Senast publicerat
Senast publicerat:

Ingen skaderapport i år heller

Återigen misslyckas Försvarsmakten med att redovisa en komplett arbetsskaderapport, på grund av brister i system Prio. Därmed saknas förutsättningar att leva upp till kravet om systematiskt arbetsmiljöarbete. Det skriver Försvarsmedicincentrum i årets arbetsskaderapport.

Linda Sundgren
Istock
Sedan arbetsskaderapporteringen övergick till Prio har antalet anmälningar minskat. Och kvaliteten på de rapporter som inkommer är ibland så dålig att de inte går att använda.

Sedan anmälan om arbetsskador övergick till Prio:s system för avvikelsehantering, har det varit problem. Av de arbetsskador som rapporterades 2021, föll ungefär var tredje anmälan bort. Drygt hälften av bortfallet berodde på undermåligt ifyllda rapporter. Resterande försvann av okänd anledning i samband med överföringen av data från Prio till Excel som är det program som används för analyser av arbetsskaderapporterna. Av 3 177 ärenden var det endast 1 907 som gick att använda. 

– Med ett sådant stort bortfall blir osäkerheten i statistiken för stor för att man ska kunna dra några egentligen slutsatser. Siffrorna i sig säger inte så mycket. Man måste kunna sätta dem i ett sammanhang och jämföra med tidigare år för att följa trender och utveckling, men det har vi alltså inte kunnat göra i år, säger Björn Skoog vid Försvarsmedicincentrum i Göteborg.  

Det här är tredje gången som den årliga arbetsskaderapporten i Försvarsmakten uteblir på grund av rapporteringsproblem. Bekymren började i mitten av 2010-talet när arbetsskadeanmälningarna flyttades över till system Prio. De två första åren med Prio avvikelsehantering – 2016 och 2017 – sjönk antalet inrapporterade arbetsskador kraftigt och underlaget bedömdes som alltför osäkert för att användas. Därefter steg antalet anmälningar igen för att sedan åter falla rejält 2021. Att myndigheten nu saknar tillförlitlig statistik över arbetsskadeläget för tre av de senaste sju åren är allvarligt, menar Björn Skoog. 

– Om man ska vara hård innebär det att Försvarsmakten inte lever upp till lagstiftningen om systematiskt arbetsmiljöarbete. Har vi inte koll på arbetsskadeutvecklingen kan vi inte bedriva något systematiskt arbetsmiljöarbete. Med ett ofullständigt underlag riskerar vi att vidta fel åtgärder eller att inte vidta några åtgärder alls trots att det skulle behövas, säger Björn Skoog. 

» Jag tror att Försvarsmakten är den sista myndigheten som tillämpar ett sådant förfarande. «

Ambitionen med införandet av Prio avvikelsehantering var att höja kvaliteten på det förebyggande arbetsskadearbetet, med fördjupade och mer avancerade analyser av olyckor och sjukdomar. Men i praktiken har det inte fungerat. Systemet anklagas för att vara tungrott och krångligt att rapportera i och kvalitén på rapporterna är ofta undermålig. För att komma åt problemen har en projektgrupp tagit fram förslag på åtgärder som skulle kunna förbättra arbetsskaderapporteringen. Ett av förslagen är att skapa en tydligare struktur för de koder som finns att välja bland när en anmälan om arbetsskada ska upprättas. 

– Nu ligger koderna huller om buller och man kan få leta och skrolla ganska länge för att hitta det man söker. Risken är man inte orkar leta fram rätt koder och istället bara kryssar i koden övrigt. Men övrigt innebär noll information för oss och ska egentligen bara användas om ingen av de andra koderna passar in, säger Björn Skoog. 

Den andra föreslagna åtgärden är att skapa en digital väg för överföring av arbetsskaderapporter i Prio till Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket. Det för att få en smidigare struktur i rapporteringsunderlaget samt att slippa skriva ut och skicka arbetsskadeanmälningarna med vanlig post till andra berörda myndigheter, vilket är fallet i dag. 

Liknande läsning:

– Jag tror att Försvarsmakten är den sista myndigheten som tillämpar ett sådant förfarande, säger Cecilia Cleverby, handläggare i arbetsmiljöfrågor vid Högkvarterets Generalläkaravdelning som deltar i arbetsgruppen. 

Att arbetsgruppens åtgärdsförslag ska införas beslutades redan 2020, men några förändringar har ännu inte genomförts. 

– System Prio arbetsskademodul har uppdaterats och uppgraderats och nu håller utvecklarna på att hitta lösningar på det som ska göras. Förändringarna skulle ha varit genomförda fjärde kvartalet i år, men kvartal ett 2023 är senaste budet på grund av resursbrist på SFE/FMTIS, säger Cecilia Cleverby.

FAKTA

Rekommendationer i årets arbetsskaderapport 
Personskademodulen i Prio bör snarast utvecklas avseende användarvänlighet och stabilitet. Med anledning av de fortsatta kvalitetsbristerna i registrerade personskador i Prio avvikelsehantering måste även kvalitetsarbetet på organisationsenhetsnivå avsevärt förbättras.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Planeringen av FLF Finland fortsätter med rekrytering av soldater och utbyggnad av infrastruktur. I höst kommer en handfull svenska officerare påbörja sin tjänstgöring i Rovaniemi som är i fokus för försvaret av Natos norra flank. Nyligen kom besked om löneförstärkning för I 19:s personal som ska tjänstgöra inom FLF Finland.

    Linda Sundgren
    FLF Finland
    Materiel och personal till FLF Finland kommer att vara stationerade på I 19 i Boden och transporteras över gränsen till Finland vid behov.

    Foto: Försvarsmakten

    Med FLF Finland (Forward Land Forces) stärker Nato sitt försvar mot den ryska gränsen i norr. Styrkan kommer att ledas av Sverige som ramverksnation med en svensk bataljonsstridsgrupp som kärna och en permanent multinationell stab på plats i Rovaniemi i värdlandet Finland. Under våren utsågs överste Daniel Rydberg, chef för Norrbottensbrigaden vid Norrbottens regemente, I 19, i Boden, att leda det svenska bidraget till FLF Finland genom sin brigad.

    Den här uppgiften är på riktigt och nu har stunden kommit när Sverige sätter upp FLF Finland för att knyta ihop hela avskräcknings­konceptet …

    – Den här uppgiften är på riktigt och nu har stunden kommit när Sverige sätter upp FLF Finland för att knyta ihop hela avskräckningskonceptet längs Natos östra gräns mot Ryssland. Det är inspirerande att försöka få det här på plats och få det att fungera så bra som möjligt, säger Daniel Rydberg.

    Grundstommen i FLF Finland utgörs av 191:a bataljon vid I 19. Den kommer att bestå av två skyttekompanier samt lednings- och logistikdelar. De kommer att få stöd från Göta ingenjörregemente, Ing 2, i Eksjö med fältarbetsförmåga samt från Göta Trängregemente, T 2, i Skövde, med ytterligare logistikdelar.

    – I grunden är det en modern mekaniserad förmåga med hög beredskap och god rörlighet. Vi har luftvärnsförmåga, indirekt eld i form av ett Archerkompani från A 8 och förmåga till underrättelseinhämtning samt logistik anpassad för strid i den subarktiska miljö som vi verkar i, säger Daniel Rydberg.

    Daniel Rydberg

    Daniel Rydberg

    Chef för Norrbottensbrigaden

    Också Finland kommer att delta med förband. Ytterligare länder som har visat intresse att bidra är bland andra Storbritannien, Frankrike, Italien, Norge och Danmark. I höst väntas omkring fem svenska officerare ansluta till staben i Rovaniemi för att samverka ledningen av FLF Finland på plats tillsammans med officerare från värdlandet.

    – Vi kommer ha en framskjuten stabsfunktion, MNSE, Multi national staff element. Det blir Norrbottenbrigadens stöd på plats som kommer att hantera Sveriges uppgifter kopplat till ramverksnation och samverka med internationella partners, framför allt med värdnationen Finland, säger Daniel Rydberg.

    När FLF Finland är etablerad kommer uppdraget att bestå över tid. Svenska officerare vid staben i Rovaniemi kommer att tjänstgöra på kontraktslängder som vanligtvis ligger på mellan ett och tre år. Cirka 600 soldater stationerade vid I 19 i Boden kommer att ingå i styrkan till 2030, varav 400 ska tillhöra i 191:a bataljonen.

    – Tanken är att 191:a bataljon ska stå i beredskap första året. Sedan kommer de att avlösas av delar från P 4 i Skövde, som ska rotera upp under en tid. Därefter ska I 19 och P 4 växeldra det här, säger Daniel Rydberg.

    Rekryteringen av soldater är i full gång och hittills har cirka 150 soldater rekryterats, berättar Daniel Rydberg.

    – Det går ganska bra jämfört med hur det brukar vara att rekrytera till den vanliga verksamheten. Vi märker att det finns ett stort intresse för FLF Finland och att folk vill vara med och bidra. Men jag skulle inte säga att det är lätt att rekrytera och vi är långt ifrån klara.

    Bättre avtal skulle förstås underlätta rekryteringen.

    Daniel Rydberg säger att han velat ha bättre avtal på plats för att locka fler soldater att ta anställning.

    – Bättre avtal skulle förstås underlätta rekryteringen. Det finns fog för att se över avtalen och göra det mer attraktivt att stå i beredskap, säger han.

    Under nationaldagen den 6 juni ska en etableringsceremoni för FLF Finland hållas på Norrbottens regemente i Boden. År 2030 ska FLF Finland nå full förmåga.

    Efter att intervjun med Daniel Rydberg gjordes har avtalet för personal på I 19 med uppgiften FLF Finland förstärkts. Förstärkningen innebär en extra tidsbegränsad ersättning på 5 500 kronor i månaden och omfattar dem som ställs i beredskap under Natos befäl. Tillsammans med det tidigare tillägget för insatsberedskap på 5 500 kronor ger det en total ersättning på 11 000 kronor i månaden, utöver grundlönen. Även andra förband som ska bidra till FLF Finland ser nu över ersättningen till soldaterna.

    Ur arkivet: