”Det trixas med lönestatistik på ett bedrägligt sätt”

Andreas Braw, kompanichef i Försvarsmakten
Detta är en krönika. Åsikterna är skribentens egna.

Det värsta som kan hända Försvarsmakten är att vi misslyckas med upprustningen. Det värsta som kan hända Sverige är att vi misslyckas med upprustningen. Och det värsta som kan hända mig personligen är att vi misslyckas med upprustningen. Det vore för mig fullständigt livsfarligt eftersom jag då tvingas gå ut i strid som en del av en armé som inte nått full styrka. 

När man läser hur Försvarsmaktens personaldirektör resonerar så förstår man att hon inte alls är rädd för detta. Hon ser våra löner som en kostnad, inte som ett verktyg för att bygga en slagkraftig och robust krigsmaskin. Hade hon fått välja så hade hon nog föredragit att inte inflationsjustera våra löner – men nu när våra löner ändå måste inflationsjusteras årligen så kallas det för ”lönesatsning”. 

Det trixas med lönestatistik på ett bedrägligt sätt. Försvarsstabens HR-avdelning har i Försvarets Forum räknat på våra löner INKLUSIVE tillägg. Och vad räknar de egentligen som tillägg, undrar man. För att skapa en illusion av ökande löner har de valt pandemiåret 2020 – när alla övningarna ställdes in och sjukskrivningar skenade på grund av mild pollensnuva – och jämfört det med fjolåret då vi slet synnerligen hårt med ständiga fältdygn, övertid och ökande utlandsuppdrag. På så sätt skapar de en illusion av löneutveckling. Att inflationen under perioden låg på 25 procent missar de också att nämna. 

Sett till köpkraft har officerarnas löner inte ökat sedan 2014. Det som däremot borde ha ökat är Försvarsmaktens desperation.

Sett till köpkraft har officerarnas löner inte ökat sedan 2014. Det som däremot borde ha ökat är Försvarsmaktens desperation. Det är vakanser överallt och nu är det dessutom bråttom. Europas underrättelsetjänster nämner siffror mellan två och sju år för när våra allierade – och därmed också vi – kan utsättas för ett ryskt angrepp. I det läget så borde inte Officersförbundet behöva knuffa Försvarsmakten framför sig i lönefrågan. Försvarsmaktens bud i förhandlingarna borde rimligtvis vara högre än fackets gradvisa höjningsförslag. 

Försvarsmakten borde vilja locka tillbaka dem som vi tappat till polisen, till Försvarets materielverk, till näringslivet. Men det verkar myndigheten inte vilja. FST HR säger rentav att det inte är hållbart att ligga över märket i lönerevisionen. Nähä, men är det hållbart att ha vakanser, anorektiska nyckelfunktioner och tomma krigsförband? Är det hållbart att vi tappar dugligt folk som vi investerat miljoner i att utbilda till simpla handläggartjänster i andra myndigheter som lockar dem med 5 000 kronor extra? Det är så otroligt dumt alltihop. 

Försvarsmaktens förlorarmentalitet personifieras just nu av personaldirektören. Men hon är inte ensam. Hon är en av alla dessa hårt arbetande högavlönade tjänstemän som gjort karriär på att inte åstadkomma något särskilt och att inte ha några visioner. Med dem vid rodret så kommer vi inte att lyckas.

Dela artikel:
Facebook
X
E-post

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Senast publicerat
    Ur arkivet