Ingen skaderapport i år heller

Återigen misslyckas Försvarsmakten med att redovisa en komplett arbetsskaderapport, på grund av brister i system Prio. Därmed saknas förutsättningar att leva upp till kravet om systematiskt arbetsmiljöarbete. Det skriver Försvarsmedicincentrum i årets arbetsskaderapport.

Sedan arbetsskaderapporteringen övergick till Prio har antalet anmälningar minskat. Och kvaliteten på de rapporter som inkommer är ibland så dålig att de inte går att använda.

Sedan anmälan om arbetsskador övergick till Prio:s system för avvikelsehantering, har det varit problem. Av de arbetsskador som rapporterades 2021, föll ungefär var tredje anmälan bort. Drygt hälften av bortfallet berodde på undermåligt ifyllda rapporter. Resterande försvann av okänd anledning i samband med överföringen av data från Prio till Excel som är det program som används för analyser av arbetsskaderapporterna. Av 3 177 ärenden var det endast 1 907 som gick att använda. 

– Med ett sådant stort bortfall blir osäkerheten i statistiken för stor för att man ska kunna dra några egentligen slutsatser. Siffrorna i sig säger inte så mycket. Man måste kunna sätta dem i ett sammanhang och jämföra med tidigare år för att följa trender och utveckling, men det har vi alltså inte kunnat göra i år, säger Björn Skoog vid Försvarsmedicincentrum i Göteborg.  

Det här är tredje gången som den årliga arbetsskaderapporten i Försvarsmakten uteblir på grund av rapporteringsproblem. Bekymren började i mitten av 2010-talet när arbetsskadeanmälningarna flyttades över till system Prio. De två första åren med Prio avvikelsehantering – 2016 och 2017 – sjönk antalet inrapporterade arbetsskador kraftigt och underlaget bedömdes som alltför osäkert för att användas. Därefter steg antalet anmälningar igen för att sedan åter falla rejält 2021. Att myndigheten nu saknar tillförlitlig statistik över arbetsskadeläget för tre av de senaste sju åren är allvarligt, menar Björn Skoog. 

– Om man ska vara hård innebär det att Försvarsmakten inte lever upp till lagstiftningen om systematiskt arbetsmiljöarbete. Har vi inte koll på arbetsskadeutvecklingen kan vi inte bedriva något systematiskt arbetsmiljöarbete. Med ett ofullständigt underlag riskerar vi att vidta fel åtgärder eller att inte vidta några åtgärder alls trots att det skulle behövas, säger Björn Skoog. 

» Jag tror att Försvarsmakten är den sista myndigheten som tillämpar ett sådant förfarande. «

Ambitionen med införandet av Prio avvikelsehantering var att höja kvaliteten på det förebyggande arbetsskadearbetet, med fördjupade och mer avancerade analyser av olyckor och sjukdomar. Men i praktiken har det inte fungerat. Systemet anklagas för att vara tungrott och krångligt att rapportera i och kvalitén på rapporterna är ofta undermålig. För att komma åt problemen har en projektgrupp tagit fram förslag på åtgärder som skulle kunna förbättra arbetsskaderapporteringen. Ett av förslagen är att skapa en tydligare struktur för de koder som finns att välja bland när en anmälan om arbetsskada ska upprättas. 

– Nu ligger koderna huller om buller och man kan få leta och skrolla ganska länge för att hitta det man söker. Risken är man inte orkar leta fram rätt koder och istället bara kryssar i koden övrigt. Men övrigt innebär noll information för oss och ska egentligen bara användas om ingen av de andra koderna passar in, säger Björn Skoog. 

Den andra föreslagna åtgärden är att skapa en digital väg för överföring av arbetsskaderapporter i Prio till Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket. Det för att få en smidigare struktur i rapporteringsunderlaget samt att slippa skriva ut och skicka arbetsskadeanmälningarna med vanlig post till andra berörda myndigheter, vilket är fallet i dag. 

– Jag tror att Försvarsmakten är den sista myndigheten som tillämpar ett sådant förfarande, säger Cecilia Cleverby, handläggare i arbetsmiljöfrågor vid Högkvarterets Generalläkaravdelning som deltar i arbetsgruppen. 

Att arbetsgruppens åtgärdsförslag ska införas beslutades redan 2020, men några förändringar har ännu inte genomförts. 

– System Prio arbetsskademodul har uppdaterats och uppgraderats och nu håller utvecklarna på att hitta lösningar på det som ska göras. Förändringarna skulle ha varit genomförda fjärde kvartalet i år, men kvartal ett 2023 är senaste budet på grund av resursbrist på SFE/FMTIS, säger Cecilia Cleverby.

FAKTA

Rekommendationer i årets arbetsskaderapport 
Personskademodulen i Prio bör snarast utvecklas avseende användarvänlighet och stabilitet. Med anledning av de fortsatta kvalitetsbristerna i registrerade personskador i Prio avvikelsehantering måste även kvalitetsarbetet på organisationsenhetsnivå avsevärt förbättras.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Under onsdagen hölls en dopceremoni för Sveriges nya signalspaningsfartyg HMS Artemis i Karlskrona. I närtid kommer besättningen att kasta loss för sitt första signalspaningsuppdrag. HMS Artemis efterträder HMS Orion, som efter 40 år till havs går i pension.
I närtid kommer HMS Artemis att kasta loss för sitt första skarpa underrättelseuppdrag. Foto: Cecilia Lindberg/Försvarsmakten

Marinens nyaste fartyg har blivit döpt. Dopceremonin av HMS Artemis skedde den 3 april i örlogshamnen i Karlskrona. Bland hedersgästerna fanns marinchef konteramiral Ewa Skoog-Haslum och Björn Lyrvall, generaldirektör för Försvarets radioanstalt, FRA, som var den som förrättade dopet.

– Med Konungens gillande ska ditt namn vara HMS Artemis Må lycka och framgång följa dig på haven och må du bli en stark länk i vårt försvar, sa han i samband med att namnskylten avtäcktes, skriver Försvarsmakten i en artikel på myndighetens webbplats.

HMS Artemis ersätter HMS Orion, som har utgjort plattform för FRA:s signalspaning i Östersjön i drygt 40 år.

» Marina traditioner är viktiga för oss. Våra fartyg är med oss länge, ibland har flera generationer personal fått tjänstgöra på samma skrov. «

Marinchef Ewa Skoog Haslum höll ett tal i samband med ceremonin:

– Marina traditioner är viktiga för oss. Våra fartyg är med oss länge, ibland har flera generationer personal fått tjänstgöra på samma skrov. Därför är tillfällen som detta, som både ger ett avslut och en början, viktiga. De ger perspektiv och en punkt att förhålla sig till när vi ser tillbaka och spejar framåt, sa hon i sitt tal enligt Försvarsmaktens artikel.

Fartyget beställdes av leverantören Saab Kockums 2017. Leverans till Försvarets materielverk och Försvarsmakten var planerad till 2020, men projektet har varit drabbats av flera förseningar, bland annat på grund av ekonomiska svårigheter hos den polska underleverantören samt av pandemin.

”Det nya fartyget har bättre manöveregenskaper och kommer att ge Försvarsmaktens och FRA:s personal en bättre boendemiljö ombord. Dessutom har hennes elektromagnetiska kompabilitet, eller EMC-egenskaper, förbättras”, skriver FMV i en artikel. Det innebär att nivån av störande signaler som fartyget ger ifrån sig har begränsats. 

Vid dopceremonin på onsdagen närvarade inbjudna gäster, marinens musikkår och besättningen på det nya signalspaningsfartyget. HMS Artemis kommer i närtid att gå till sjöss och göra sin första skarpa underrättelseinhämtning, skriver Försvarsmakten. 

HMS Artemis ingår i Första ubåtsflottiljen. Besättningen tillhör marinen och personalen från FRA utför signalspaningsarbetet. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Försvarets materielverk, FMV, har tecknat kontrakt med Saab och GKN Aerospace på konceptstudier om framtidens stridsflyg. Studien ska ge underlag till ett kommande beslut om hur Sveriges stridsflygförmåga ska se ut efter 2040.
Stridsflygplanet Jas 39 C/D vidmakthålls bortom 2030 parallellt med vidareutveckling och införande av Jas 39 E. Foto: Saab.

Försvarets materielverk, FMV, har tecknat kontrakt med Saab och GKN Aerospace för en konceptstudie om framtidens stridsflygförmåga. Arbetet görs inom programmet ”Vägval stridsflyg” och syftet med studien är att ge underlag till ett kommande beslut om vägval för hur man ska tillgodose materielförsörjning av stridsflygförmåga efter 2040.

– Detta är ett viktigt steg för att tydliggöra teknikval och kommersiella handlingsalternativ inför beslut om hur framtidens stridsflygförmåga ska försörjas med materiel. Med hänsyn till de långa utvecklingstiderna, och besluten som behöver tas, är det bra att arbetet påbörjas nu. Det är också naturligt att flygindustrin deltar med sin kunskap i den här fasen, säger Lars Helmrich, chef för verksamhetsområde Flyg och rymd på FMV, i en artikel på myndighetens webbplats.

» Detta är ett viktigt steg för att tydliggöra teknikval och kommersiella handlingsalternativ inför beslut om hur framtidens stridsflygförmåga ska försörjas med materiel. «

Saab kommer att samarbeta med FMV, Försvarsmakten, Totalförsvarets forskningsinstitut. Verksamheten i programmet omfattar bland annat kunskapsuppbyggnad för att kunna analysera och värdera verksamheten, studier och systemkoncept samt att ta fram en övergripande kravbild.

”Vidare ska verksamheten säkerställa nationell industriell kapacitet och kunnande genom studier, teknikutveckling och förberedelser för markbaserade och flygande demonstratorer”, skriver FMV i artikeln.

Beställningen är en del av FMV:s åtagande i enlighet med det regeringsbeslut från 6 juli 2023 som rör konceptstudier om framtida stridsflyg. Kontraktsperioden för arbetet i studien är 2024-2025.

Försvarsmakten har tidigare betonat behovet av att göra ett vägval avseende framtida materielförsörjning av stridsflyg senast 2030, för perioden efter 2040. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Den 20 mars besöktes Sverige av en av Natos stående marina styrkor – SNMG 1 – för första gången sedan inträdet i försvarsalliansen. Ställföreträdande marinchef, Patrik Gardesten, bedömer att Försvarsmakten kan vara redo att delta i Natos stående marina styrkor redan i år.
Den spanska fregatten ESPS Almirante Juan de Borbon anlöpte Stockholm och frihamnen på tisdagen. Fartyget ingår i Standing Nato Maritime Group One. Foto: Jonas Ekströmer/TT.

Natostyrkans flaggskepp, den spanska fregatten ESPS Almirante Juan de Borbon (F102), ligger förtöjd vid kajen i Frihamnen tillsammans med ytterligare fyra fartyg ur SNMG 1. Syftet med besöket är att välkomna Sverige in i alliansen och visa upp en enad front mot öst. Med ombord är viceamiral Diedo Maleterre, ställföreträdande chef för Natos marina styrkor vid Marcom i London. Han säger att han gläds åt det svenska medlemskapet.  

– Med Sveriges Natointräde är vi 26 maritima nationer i Nato och det gör oss väldigt starka. Marcom ser fram emot ett ännu större samarbete med Sverige än vi haft tidigare, inte minst i Östersjön. Men jag vet också av erfarenhet att Sverige kan operera utanför Östersjön. Den svenska marinen är mycket stark.  

Marcom koordinerar samtliga Natos fyra stående marina styrkor som opererar i Medelhavet, Svarta havet, Atlanten och Östersjön. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Natos marina operationer ändrat fokus, säger Diedo Maleterre.

– Tidigare var det mycket verksamhet riktad mot terrorister i Röda havet och liknande operationer. Nu handlar det om att visa upp en stark avskräckande förmåga gentemot Ryssland. Vi är inte naiva. Vi vet vad de är kapabla till.

» Vi har förberett oss och om ett politiskt beslut fattas och Nato har behov av det kan vi avdela ett minröjningsfartyg redan i år är min bedömning «

Enligt brigadgeneral Patrik Gardesten, ställföreträdande marinchef, som också deltog vid flottbesöket i Frihamnen, är marinens väg in i Nato relativt kort.

 – Vi har verkat inom ramen för partnerskap med Nato sedan 1994 och vår resa till integrering är inte så lång. Vi har redan ett långtgående samarbete med god kompatibilitet och så vidare och vi har haft personal i Marcom sedan några dagar efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Sedan finns det en del kvar att göra gällande teknik, som exempelvis samband, säger han. 

Det talas om att Sverige ska kunna bidra med ett minröjningsfartyg och därefter en korvett till Natos stående marina styrkor. Hur långt har ni kommit i den planeringen?

– Om vi ska avdela plattformar till Natos stående styrkor är det ytterst ett politiskt beslut. Men vi har förberett oss och om ett politiskt beslut fattas och Nato har behov av det kan vi avdela ett minröjningsfartyg redan i år är min bedömning, säger Patrik Gardesten.

Hur påverkas marinen på hemmaplan om ett minröjningsfartyg ska verka i Natokontext? 

– Avdelar man något så har man det inte själv, så är det förstås. Men vi är en del av Nato nu och om vi avdelar något till Nato så avdelar vi det till oss själva. Vi är inte ensamma längre och jag tror inte att vi ska se det som att vi förlorar något. Vi får mer än vi kan ge, säger Patrik Gardesten.

Vad får den svenska marinen ut av ett sådant här flottbesök?

 – Just nu, 13 dagar in som allierad, är det här en stark signaleffekt. Det är det viktigaste. Men vi stärker också våra relationer. Uttrycket ”You have to know eachother before you need eachother”, blir tydligt i den här kontexten, säger Patrik Gardesten.

» Just nu, 13 dagar in som allierad, är det här en stark signaleffekt. Det är det viktigaste. Men vi stärker också våra relationer. «

Han bedömer att det finns ett stort intresse bland anställda i marinen att tjänstgöra i Nato, och han tror inte att det enbart handlar om nyhetens behag.

Styrkechefen för SNMG 1, den spanske viceamiralen Joaquin Ruiz Escagedo, har 1 200 individer under sig, varav 230 tjänstgör på Almirante Juan de Borno. Enligt honom är det i den spanska marinen attraktivt att tjänstgöra i Nato.

– Även om vi har varit medlemmar i alliansen länge upplever jag att det fortfarande är lätt att rekrytera till uppdrag inom Nato, säger han. Det är populärt att delta. Almirante gick in i task force one i januari och kommer att stanna till juli. 

Övriga fartyg i SNMG 1 är det tyska stödfartyget FGS Bonn, italienska fregatten ITS Luigi Rizzo, norska fregatten HNoMS Otto Svedrup och den franska fregatten FS Normandie. I styrkan ingår ytterligare en fransk fregatt, FS Aquitane, som deltar i marinövningen Vår 24 på Västkusten.  

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Observera att du även behöver klicka på godkänningslänken i det bekräftelsemeddelande som kommer att skickas till din e-postadress för att slutföra prenumerationen. Vänligen kontrollera din skräppostmapp om du inte har mottagit bekräftelsemeddelandet efter att ha registrerat dig.