Senast publicerat
Senast publicerat:

Replik från utbildningschef Michael Cherinet: ”Läget kräver att vi agerar”

Generalmajor Michael Cherinet, Försvarsmaktens utbildningschef

Foto: Niklas Englund/Försvarsmakten

Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Säkerhetsläget i Europa är det sämsta sedan andra världskrigets slut. Vi måste snabbt rekrytera och utbilda fler yrkesofficerare, reservofficerare och soldater. Läget kräver att vi agerar. Inom ramen för mitt verksamhetsansvar har jag därför fattat beslutet om två ansökningsfönster för den grundläggande officersutbildningen.

Beslutet föregicks av beredning och förankring med försvarsgrenar och stridskrafter i flera steg genom remisser och diskussioner i olika möten. Inför beslutet uppfattade vi att de flesta försvarsgrenar, stridskrafter och deras förband förordade ett andra ansökningsfönster. Det betyder inte att alla var positiva till allt i beslutet, eller att alla var överens om allt under förankringsprocessen. Att inte göra något var inte ett alternativ.

Förra året gjorde vi ett första försök att förlänga ansökningsfönstret, genom att öppna det igen kort efter att det första fönstret stängts. Det var vad som då medgavs och det gav inte önskad effekt. Därmed kunde det alternativet avfärdas. Riskerna med en uppdelning i två ansökningsfönster har analyserats och vägts mot möjliga vinster. Vinsten med ett förlängt ansökningsfönster på våren har till exempel vägts som tyngre än risken med längre ledtid från ansökan till antagning för de som söker på hösten.

Det förlängda ansökningsfönstret för de sökande ur inneliggande grundutbildning, bedöms medge att fler av dem hinner mogna i sitt beslut och kan uppmuntras att söka till den grundläggande officersutbildningen. Vi kan självklart inte med säkerhet veta att det blir så, men vi måste våga pröva och orka göra förändringar som vi tror kan ha positiv effekt. Ytterligare en effekt av uppdelningen i två ansökningsfönster bedöms vara att arbetet under året kan jämnas ut.

Vi måste våga pröva och orka göra förändringar som vi tror kan ha positiv effekt.

Vi kommer att fortsätta utvecklingen och förändringen av hur vi attraherar, rekryterar, prövar, gör urval och antar till den grundläggande officersutbildningen. Vi tittar på hemtagning av prövningen men inte med mindre än att vi först organiserat resurser för att klara det och försäkrat oss om bibehållen kvalitet. Det nya stödsystemet för antagningen till den grundläggande officersutbildningen är äntligen på väg att införas vilket bedöms förenkla, effektivisera och höja kvalitén i antagningen.

Åtgärderna inom ramen för den pågående strukturutredningen kommer att ge försvarsgrenarna ökad rådighet, ansvar och mandat, för alla led från attraktion till antagning och genomförande av den grundläggande officersutbildningen. Hela processen kommer närmare förbanden. Strukturutredningen innebär också att vi tillsammans med Försvarshögskolan kommer att utreda förutsättningarna för Officersprogrammet med målsättningen att försvarsgrenarna ska få ett större inflytande även över denna utbildning.

Jag förstår att alla dessa snabba förändringar samtidigt som mycket annat krävs av oss kan uppfattas som ryckiga och kanske inte passar alla förband lika bra. Om det efter förankringsarbetet och den breda kommunikationen som nu genomförs för att ge organisationen bästa möjliga förutsättningar att hantera förändringen fortfarande finns oklarheter, frågor, synpunkter på antagningsprocessen eller ytterligare risker – lyft dessa i linjen inom förbandet och vid behov vidare inom försvarsgrenen, så att de kan hanteras på kort sikt och bidra till fortsatt utveckling på lång sikt. Gällande utformningen av tidslinjalen och utvärdering av den grundläggande officersutbildningen gör försvarsstaben det tillsammans med försvarsgrenarna.

Framgångarna i rekryteringen till officersutbildningarna är främst ett resultat av det arbete ni på förbanden gör. Vi är djupt tacksamma för den tid, energi och professionalism som rekryteringsorganisationen bidrar med för att öka vår krigföringsförmåga.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarsmakten stärker sin förmåga inom långräckviddig precisionsbekämpning genom anskaffning av det amerikanska raketartillerisystemet Himars. Första leveransen väntas ske under 2027.

    Linda Sundgren
    Himars
    Oscar Elardt, FMV, Finlands försvarsminister Antti Häkkänen, Sveriges försvarsminister Pål Jonson och Johan Pekkari, arméchef.

    Foto: August Järpemo/Försvarsmakten

    I september kom beskedet att regeringen ger Försvarsmakten i uppdrag att anskaffa det amerikanska raketartillerisystemet Himars (High Mobility Artillery Rocket System – M142). Det ska stärka Försvarsmaktens möjlighet att verka över stora ytor och på större avstånd jämfört med dagens system. Chefen för armén, generalmajor Johan Pekkari, välkomnar regeringens beslut:

    – Att vi nu anskaffar Himars och får långräckviddig precisionsbekämpningsförmåga på marken är viktigt – inte bara för armén utan för Försvarsmakten som helhet och för våra allierade, säger han i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

    Himars är ett välbeprövat amerikanskt hjulburet raket- och robotsystem som används i både USA och i flera andra Natoländer. Systemets förmåga och effekt bestäms till stor del av vilken robot eller raket det laddas med, men med den ammunition som finns idag är räckvidden mellan 80 och 300 kilometer, enligt uppgift på Försvarsmaktens webbplats. Systemet monteras på ett 6×6-lastbilschassi och har en besättning på 3 personer.

    – Systemet kommer organiseras som ett raketartilleriförband i den division som upprättats i enlighet med försvarsbeslut 24. Det ger divisionen förmåga att påverka motståndaren på det taktiska djupet bortom motståndarens främre linjer, säger Johan Pekkari i artikeln på Försvarsmaktens webbplats.

    Himars är ett av de mest relevanta och moderna systemen för precisionsbekämpning på marken, framförallt eftersom det kombinerar lång räckvidd, hög precision, stor rörlighet och relativt liten logistisk belastning.

    Himars-systemet produceras av den amerikanska leverantören Lockheed Martin. Första leveranserna kommer att ske under 2027. Kostnaden för anskaffningen är runt sju miljarder kronor och finansieras genom Försvarsmaktens ordinarie investeringsplan.

    – Himars är ett av de mest relevanta och moderna systemen för precisionsbekämpning på marken, framförallt eftersom det kombinerar lång räckvidd, hög precision, stor rörlighet och relativt liten logistisk belastning, säger Oscar Elardt, avdelningschef armé systemledning på Försvarets materielverk i ett uttalande på myndighetens webbplats.

    Himars

    Foto: FMV

    Ur arkivet: