Att övningen går av stapeln på våren innebär många intressenter i vår miljö. Här är friluftsliv, båtliv och full fart på djurlivet i skärgården.
Det säger Pia Kamm, till vardags miljösamordnare på Marinbasen i Karlskrona, som har samordningsansvaret för mark- och miljöarbetet inför Aurora 20.
Det finns en etablerad mark- och miljöorganisation inom Försvarsmakten – från övningsledningen, ned till områdesövningsledningsansvariga och mark- och miljöhandläggare på lokal nivå.
– Mycket handlar om att samverka med mina motsvarigheter i armé och flyg. Vi hade bra erfarenheter med oss från Aurora 17 och det gav kortare startsträcka i planeringen.
Att det är mycket att tänka på när man planerar en övning i maj är något såväl övningsledning som Pia Kamm betonar, och miljöplaneringen har varit omfattande. Före övningen har man bland annat identifierat känsliga områden samt informerat och utbildat övningsdeltagare i hur de ska agera vid en incident.
Medan Aurora 17 var koncentrerad till Mälardalen och Stockholm, är årets huvudarena i södra Blekinge samt östra och centrala Skåne. På land kommer förbanden att röra sig mellan olika övningsområden såväl som inne i centrala Karlshamn.
– För marinens del handlar det om stora skärgårdssnitt med möjlighet att röra sig över större yta, kompletterat med större hamnar.
Mycket tid har lagts på kontakt med markägare. Medan det i Norge finns en lag som gör det möjligt för norska Försvarsmakten att rekvirera civil mark för större övningar, måste man i Sverige få ett godkännande av respektive ägare.
Inför Aurora 17 kontaktade Försvarsmakten 1.500 markägare och skrev avtal med cirka 1.000 av dem. Hur många det handlar om i år finns det ännu ingen samlad bild av, men övningsledning mark har kontaktat cirka 600 markägare. På den marina sidan har man varit i kontakt med drygt 400.
– Det har inte minst att göra med skärgårdsmiljön här söderut, det är små ytor – många ägare måste kontaktas bara för att få ett samlat litet område, säger Kamm.
Fjorton mil västerut från Pia Kamms skrivbord har major Ronny Ekelund och kapten Thomas Jönsson, båda för övningen återanställda reservofficerare, stannat bilen i ett skogsområde i Röinge, Skåne. Området, som tidigare var en del av nu nedlagda P2, tillhör i dag Hässleholms Industribyggnads AB.
De är här för att reka och skriva avtal med markägaren inför Aurora 20.
– Vi har byggt upp ett förtroende och vi är tydliga med att vi kontrollerar före, under och efter. Vi lämnar inte över någonting och vi döljer ingenting, säger Thomas Jönsson.
Under sina besök märker de ut begränsningar i kartappen Collector och tar fram underlag för var förbanden kan ta sig fram.
– I den bästa av världar blir det inte fel, men under en övning är det ”framåt, framåt”. Bataljonschefen kallar här och kompanichefen där. Olyckor kan hända, säger Ronny Ekelund.
En stund tidigare har de skrivit avtal med logistikföretaget GTP Trading & transport i Hässleholm. Precis som under Försvarsmaktens övningsserie 2016 vill man åter utnyttja företagets verkstadshall, deras bom till att öva vaktpost och möjlighet att låsa in fordon på inhägnat område.
Telefon och mejl till trots – samtliga markägare kontaktas personligen.
– Ett handslag krävs i det vi håller på med, säger Ronny Ekelund.
Under norska Nato-övningen Trident Juncture 2018 anmäldes över 500 skador, det handlade om felorienteringar in på odlad mark, ett kulturminne som skadats och ett flertal oljeläckage. Över åtta miljoner svenska kronor har betalats ut i ersättning.
När Aurora 17 summerades ett år tidigare hade 355 mark- och miljöincidenter inträffat, varav tre större. Skadorna kostade strax över tre miljoner kronor.
Men precis som inför Aurora 17 har ingen särskild budget för markskador avsatts inför årets övning, varje skada regleras enskilt.
Samtidigt är övningens nivå tuff, säger Kamm. Antalet deltagare och de stora trafikrörelserna med fordon, båtar, fartyg, helikoptrar och flygplan är en utmaning.
– Ju mer tillämpad, alltså inte skriptad, en övning är desto högre krav ställer det på att vi är flexibla och hela tiden följer med – har örat mot rälsen.
Vad hoppas du på?
– Att vi kommer vara välkomna tillbaka.
