Att göra värnplikten som kustjägare var en självklarhet, att bli officer var det inte. Men så blev det, trots en del turer på vägen dit. Klas hade av sin bror fått höra att värnpliktstiden som kustjägare varit det bästa han gjort. Så när det var dags för mönstring satsade Klas hårt på att komma igenom det nålsöga som fanns och fortfarande finns för att antas till den tuffa utbildningen. Efter extramönstring på Rindö hade han klarat det, och ryckte in i september 2005.
Klas fick mersmak för det militära och efter värnplikten följde en tid som anställd soldat i den internationella amfibiestyrkan som då sattes upp. I augusti 2007 påbörjade Klas officersutbildningen som kadett i den allra första kullen specialistofficerare. En i alla avseenden inte helt angenäm upplevelse.
Det visade sig vara många turer med utbildningen, många besked om vad som gällde som sedan ändrades, order och kontraorder. Bara frågan om vilken grad de nya specialistofficerarna skulle få vid examen var föremål för förändring fram och tillbaka under utbildningstiden.
– Vi var tvungna att sy upp dubbla C1:or inför examen, en med fänriks grad och en med sergeantsbeteckningen, minns Klas.
Som först ut i ett nytt system blev Klas och hans studiekamrater lite av försökskaniner, men överlag är han ändå nöjd med tiden som kadett.
– Vi fick ju gå både på SSS och MSS vilket gav en bra bredd, inte minst byggde man ett bra nätverk inom en stor del av Försvarsmakten på det viset, något jag har nytta av nu.
Efter examen har Klas jobbat på Amfibieregementet på Berga, främst i olika instruktörsbefattningar. En mission till Afghanistan har det hunnit bli också. Klas åkte ner år 2012 med FS22 där han ingick i ett Operations and Mentoring Liaisons Team (OMLT).
– Det var lärorikt. En intensiv och intressant tid. Att ingå i OMLT gjorde att man nog fick en lite annorlunda bild av läget och landet. Vi spenderade ju i princip mer tid med afghanernas och på deras bas än med de andra svenskarna och den egna campen.
Sedan 2013 ingår Klas i Amfibieregementets utbildningsavdelning. Utbildningsavdelningen är lite som en beställarorganisation för övriga förbandet. Man bistår med utbildningar och stöttar upp där det behövs.
– Det blir effektivt när vi kommer in lite från sidan och kan bistå exempelvis plutonerna och kompanierna vid genomförandemomenten. För oss går det fort att planera och genomföra exempelvis en plutons– eller kompaniskjutning, på så vis behöver inte våra kollegor lägga så mycket tid på den biten, säger Klas.
Det var under kadettiden som det fackliga engagemanget vaknade, främst eftersom alla turer fram och tillbaka och osäkerheten om vad utbildningen skulle leda till skapade så mycket frustration.
– Det visade sig för många att specialistofficersprogrammet blev något annat än det vi först sökt oss till. Vi skrev till exempel brev till personaldirektören och försvarsministern om våra farhågor inför det nya gradsystemet som då introducerades, säger Klas.
Första dagen på skolan blev Klas medlem i förbundet och 2010 såg han en lapp på anslagstavlan om att gå med i OF Amfibiekårens styrelse. Han blev invald och har suttit kvar sedan dess. År 2011 blev han invald som suppleant i förbundsstyrelsen, som den förste specialistofficeren någonsin, dessutom yngst i styrelsen.
År 2014 ställde han dock inte upp för omval till förbundsstyrelsen, utan tog istället tjänstledigt och följde med sin flickvän (numera fru, Klas gifte sig i somras) till Norge för att stötta henne i sin karriär. Under de två och ett halvt åren kunde han kombinera inhoppande på Amfibieregementet med studier i Norge. Väl hemma i Sverige igen hade Klas med sig en kandidatexamen i ekonomi och administration. Något han haft nytta av i sitt fackliga arbete.
År 2017 blev han åter invald i förbundsstyrelsen, nu som ordinarie ledamot. Fortfarande är han yngst i styrelsen, och fortfarande är han den enda ordinarie ledamoten som är specialistofficer.
Vad säger det egentligen om föryngringen i förbundet, när du åtta år efter att ha valts in i styrelsen första gången, fortfarande är yngst?
– Vi har generellt en väl fungerande förbundsstyrelse med en bra mix av erfarenhet från hela Försvarsmakten. Men det är klart att det skulle vara bra med fler och andra perspektiv. Men man får nog tänka på att såväl GSS-anställda som specialistofficerare är relativt unga personalkategorier jämför med officerarna, och som GSS arbetar man ju bara inom Försvarsmakten ett visst antal år innan man utbildar sig vidare eller lämnar. Med tiden hoppas jag att sammansättningen bättre kommer att spegla våra medlemskategorier, jag tror även att det är nödvändigt för vår trovärdighet, säger Klas.
Vad har det gett dig att sitta med i förbundsstyrelsen, hamnar man inte väldigt långt ifrån medlemmarnas dagliga verksamhet när man sitter på styrelsemöten på kansliet i centrala Stockholm?
– På det personliga planet har det varit väldigt givande. Främst kanske för att man får en annan omvärldsförståelse, en bättre bild av helheten och bakgrunden till de beslut som fattas och som påverkar oss ute på förbanden.
Just den aspekten, att ha helhetsbilden och kunskapen om hur beslut har fattats och varför exempelvis ett avtal blev som det blev, kan ibland leda till en frustrerande känsla i mötet med andra medlemmar.
– Medlemmar kan ibland uttrycka besvikelse eller ifrågasätta beslut som fattats eller avtal som slutits. Men vad man då ofta missar är att utan Officersförbundets arbete hade resultatet förmodligen blivit ännu sämre. Att vi sedan verkar inom en statlig myndighet, en fullständigt unik myndighet dessutom, gör att vissa saker tar lång tid. Och det kan ju ibland leda till frustration hos medlemmar som upplever att inget händer. Men de gånger man har möjlighet att lite mer ingående förklara varför saker och ting ser ut som de gör brukar folk både förstå och acceptera, säger Klas och lägger till att just det här med att förklara och berätta om verksamheten är något förbundet borde bli bättre på generellt.
– Officersförbundet gör väldigt mycket bra saker för sina medlemmar, såväl centralt som lokalt. Jag tror att vi måste bli bättre på att visa upp oss för våra medlemmar, att allt det engagemang och hårda arbete som alla våra förtroendevalda, arbetsplatsombud och skyddsombud dagligen utför faktiskt gör stor skillnad. Och att engagemang lönar sig.
FAKTA
Klas Hellström
Ålder: 33 år
Fackligt uppdrag: Ledamot i förbundsstyrelsen, ledamot i OF Amfibiekåren
Bakgrund i korthet: Specialistofficersexamen 2009. Sedan dess anställd vid Amfibieregementet på Berga.
Familj: Fru. Två katter.
Bor: Liljeholmskajen i Stockholm. Född och uppvuxen i Umeå
På fritiden: Tränar, reser, matlagning, umgås med vänner och familj
