Senast publicerat
Senast publicerat:

»Engagera sig fackligt är bästa sättet att förbättra sin arbetssituation«

När han var på specialflygenheten i Linköping skrev han ett mejl till styrelsen i OF F 7 och undrade om det var möjligt att insatsarbetstiden inte följde avtalet. Nu är piloten Alexander Skånberg själv med i styrelsen och uppmanar fler att engagera sig fackligt.

Gerd Eriksson
Johan Alp
Sedan årsskiftet arbetar transport- piloten Alexander Skånberg på statsflyget på Arlanda. Deras uppdrag är att transportera regeringen och kungahuset .
Artikel från Officersförbundet.

– Jag kunde inte så mycket om det fackliga arbetet tidigare, men sedan jag gick med i styrelsen har jag fått utbildningar, nya perspektiv och en annan insyn i Försvarsmaktens arbete, säger Alexander Skånberg.

Han är transportpilot på Skaraborgs flygflottilj, F 7. En flottilj som finns i både Såtenäs, Linköping och på Arlanda. Tidigare sysslade han med radar- och signalspaning och pendlade i fyra år mellan Stockholm och flottiljen i Linköping. Alltid med tåget och vid tåget väntade cykeln.

Sen årsskiftet är han på statsflyget på Arlanda. Där jobbar runt 35 personer varav tio är piloter. Deras uppdrag är att transportera regeringen och kungahuset när de ska till olika platser i världen. Flottan består av två transportplan, ”24:an” som främst används för flygningar inom Europa och ”25:an” som i huvudsak är för längre flygningar.

– Vi är ett bra gäng och jag trivs väldigt bra. Man vet aldrig hur nästa arbetsvecka ser ut eller var man kommer att vara. Först på fredagar får vi besked om nästkommande veckas arbetstid. Det går bra för mig som är ung, men för äldre kollegor som har familj och barn kan det vara tuffare.

» Nästa steg är att bli befälhavare sedan får vi se hur det blir i framtiden. Jag har inte bestämt vilken bana jag vill gå än men är öppen för det mesta.«

På långflygningar över 14 timmar är de alltid tre piloter ombord som löser av varandra. När de transporterat kunden till rätt plats brukar Alexander Skånberg passa på att träna på hotellet eller ge sig ut och springa. Många resor går till Bryssel där mötena kan dra ut på tiden. Och är de i någon världsdel där det politiska läget förändras snabbt kan det bli frågan om att både stanna längre eller att flyga hem tidigare. 

Alexander Skånberg  lägger i snitt ett par timmar i veckan på det fackliga arbetet. Det handlar om att granska arbetstidslistor, medverka på möten med enhetens samverkansgrupp och att svara på olika frågor om avtal från kollegorna. Och eftersom den fackliga styrelsen i OF F 7 är spridd på tre ställen i landet var de redan innan coronan vana vid att ha månatliga möten via länk.

– Det är såklart en nackdel att inte kunna ses i verkligheten. Det är svårt att få samma personliga utbyte och kontakt. Fördelen är att det är enkelt, smidigt och sparar tid, säger han. 

Liknande läsning:

En kollega som sysslar med logistik och teknik på statsflyget sitter också i OF F 7:s styrelse och de hjälps åt med de fackliga uppgifterna. Vilket Alexander Skånberg tycker gör det både roligare och enklare.

– Vi jobbar inte med några speciella frågor just nu utan det är granskning av listor och vissa möten. Tidigare under året har vi tagit fram förslag på ändringar till framtida avtal. Och snart är förhoppningsvis den årliga löneöversynen igång.

En del av det fackliga arbetet sköter han från sitt kontor. Där har han ett höj- och sänkbart skrivbord. Som alltid står på högsta läge eftersom han gillar att stå. Och på väggen hänger en tavla på ”24:an”, som han tycker är vacker. Där finns också olika ritningar på det tekniska i cockpit för att friska upp minnet vid behov.

Alexander Skånberg har velat bli stridspilot sedan han var liten, de militära flygplanen lockade eftersom de var mer avancerade och spännande än de civila. Han gjorde lumpen som röjdykare och säger att han gillar utmaningar och fysisk verksamhet.

– Jag har alltid haft ambitioner och vetat vad jag vill och jobbat hårt för det. Både i skolan och på jobbet. Jag är bra på att anstränga mig och prestera.

Direkt efter lumpen blev det läkarlinjen, men han fortsatte att söka till flygvapnet. Efter en termin kom han in på utbildningen till transportpilot. Det blev militärhögskolan Karlberg och sedan flygskolan i Linköping. Hela tiden med ett öga öppet för statsflyget.

– Nu ska jag först växa in i min roll här. Nästa steg är att bli befälhavare sedan får vi se hur det blir i framtiden. Jag har inte bestämt vilken bana jag vill gå än men är öppen för det mesta.

Som pilot på statsflyget förväntas han ha ett vårdat yttre i tjänst. Det gäller att vara nyrakad och välkammad. När han flyger kunder har han alltid på sig den blå m/87:an.

Hur har det varit för er i coronatider?

– Vi har haft mindre att göra än annars. Då har vi fokuserat på utbildningar och tagit hand om annat som behövts. Och så har vi kört folk inom ”firman” som bor i Luleå och Ronneby och vanligtvis flyger med SAS. Vi har sett till att de har kunnat komma till och från jobbet.

PERSONFAKTA

Alexander Skånberg
Ålder: 32 år i december.
Fackligt uppdrag: Ledamot i OF F 7:s styrelse, enhetsrepresentant och med i strategiska utskottet.
Bakgrund: Läste läkarlinjen en termin.
Familj: Sambon Linda, tre syskon och mamma och pappa på västkusten.
Bor: Stockholm.
På fritiden: Flyg-femkamp, träning, matlagning och att träffa vänner.
På fritiden: Reser mycket (inte i år då), snowboard.

Oavsett om det är ÖB, Stefan Löfven eller drottning Silvia som är i planet så är det samma toalett för alla längst bak i planet. När Alexanders Skånberg går genom kabinen till toaletten hälsar han bara om kunderna gör det först, annars  går han diskret förbi. Men kabinvärdinnan har lärt honom en sak som är noga med toalettbesöket.

– Att toalettpapperet ska vara vikt som en flik så att det är fint när nästa gäst kommer.

Två år efter att Alexander Skånberg skrev sitt brev till OF F 7 kom de fackliga organisationerna och Försvarsmakten överens om ett nytt kollektivavtal som bättre reglerade extra insatser och övertid. Han säger att det nya avtalet gjorde att det blev mer uppstyrt mellan Försvarsmakten och arbetstagarna, både inom flyget och för de andra förbanden i Försvarsmakten.

– Att engagera sig fackligt är bästa sättet att förbättra en arbetssituation oavsett om det gäller frågor som är kopplade till avtal eller handlar om trivsel på arbetsplatsen, säger Alexander Skånberg. 

Under våren 2025 accelererade diskussionen om lönenivåerna inom Försvarsmakten. För att vidga perspektiven – bort ifrån de åsikter anställda, arbetsgivare och fackförbund har – ­valde Officersförbundet att arrangera en dramatiserad enkät. En grupp civila fick testa soldat- och yrkesofficersuppgifter och därefter ge sin syn på lönerna.

Fredrik B Nilsson
Kampanj_1
Översergeant Matilda Sternland, till vardags teknisk chef på Noraskogs kompani, A 9, regisseras hur hon ska berätta för en anställd om ett kommande och brådskande Natouppdrag.

Foto: Fredrik B Nilsson

Under sommaren har kampanjen snurrat i sociala medier. Bilder av civila, klädda i vita overaller, som under realistiska former testar olika roller inom försvaret ger en bild av hur ”allmänheten” ser på den militära personalens vardag. 

– Eftersom 2025 är en av de största avtalsrörelserna på mycket länge i Sverige gjorde vi en opinions- och påverkanskampanj med hjälp av Gullers och Norstat för att skapa medvetenhet om situationen för den militära personalen. Vi ville nå ut både till beslutsfattare och allmänhet – för att stärka medlemmarnas position inför kommande förhandlingar, säger Lea Lobelius, kommunikationschef Officersförbundet.

Ett riksrepresentativt urval av den vuxna befolkningen fick besvara frågor som: Hur mycket tror du att en soldat tjänar? Skulle du kunna tänka dig att bli yrkesofficer vid nuvarande lönenivå? Vem är ansvarig för att försvaret fungerar? Och svaren är uppseendeväckande:

– Undersökningen visade att en bred majoritet är överens om att det är viktigt med ett starkt försvar, vilket skapar en relevant kontext för lönefrågan. Kampanjfilmerna, debattartiklarna och resultatet väcker reaktion och speglar tydligt både medlemmarnas verklighet och allmänhetens syn på yrket. Under sommaren presenterades även ”Redo!”, en utredning om personalförsörjningen av det militära försvaret vilken stärkte och väckte fortsatt liv i debatten. Flera medier refererade då tillbaka till Officersförbundets undersökning, säger Lea Lobelius. 

Nu har förbundet lyft lönefrågan ur ett perspektiv som gör det lättare för såväl makthavare som ’den ­vanliga medborgaren’ att ta ställning till lönenivåerna.

Susanne Hultgren, som är Officersförbundets förhandlingschef, anser att kampanjen fyller en viktig funktion i avtalsrörelsen:

– Ja! Att på ett pedagogiskt sätt visa hur vårt yrke fungerar i praktiken – att låta civila få testa själva – ger en bredare bild av vad det är vi jobbar för hela tiden: nämligen att våra medlemmar ska få rimliga löner. Enkäten som Norstat genomförde i kombination med dessa realistiska tester har ju faktiskt resulterawt i ett tydligt svar – att lönerna uppfattas som låga hos gemene man och att de nuvarande lönenivåerna kan bidra till att det blir svårt att rekrytera så många som behövs inom en snar framtid.

Filmen om, och resultatet av, den dramatiserade enkäten har fått bred spridning i svenska medier. Det märks att det finns ett stort intresse för ämnet. Sveriges Television, Nyhetsmorgon i TV4, flera ledare och olika debattsidor – alla har de hänvisat till och lyft fram kampanjresultatet.

– Nu har förbundet lyft lönefrågan ur ett perspektiv som gör det lättare för såväl makthavare som ”den vanliga medborgaren” att ta ställning till lönenivåerna. Under hösten sprids de olika statistiska underlagen vidare och kring avtalsrörelsen lär debatten om lönenivåerna att fortsätta, säger Lea Lobelius. 

Fakta

Kampanjen

1001 svenskar svarade på enkäten från Norstat, där vissa av de tillfrågade testade på yrkesrollerna i dramatiserade övningar innan de svarade på frågorna.

89 procent av svenskarna tycker att ett starkt försvar är viktigt.

1 procent av de tillfrågade i enkäten kan tänka sig att bli soldat till dagens lön.

Kampanjfilmen gjordes i samverkan med byrån Gullers Grupp.

43 svenska medier publicerade material som grundats på kampanjresultaten.

Ta del av hela kampanjen här.

Ur arkivet: