Senast publicerat
Senast publicerat:

Fackliga framgångar avslutar 2022 – kraftiga höjningar av flera tillägg

Officersförbundet och övriga fackliga organisationer har kommit överens med Försvarsmakten om kraftiga höjningar av flera tillägg.

Redaktionen

Foto: Lars Fresker, Officersförbundets förbundsordförande. Foto: Karin Wesslén/TT

Lars Fresker, Officersförbundets förbundsordförande. Foto: Karin Wesslén/TT
Artikel från Officersförbundet.

– Det här är en riktigt bra julklapp till Försvarsmaktens anställda. Behoven att höja tilläggen har vi i Officersförbundet påtalat länge och det var bland annat något som vi förslog i den rapport som vi lämnade över till Försvarsmakten inför att ÖB skulle lämna sitt militära råd till regeringen den första november, säger Officersförbundets ordförande Lars Fresker.

Exempel på tillägg som omfattas är bland annat ersättning vid Försvarsmaktsdygn, jour, beredskap och obekväm arbetstid (OB) liksom amröj- och dyktillägget. Höjningarna är upp mot 50 procent för vissa av tilläggen.

De höjda tilläggen börjar gälla från och med den 1 januari 2023 och kommer i kölvattnet av ÖB dagorder. Förändringarna gäller även för dem som omfattas av Sjöarbetsavtalet, Skonertavtalet och TSFE-bilagan.

» Vi vet, genom våra medlemsundersökningar, att högre lön och bättre villkor är det som våra medlemmar helst av allt vill ha. Det är glädjande att Försvarsmakten också insett det. «

Dessa avtal innehåller andra typer av tillägg som parterna, i och med detta, har fått ekonomi för att omhänderta. Nivån på dessa höjda tillägg kommer det mer information om efter årsskiftet.

– Vi vet, genom våra medlemsundersökningar, att högre lön och bättre villkor är det som våra medlemmar helst av allt vill ha. Det är glädjande att Försvarsmakten också insett det. Vi är också överens med myndigheten om att vi ska fortsätta diskussionen om hur parterna ska arbeta med tilläggen framgent, vilket är positivt. Vi har dessutom levererat en bra Rals för 2022 och så avslutar vi året så här. Det känns bra, säger Lars Fresker.

Fakta höjda tillägg från den 1 januari 2023:

Läs artikel och se tabell på Officersförbundets webbplats här.

Liknande läsning:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Hur kan vi professionalisera de anställda gruppcheferna? En tydligare yrkesutveckling efterfrågas, det skriver Officersförbundets förbundsdirektör Johan Hansson.

    Johan Hansson
    PT1A2631

    Foto: Officersförbundet

    Vid en närmare granskning  av trebefälssystemets bas – gruppcheferna – så finner vi nivån OR 4 (korpral) och OR 5 (furir & överfurir). I Försvarsmaktens handbok ”Grundläggande soldat- och sjömansutbildningar” från 2020 anges: ”Gruppbefälens yrkesutveckling startar redan under grundutbildning. Det fack och funktionsområde som denne har under grundutbildning förväntas vara samma inriktning som denne anställs i. Gruppbefälsutbildning (GBU) och utbildning/träning i befattning genomförs under grundutbildningen.”

    Enligt handboken ska bland annat en GBU om cirka fyra veckor ha genomförts för att kunna befordras från menig till korpral. Fokusområden för utbildningen är truppföring (TF), trupputbildning (TU) och fysiskt stridsvärde (FySv). Tidigast efter ett år som korpral kan denne befordras till OR 5 och furir. I arméinstruktionen ”Yrkesutveckling och befordran” från 2023 anges att den nyutnämnde korpralen tidigt ska specialiseras och profileras inom ett för förbandet specifikt kompetensområde. Vidare poängterar armén att furiren ska fullfölja sin specialisering och genom att under flera år verka på en befattning som utvecklar och fördjupar den aktuella kompetensen.  

    Frågan är hur många som når överfurirsgraden?

    Försvarsmaktshandboken tar höjd för att gruppchefskategorin ska genomgå Fortsatt Generell Gruppbefälsutbildning (FGBU), med fortsatt fokus på de tre tidigare nämnda områdena. Emellertid är den beskrivning och de riktlinjer som anges för FGBU knapphändiga och summariska. De knappa 3 sidorna i handboken pekar på en en-veckas utbildning avseende FySv – när det gäller TF och TU anges bara att ” metoden är fortsatt övning under handledning, ingen fastställd utbildningstid fins därav”. Om gruppchefskategorin inom GSS/K ska betraktas som en professionell yrkeskategori bör målsättningar och utbildning bli mer omfattande. Gruppcheferna bör kunna ges en mer robust yrkesutveckling inom ett mer fylligt ramverk där också den enskilde kan se och skönja en tydligare yrkesprogression. Möjligen bör mer formell utbildning övervägas där även stridsteknik och militärteknik ges utrymme på ett tydligare sätt. Den gruppchef som är behövd och vill stanna längre bör också kunna breddas i sin specialisering och ges möjlighet till utbildning och träning i en närliggande funktion.

    Både armén, marinen och flygvapnet pekar vidare ut överfuriren som en expert med djup yrkesskicklighet – en överfurirsgrad som tidigast nås efter tre år som furir eller tidigast efter fem år som gruppchef. Frågan är hur många som når överfurirsgraden? Rätt hanterat och med god utbildning och yrkesutveckling samt med goda löner och villkor torde vi kunna skapa ett mer robust 3BS där korpraler, furirer och överfurir blir fler.  Dessa OR 4-5 skulle på ett mer professionellt sätt kunna avlasta yrkesofficerarna något, och växa fram till de NCO:s som kanske inte riktigt finns än i Försvarsmakten.  

    Avslutningsvis kan man fundera över OR 4-5 nivåns möjligheter att under väl vitsordad tjänstgöring snedda över för att vidareutvecklas till yrkesofficer. Detta bör både underlättas och tydliggöras med kriterier som är enkla att förstå och där det finns stimulans till stöd och kompetensutveckling i ett sneddningssystem där den välmeriterade och kompetenta gruppchefen också kan tillgodoräkna sig formell och reell kompetens i sin utbildning till såväl specialistofficer som officer.

     

    Ur arkivet: