

– Vi har över tid anpassat oss till omvärldsläget. Vi genomförde en rad åtgärder för en tid sedan när Ryssland förstärkte sina kapaciteter i Östersjön. Det är oerhört viktigt att vi följer händelseutvecklingen i Ukraina och ser vad det leder till, men också att vi tar ansvar för att se vad som händer här hemma. Vi utesluter ingenting, sa ÖB Micael Bydén på en pressträff efter mötet.

Ryssland har sedan våren 2021 byggt upp sin militära närvaro kring den ukrainska gränsen. Micael Bydén konstaterar att de ryska resurserna i området förstärkts ytterligare de senaste veckorna, bland annat med ledningsfunktion och sjukvårdsresurser och att det avgörande nu är landets intentioner. ÖB uppger att Ryssland nu har alla kapaciteter vid den ukrainska gränsen för ”en militär operation, en intervention eller en invasion”:

– Huruvida det sker i dag, eller på onsdag, eller om en vecka, det vet inte vi men om man väljer att göra någonting så har man har det man behöver på plats, sa han. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

I mars kom regeringen med det nya beskedet att Sverige ska lämna Mali inom ramen för FN-insatsen Minusma ett år tidigare än planerat.

Foto: Marcus Nilsson/Försvarsmakten

Ursprungligen skulle det svenska bidraget avvecklas under 2023 för att tas hem helt under 2024. Nu tas den hem till 30 juni 2023. 

– Våra svenska soldater i Mali har gjort och gör alltjämt ett fantastiskt jobb i en mycket utmanande och farlig miljö. Under den senaste tiden har förutsättningarna förändrats i landet men fram till att vår siste soldat är hemma bedriver vi fortsatt operationer precis som vanligt, sa generallöjtnant Michael Claesson, insatschef, i en tidigare artikel på Försvarsmaktens webbplats. 

MC_DSC_4276 (1) kopia
Michael Claesson

Beskedet kom kort efter att regeringen i februari meddelat att Sverige, liksom Frankrike, avslutar det militära bidraget inom ramen för Task Force Takuba (och för Operation Barkhane för Frankrikes del). Enligt försvarsminister Peter Hultqvist var anledningen till ett svenskt avvecklande av specialförbandsinsatsen det ”oacceptabla” beteendet från Malis regim: militärjuntan som kuppat sig till makten och inlett ett samarbete med den ryska privata militärföretaget Wagner Group (Wagnergruppen). 

– Vi kan inte förbli militärt engagerade vid sidan av ett styre vars strategi och dolda mål vi inte delar, sa försvarsminister Peter Hultqvist (S) i en intervju med TT.

Oppositionspolitiker har i debattartiklar argumenterat för att Sverige bör avsluta alla militära insatser i Mali av samma skäl som Hultqvist för fram, men också med argumentet att de svenska förbanden behövs i Sverige för återuppbyggnaden av den svenska försvarsförmågan. Även Kungliga krigsvetenskapsakademien belyste nyligen frågan ur ett militärt perspektiv på sin sajt i ett försök att nyansera debatten. 

Försvarsmakten har varit verksam i Mali sedan december 2014. Förutom bidraget med 220 soldater inom den FN-ledda insatsen Minusma bidrar Sverige med åtta soldater till EU:s träningsinsats EUTM i Mali.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Alla brottsmisstankar mot de tre befälen vid Ledningsregementet har avskrivits, meddelade förbandet den 8 april. Det var i december 2021 som förbandet polisanmälde två händelser som inträffat under värnpliktsutbildningen, efter att vittnesmål framkommit om misstänkta missförhållanden.

Det var i höstas som missförhållanden i värnpliktsutbildningen på LedR uppdagades i en undersökning om arbetsmiljön. Foto: TT

I januari inledde åklagare förundersökningar mot befälen. Misstankarna gällde framkallande av fara för annan, sexuellt ofredande samt tjänstefel. Misstankarna mot två befäl avskrevs i mars då brott inte kunnat styrkas och i april avskrevs även brottsmisstankarna mot det tredje befälet. 

– Det är viktigt att händelserna både utretts och nu har avskrivits av en oberoende part. Vi har full förståelse för att detta varit otroligt jobbigt för de personer som ingått i utredningen, men vi ser nu att vi kan gå vidare från detta, säger ställföreträdande förbandschef överste Per Nilsson, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

Under senhösten 2021 utreddes arbetsmiljön för förbandets värnpliktiga och befäl och undersökningen visade att det förekom brister i värnpliktsutbildningen. Regementet har tidigare meddelat att flera åtgärder har vidtagits, bland annat har utbildningar hållits i frågor som rör olämpligt beteende och tystnadskultur. 

Ett av de tre befälen har anmälts till Försvarsmaktens personalansvarsnämnd, men ärendet är inte prövat ännu.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Försvarsmakten reviderar sina medicinska riktlinjer kring neuropsykiatriska diagnoser. Ändringen innebär att en person med lindrig adhd, och som uppfyller övriga krav för att kunna genomföra militär grundutbildning, nu har möjlighet att mönstra.

”Många fler har en neuro­psykiatrisk diagnos i dag, jämfört med tidigare”, säger stabsläkare Markus Karumo om ändringen i de medicinska bedömningsgrunderna. Foto: Victor Persson / Försvarsmakten

I juli 2021 kom beslutet att personer med neuropsykiatriska diagnoser inte längre automatiskt skulle uteslutas från möjligheten att pröva sin lämplighet till att genomföra värnplikt. I stället skulle varje sökande bedömas individuellt. Ändringen kom efter att Diskrimineringsombudsmannen, DO, gjorde en tillsyn. Men i väntan på Försvarsmaktens slutliga beslut om förändringar i regelverket har det inte varit möjligt att genomföra hela prövningen vid Plikt- och prövningsverket. 

– Utredningen tog längre tid än planerat, något som innebar att sökande fick påbörja mönstringen, men tvingades pausa under en tid, i väntan på att utredningen skulle slutföras, säger Markus Karumo, stabsläkare vid Generalläkaravdelningen.

Myndighetens reviderade riktlinjer av de medicinska bedömningsgrunderna innebär att personer med lindrig adhd, och som uppfyller övriga krav för att kunna genomföra grundutbildning, har rätt att mönstra. Det finns flera orsaker till revideringen, menar Markus Karumo och konstaterar att kunskapsläget kring neuropsykiatriska diagnoser är betydligt större i dag än för bara några år sedan.

– I dag har diagnostiken förfinats, vilket innebär att många personer kan ha någon form av diagnos, men samtidigt ha god möjlighet att hantera olika utmaningar och situationer. Lägg där till att många fler har en neuropsykiatrisk diagnos i dag, jämfört med tidigare, säger han. 

» Många personer kan ha någon form av diagnos, men samtidigt hantera olika utmaningar. «

Det är bara de som i mönstringsunderlaget angett att de har en lindrig adhd, och därmed varken behöver mediciner eller är i behov av andra stödåtgärder, som kan vara aktuella för värnplikt. Personen i fråga får inte heller ha medicinerat eller haft någon sjukvårdsbehandling för sin adhd under de senaste tre åren.

– Vårt uppdrag är att ta ut de som är bäst lämpade och som har bäst förutsättningar att hantera krigets krav. Varken omgivning eller omständigheter kan anpassas i ett krig. Vi har jämfört de kognitiva krav som ställs i en krigssituation mot de kognitiva förmågor en person med lindrig adhd har, och dessutom satt det i ett sammanhang av de olika befattningar som finns inom Försvarsmakten, säger Markus Karumo.

20180118_WEBB_Porträtt_Markus_Karumo_037
Markus Karumo

Försvarsmakten ändrar inte reglerna som gäller autismspektrumtillstånd.

Även Polismyndigheten har ändrat motsvarande regelverk för antagningen till polishögskolan.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post