Senast publicerat
Senast publicerat:

Uppdaterad: Avtal om nya eldhandvapen väntas under våren 

Avtalen om nya eldhandvapen är inne på upploppet och i slutet av mars är planen att teckna ramavtal tillsammans med Finland. Därefter kommer mer detaljerade besked om vapnen och leveranser ut till förbanden, enligt företrädare på Försvarets materielverk.

Linda Sundgren
Finska Försvarsmakten
Det har tidigare ryktats om att M23 från finska Sako kommer att ersätta AK4D som skarpskyttevapen.

Först publicerad 2023-02-15. Uppdaterad 2023-02-24

Den pågående upphandlingen av nya eldhandvapensystem till Försvarsmakten genomförs tillsammans med Finland och befinner sig nu i slutfasen. För att inte ”störa den processen” vill avdelningschefen för vapen och skydd på Försvarets materielverk, Per Norgren, inte avslöja några detaljer om avtalen, men säger att det handlar om olika vapensystem. 

– Det blir automatkarbiner i olika versioner och prickskyttevapen. Längre fram kommer vi att teckna avtal för fler vapensystem, också det tillsammans med Finland.  

» Det blir automatkarbiner i olika versioner och prickskyttevapen. «

I en artikel i Officerstidningen (nr 6/2021), uppgav Försvarets materielverk att leveransen av nya eldhandvapen skulle inledas under 2024, medan det i sociala medier har spekulerats om leveranser från 2025. I dagsläget vill Per Norgren inte uppge någon tidsangivelse, men säger att det inte handlar om några stora förändringar i förhållande till det som myndigheten tidigare sagt i frågan. 

– Alla delar i avtalen är inte på plats ännu. När avtalet är klart kommer detaljer presenteras. 

Den 20 februari gick finska försvarsministeriet ut med ett pressmeddelande och meddelade att regeringen beslutat att anskaffa prickskyttesystemet TRG M10 av den finska vapentillverkare Sako till den finska försvarsmakten. Prickskyttesystemet ska enligt uppgift ha förmåga att bekämpa mål på över 1 400 meters avstånd.

Om Försvarsmakten kommer att anskaffa samma prickskyttesystem som Finland vill Per Norgren på FMV inte svara på i dagsläget.

– Vi skriver som sagt kontrakt i slutet av mars och kan tyvärr inte kommentera före det, uppger han i ett skriftligt svar till Officerstidningen.

Liknande läsning:
Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarsmaktens uppdrag bärs inte bara av dem som tjänstgör, utan också av deras närstående. Hur­ ­säkerställer vi att stödet möter deras verklighet?

    Redaktionen

    Sveriges bidrag till fred och säkerhet bärs av många myndigheter, organisationer och enskilda medarbetare i uppdrag. Tillsammans utgör de en struktur som gör insatser möjliga, både nationellt och internationellt.

    I detta sammanhang finns också ett lager som består av de närstående, de som i praktiken bär upp vardagen hemma runt uppdraget. Lagret är avgörande för både förutsättningarna att genomföra uppdrag och vad som händer efteråt. Anhörigas insats och roll är inte ett stöd i marginalen, utan en bärande del av den struktur som gör att uppdrag kan genomföras före, under och efter en insats.

    Att vara anhörig till någon i internationell tjänst kan innebära olika saker beroende på relation och uppdragets karaktär. För vissa handlar det om att få vardagen att gå ihop, för andra om en ständig oro på avstånd, gemensamt är beredskapen inför det som skulle kunna hända.

    Under senare tid har vi mött ytterligare en målgrupp: anhöriga till svensk personal i Ukraina-relaterade uppdrag.

    Under många år har vi mött närstående från flera typer av insatser, internationella, nationella och medföljande till utsänd personal. Behoven skiljer sig åt, men i kärnan finns erfarenheter som förenar. Det handlar om att få fakta, igenkänning, råd och stöd och att få dela vidare.

    Under senare tid har vi mött ytterligare en målgrupp: anhöriga till svensk personal i Ukraina-relaterade uppdrag. Personer som lever nära individer som utbildar, stödjer och förbereder ukrainsk personal för ett pågående krig. Det skapar en särskild typ av påfrestning.

    Hur förhåller sig personalen professionellt till något som samtidigt är djupt mänskligt, när arbetet innebär att komma nära människor som i nästa steg skickas vidare in i kriget? De närstående vi möter beskriver hur de påverkas på flera plan, i det som delas, men också i det som inte sägs.

    Vi är fem organisationer som är utpekade av Försvarsmakten att, inom ramen för IMI-lagstiftningen, komplettera stödet till personal och närstående. Det har funnits en tydlig ram för vårt arbete. Samtidigt ser vi nu hur gränserna börjar suddas ut. Insatsernas karaktär rör sig idag mellan nationellt och internationellt och genomförs av såväl anställda som frivilligorganisationer.

    Uppdrag formas i allt högre grad av omvärldsläget, och skiljelinjer som tidigare varit tydliga blir svårare att upprätthålla i praktiken. För den som är närstående spelar det mindre roll hur uppdraget definieras, det är det uppdraget innebär och för med sig som behöver mötas.

    När omvärldsläget förändras och gränser suddas ut behöver vi alla följa med. Det är avgörande för att våra stödinsatser fortsatt ska vara träffsäkra och göra största möjliga nytta för dem som tjänstgör, deras närstående och uppdragen i stort.

    Det är också utgångspunkten i vårt arbete, där vi kontinuerligt utvecklar och anpassar stödet utifrån de behov vi möter. Ett första steg är att synliggöra hur dessa gränser förändras.

    Ur arkivet: