Han har hunnit göra många resor i karriären, Johan Reispass. Först från Kiruna, där han gjorde värnplikt, till Arvidsjaur, där han hade sin första tjänst som officer. Sedan till Karlsborg, där han utbildades till en av operatörerna i dåvarande specialförbandet SSG, Särskilda skyddsgruppen. Som operatör i elitstyrkan hade han bland annat uppdraget som ÖB:s livvakt på utlandsresor och det förde honom till platser som Afghanistan, Balkan och flera länder i Afrika.
Nu har den tidigare elitsoldaten gjort en helt annan resa. Efter 17 år i specialförbanden beslutade han sig för att lugna ner tempot och jobba på ett och samma ställe. Platsen blev Revingehed, mellan rapsfält och bokskogar i Skåne. Officerstidningen möter honom i vakten, som också visar sig vara hans arbetsplats.
– Det jag gjorde i specialförbanden var så speciellt, det finns inte något annat jobb som är likt det. Det kan vara lite svårt att nyttja oss som har den erfarenheten, eftersom vi är så nischade. Så vakten är bra, vi är lite av en egen verksamhet här och jobbar på ett schema som passar mig, säger Johan Reispass.
Som biträdande insatschef i vakten på Revingehed trivs han och tycker att kamratskapet är bra, vilket det har varit på alla arbetsplatser han haft i Försvarsmakten. Däremot är jobbet inte lika fyllt av kickar som tidigare i specialförbanden. Johan Reispass berättar om ett arbete som till stor del bestod av träning och övningar. Själv började han som sjukvårdare men blev snart teamchef och specialiserad på fallskärmshoppning och personskydd.
– Först var det en grundutbildning på ett och ett halvt år. Den var som en pojkdröm med allt häftigt man kunde tänka sig. Fallskärm, helikopter, åka båt. Vi fick bli riktigt bra på det vi gjorde och hade bra utrustning. Och sedan fick vi fortsätta utvecklas hela tiden, berättar han.
När Johan Reispass jobbade i SSG, som sedermera blev SOG, Särskilda operationsgruppen, var styrkan och arbetsuppgifterna omgärdade med mycket sekretess.
– När jag började var jag 24 år och det var som att hoppa på ett tåg där jobbet var otroligt kul och det blev allt. Men man kunde inte berätta vad man gjorde för sina kompisar eller familjen. Det gjorde att man blev lite avskärmad och mest levde för jobbet.
För den oinvigda låter det som att personer som jobbat inom specialförbanden borde vara mycket attraktiva för andra befattningar i Försvarsmakten. Men Johan Reispass berättar att det inte riktigt är så.
– Nej, mina kompetenser syns inte någonstans i försvarets datasystem. Det gör det hela lite komplicerat. Och det är en fråga jag har lyft genom facket, hur vi ska lösa det för alla som satsar mycket av sitt liv för jobbet i ett specialförband. Det måste gå att ta vara på den kompetensen, och dessutom har ju Försvarsmakten investerat mycket pengar!
Jobbet för Johan Reispass var inte bara uppdraget som operatör med komplicerade och hemliga arbetsuppgifter. Redan 2007 engagerade han sig i Officersförbundet på specialförbanden. Han blev invald i den lokala styrelsen och började utbilda sig fackligt.
– Jag tror jag är en person som vill att saker ska fungera och att det ska gå rätt till. Vår verksamhet hade egna avtal som ändå inte var helt anpassade efter den speciella verksamheten. Resultatet blev inte alltid bra. Jag ville vara med och prata med arbetsgivaren. Så för mig var det lite av ett val – antingen satsa på att försöka bli chef och förändra den vägen, eller att bli facklig och vara med och påverka från det hållet.
Och på den vägen har det fortsatt för Johan Reispass. Efter några år tog han och en facklig kollega över ansvaret för den fackliga verksamheten på specialförbanden. Men han var inte formell ordförande i Officersföreningen där, eftersom verksamheten är så omgärdad av sekretess. Då går det inte heller att ha någon som är ansiktet utåt för den fackliga verksamheten.
På det viset har han varit något av en doldis i fackliga sammanhang fram tills han blev invald i förbundsstyrelsen 2017. Men den mesta tiden ägnar han åt det lokala fackliga arbetet i styrelsen för sin Officersförening, Södra Skåningarna.
– Ibland känns det lite tråkigt när bilden av facket är att vi är ett gäng gamla gubbar. Då kan det vara bra med en sådan som jag, med min bakgrund som en del tycker är lite speciell, säger han.
Men bilden av elitsoldaten som en tuff, hård eller cool person stämmer inte riktigt. Självklart finns en hård yta både fysiskt och mentalt för att klara alla typer av farliga och krävande situationer. Men det betyder inte att man är otrevlig, säger Johan Reispass.
– Det händer att soldaterna tisslar och tasslar lite när de förstår vad jag jobbat med. Det finns en bild av en stentuff soldat som jag inte tycker stämmer. De jag har jobbat med har varit väldigt duktiga professionellt, men samtidigt väldigt ödmjuka personer som inte slagit sig för bröstet eller behövt hävda sig.
Som facklig företrädare tycker han att han har nytta av sina tidigare erfarenheter.
– Specialförbanden är inte så toppstyrda. Mycket kommer underifrån och det gällde att hitta kreativa lösningar. Så försöker jag tänka i mina nuvarande fackliga uppdrag också. Facket är ju sina medlemmar och det är vad medlemmarna tycker som vi förtroendevalda ska jobba för.
Den viktigaste fackliga frågan just nu är dock den klassiska: Lönerna. Den är viktig både på det lokala och det centrala planet. Och den utgör ett orosmoln. Särskilt med tanke på försvarsuppgörelsen som inte blev någon heltäckande politisk överenskommelse. Johan Reispass uttrycker en viss skepsis inför förslaget om att inrätta nya regementen.
– Se till att fylla de regementen vi har först. Om folk slutar för att lönerna är för låga så blir arbetsbelastningen tyngre på oss som är kvar. Vad är det värt att slita och inte bara behöva göra sitt eget jobb, utan kanske två eller tre andras på grund av vakansläget? På något sätt måste vi få in mer personal och lönerna är avgörande. Det är den viktigaste fackliga frågan!
FAKTA
Johan Reispass
Ålder: 43 år
Fackligt uppdrag: Vice ordförande i Officersföreningen Södra Skåningarnas styrelse och ledamot i Officersförbundets förbundsstyrelse.
Jobb: Ställföreträdande insatschef i vakten på P7 Revingehed.
Bakgrund i korthet: Värnplikten som Lapplandsjägare i Kiruna. Officershögskolan i Kvarn. Soldat i specialförbanden SSG och SOG i Karlsborg.
Familj: Två söner.
Bor: Hus på landet i Blentarp i Skåne.
På fritiden: Spelar basket i Lund, renoverar huset, kör sönerna till innebandy- och fotbollsträningar.
