Senast publicerat
Senast publicerat:

Replik från utbildningschef Michael Cherinet: ”Läget kräver att vi agerar”

Generalmajor Michael Cherinet, Försvarsmaktens utbildningschef

Foto: Niklas Englund/Försvarsmakten

Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Säkerhetsläget i Europa är det sämsta sedan andra världskrigets slut. Vi måste snabbt rekrytera och utbilda fler yrkesofficerare, reservofficerare och soldater. Läget kräver att vi agerar. Inom ramen för mitt verksamhetsansvar har jag därför fattat beslutet om två ansökningsfönster för den grundläggande officersutbildningen.

Beslutet föregicks av beredning och förankring med försvarsgrenar och stridskrafter i flera steg genom remisser och diskussioner i olika möten. Inför beslutet uppfattade vi att de flesta försvarsgrenar, stridskrafter och deras förband förordade ett andra ansökningsfönster. Det betyder inte att alla var positiva till allt i beslutet, eller att alla var överens om allt under förankringsprocessen. Att inte göra något var inte ett alternativ.

Förra året gjorde vi ett första försök att förlänga ansökningsfönstret, genom att öppna det igen kort efter att det första fönstret stängts. Det var vad som då medgavs och det gav inte önskad effekt. Därmed kunde det alternativet avfärdas. Riskerna med en uppdelning i två ansökningsfönster har analyserats och vägts mot möjliga vinster. Vinsten med ett förlängt ansökningsfönster på våren har till exempel vägts som tyngre än risken med längre ledtid från ansökan till antagning för de som söker på hösten.

Det förlängda ansökningsfönstret för de sökande ur inneliggande grundutbildning, bedöms medge att fler av dem hinner mogna i sitt beslut och kan uppmuntras att söka till den grundläggande officersutbildningen. Vi kan självklart inte med säkerhet veta att det blir så, men vi måste våga pröva och orka göra förändringar som vi tror kan ha positiv effekt. Ytterligare en effekt av uppdelningen i två ansökningsfönster bedöms vara att arbetet under året kan jämnas ut.

Vi måste våga pröva och orka göra förändringar som vi tror kan ha positiv effekt.

Vi kommer att fortsätta utvecklingen och förändringen av hur vi attraherar, rekryterar, prövar, gör urval och antar till den grundläggande officersutbildningen. Vi tittar på hemtagning av prövningen men inte med mindre än att vi först organiserat resurser för att klara det och försäkrat oss om bibehållen kvalitet. Det nya stödsystemet för antagningen till den grundläggande officersutbildningen är äntligen på väg att införas vilket bedöms förenkla, effektivisera och höja kvalitén i antagningen.

Åtgärderna inom ramen för den pågående strukturutredningen kommer att ge försvarsgrenarna ökad rådighet, ansvar och mandat, för alla led från attraktion till antagning och genomförande av den grundläggande officersutbildningen. Hela processen kommer närmare förbanden. Strukturutredningen innebär också att vi tillsammans med Försvarshögskolan kommer att utreda förutsättningarna för Officersprogrammet med målsättningen att försvarsgrenarna ska få ett större inflytande även över denna utbildning.

Jag förstår att alla dessa snabba förändringar samtidigt som mycket annat krävs av oss kan uppfattas som ryckiga och kanske inte passar alla förband lika bra. Om det efter förankringsarbetet och den breda kommunikationen som nu genomförs för att ge organisationen bästa möjliga förutsättningar att hantera förändringen fortfarande finns oklarheter, frågor, synpunkter på antagningsprocessen eller ytterligare risker – lyft dessa i linjen inom förbandet och vid behov vidare inom försvarsgrenen, så att de kan hanteras på kort sikt och bidra till fortsatt utveckling på lång sikt. Gällande utformningen av tidslinjalen och utvärdering av den grundläggande officersutbildningen gör försvarsstaben det tillsammans med försvarsgrenarna.

Framgångarna i rekryteringen till officersutbildningarna är främst ett resultat av det arbete ni på förbanden gör. Vi är djupt tacksamma för den tid, energi och professionalism som rekryteringsorganisationen bidrar med för att öka vår krigföringsförmåga.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    100 mil och en miljon kronor till Unicef och Ukrainas krigsdrabbade barn. Det är målet och den sista gemensamma utmaningen för ett trettio­tal jägarsoldater på Norrlands dragonregemente, K 4, i samband med muck. Den 25 maj trampar de sträckan Arvidsjaur–Stockholm.

    Anna-Maria Stawreberg
    De 31 cyklisterna ska cykla från Norrlands dragonregemente, K 4, i Arvidsjaur – Stockholm via en rad regementen den 25 maj. Den 29 maj rullar de i mål i samband med Veterandagen. Planen är att cykla i ”belgisk klunga”, där man turas om att ligga i täten.

    Foto: Martin Flood

    Att cykla sträckan Arvidsjaur–Stockholm för att samla in pengar till Ukrainas krigsdrabbade barn blir ett storslaget avslut på en 15 månader lång värnpliktsutbildning för Isac Ahlgren, Adam Hedin och Jonna Kjellgren tillsammans med ett trettiotal andra jägarsoldater från K 4. 

    – Ride for Peace är en lång tradition är avgående värnpliktiga genomfört en långcykling i samband med muck, säger gruppledaren Isac Ahlgren, som är projektledare och initiativtagare till årets upplaga av cyklingen. 

    En lång tradition, och där förra årets avgående värnpliktskull beslöt sig för att samla in pengar till utsatta barn i krigets Ukraina i samband med cyklingen. 

    – Förra årets kull samlade in nära 500 000 kronor. Nu har vi höjt ribban till en miljon kronor, säger Adam Hedin, eldledare. 

    För oss handlar det till stor del om att genom Försvarsmakten bidra till samhällsnytta. Visa att vi tar ansvar och fortsätta att göra nytta.

    Visserligen är jägarsoldaterna både vältränade och har pannben. Det ligger i sakens natur. Men att avverka 20 mil per dag är ett tufft mål. Och för att hålla stridsvärdet loppet igenom krävs god planering och träning. 

    – Vi har ju en god grundnivå när det kommer till konditionen i och med att vi både marschar, åker skidor och springer. Cykelträningen däremot är lite mer begränsad, även om vi har en STRAVA-grupp där vi motiverar varandra att cykelträna i gymmet, säger prickskytten Jonna Kjellgren. 

    Intresset för att delta är stort. Förra året deltog tio personer. I år har 31 anmält sig. 

    – Från början planerade vi att cykla den 1 april, samma dag som vi muckar, men nu har vi skjutit fram startdatum till den 25 maj. Då minskar risken för snö, säger Jonna Kjellgren. 

    Målet med loppet är inte enbart att samla in pengar till Ukrainas krigsdrabbade barn.

    – För oss handlar det till stor del om att genom Försvarsmakten bidra till samhällsnytta. Visa att vi tar ansvar och fortsätta att göra nytta, säger Adam Hedin. 

    Vissa av de 31 cyklisterna har, som Jonna Kjellgren, kört Vätternrundan. Andra har mest använd cykeln som transportmedel till sommarens badutflykter. Några har jobbat extra på cykelverkstäder. Gemensamt för dem alla är, förutom det tjocka och hårda pannbenet, en vilja att utmana sig själva. 

    Dessutom, som Jonna Kjellgren uttrycker det: 

    – Genom det här bidrar vi ju faktiskt till något större och får i och med det här något att samlas runt, även efter muck.

    Ur arkivet: