Senast publicerat
Senast publicerat:

Fackliga framgångar avslutar 2022 – kraftiga höjningar av flera tillägg

Officersförbundet och övriga fackliga organisationer har kommit överens med Försvarsmakten om kraftiga höjningar av flera tillägg.

Cecilia Gustafsson

Foto: Lars Fresker, Officersförbundets förbundsordförande. Foto: Karin Wesslén/TT

Lars Fresker, Officersförbundets förbundsordförande. Foto: Karin Wesslén/TT
Artikel från Officersförbundet.

– Det här är en riktigt bra julklapp till Försvarsmaktens anställda. Behoven att höja tilläggen har vi i Officersförbundet påtalat länge och det var bland annat något som vi förslog i den rapport som vi lämnade över till Försvarsmakten inför att ÖB skulle lämna sitt militära råd till regeringen den första november, säger Officersförbundets ordförande Lars Fresker.

Exempel på tillägg som omfattas är bland annat ersättning vid Försvarsmaktsdygn, jour, beredskap och obekväm arbetstid (OB) liksom amröj- och dyktillägget. Höjningarna är upp mot 50 procent för vissa av tilläggen.

De höjda tilläggen börjar gälla från och med den 1 januari 2023 och kommer i kölvattnet av ÖB dagorder. Förändringarna gäller även för dem som omfattas av Sjöarbetsavtalet, Skonertavtalet och TSFE-bilagan.

» Vi vet, genom våra medlemsundersökningar, att högre lön och bättre villkor är det som våra medlemmar helst av allt vill ha. Det är glädjande att Försvarsmakten också insett det. «

Dessa avtal innehåller andra typer av tillägg som parterna, i och med detta, har fått ekonomi för att omhänderta. Nivån på dessa höjda tillägg kommer det mer information om efter årsskiftet.

– Vi vet, genom våra medlemsundersökningar, att högre lön och bättre villkor är det som våra medlemmar helst av allt vill ha. Det är glädjande att Försvarsmakten också insett det. Vi är också överens med myndigheten om att vi ska fortsätta diskussionen om hur parterna ska arbeta med tilläggen framgent, vilket är positivt. Vi har dessutom levererat en bra Rals för 2022 och så avslutar vi året så här. Det känns bra, säger Lars Fresker.

Fakta höjda tillägg från den 1 januari 2023:

Läs artikel och se tabell på Officersförbundets webbplats här.

Liknande läsning:
Stefan Morin

Officersförbundet har det senaste året haft stort fokus på vikten av att behålla den militära personalen i Försvarsmakten. Anledningen är enkel. Våra uppdragsgivare, det vill säga medlemmarna, har sagt att vi ska det. I vår senaste medlemsundersökning, under förbandsbesök och genom våra förtroendevalda har budskapet varit tydligt. Det finns ett stort missnöje i myndigheten kring prioriteringen av den militära kompetensen. Överbefälhavare Michael Claesson sa nyligen att han inte uppskattade ”larmrapporter” gällande personalläget i Försvarsmakten. Han menar att statistiken inte speglar ett läge där personalen lämnar. Enligt Försvarsmaktens statistik lämnar två procent av yrkesofficerarna sin anställning. Det är exklusive pensionsavgångar. Det menar överbefälhavaren är en låg siffra. Jag håller med. 

För Sveriges mest lojala yrkeskår tändes ett hopp inför Rals 2024.

Ungefär där slutar vi vara överens kring slutsatserna av denna siffra. Att mäta avgångar just nu, och dra en parallell kring hur attraktiva våra anställningar är tror jag är riskabelt. Nu pågår en historisk tillväxt och en integrering i Nato. Det är ett nyhetens behag som verkligen motiverar våra medlemmar. Att äntligen få ingå i en prioriterad myndighet. Att äntligen tydligt få bidra med en efterfrågad kompetens. Jag är övertygad om att detta är anledningen till de låga avhoppen, inte våra attraktiva anställningar. 

För Sveriges mest lojala yrkeskår tändes ett hopp inför Rals 2024. Försvarsanslagen fortsatte att öka och för tredje året i rad kom förbandschefer och lokala fackliga företrädare överens om vilka behov av tillskjutna lönemedel som finns på respektive organisationsenhet. Parterna gjorde ett noggrant och seriöst arbete. Tillsammans värderade man svårigheter och ansvar i befattningar och hur de lokala behoven såg ut. För Officersförbundets medlemmar rörde det sig om cirka 15 miljoner kronor i månatliga lönesatsningar utöver Rals. Här fanns nu en möjlighet att konkret prioritera den militära kompetensen genom att skjuta till de medel som parterna på förbanden var överens om att de saknar för att sätta rätt löner.

Vad ville Försvarsmakten i Rals 2024? Jo, man ville inte tillskjuta en krona. Hur blir det då med flygtekniker, fortifikatörer, yrkesofficerare i teknisk tjänst och ledningssystem, tänker ni? Några exempel på områden som länge flaggat för behov av lönejusteringar. Jo, här fanns det en vilja att göra vissa satsningar. Problemet var bara att Försvarsmakten ville bekosta dessa satsningar genom att ta från övriga medlemmars Rals. Ett synsätt som förbundet inte kan stå bakom. En problematik som nu lokalföreningarna får hantera med respektive förband. Troligen kommer förbanden nu vilja ta från kollektivet för att lösa sina egna felaktiga lönesättningar.

Förbundsstyrelsen valde till sist att skriva på Rals 24 och uppräkningar i utlandsavtalet samt pendlingsersättningen. Var det tillräckligt bra? Nej, men under avtalsmässig fredsplikt och pågående Natoverksamhet ville förbundet säkra upp dessa ersättningshöjningar för medlemmarna.

I förhandlingsrummet sitter två parter. Just nu är det en part som ser en öppning i att förbättra villkoren och öka attraktionskraften i anställningen. Så att om tio år när Nato och tillväxt inte längre är nytt och spännande, är det fortfarande bara två procent som slutar. Vad den andra parten vill? Fråga din chef!

Ur arkivet: