Senast publicerat
Senast publicerat:

Arbetstid vid ÖB aktivering och Givakt

Rysslands invasion av Ukraina har förändrat omvärldsläget. Det återstår att se hur Sverige och Rysslands relation utvecklar sig, men även vid grundberedskap kan villkoren kring arbetstid för anställda i Försvarsmakten ändras.

Redaktionen
Antonia Sehlstedt / Försvarsmakten
Artikel från Officersförbundet.

Det är vid ÖB aktivering och av ÖB beordrad Givakt som villkoren kring arbetstid ändras. ÖB aktivering innebär att åtgärder vidtas för att samla personal, förnödenheter och anläggningar för att organisera krigsförband i syfte att genomföra operationer eller höja förmågan. ÖB beordrad Givakt innebär bland annat förstärkt skydd av prioriterade objekt samt att genomföra forcerade mobiliseringsförberedelser vid ett snabbt förändrat säkerhetsläge eller när ett väpnat angrepp inte kan uteslutas. 

Det som sker om dessa order utfärdas är att de vanliga villkoren kring arbetstid inte gäller. 

I kapitel 6 i Arbetstidsavtalet regleras vad som gäller vid ÖB aktivering eller av ÖB beordrad Givakt. Om du är anställd räknas en arbetsdag som en arbetsdag oavsett om du arbetar sex eller tolv timmar. Det är verksamheten som styr och att uppgifterna ska lösas. Om du arbetar en dag då du är planerad ledig får du kompensationsledigt åtta timmar. Du som anställd får också ett tillägg per påbörjat dygn om 0,0099*I-lön+264 kronor. Vid en lön på 30 000 kronor motsvarar det 561 kronor per dygn. 

För särskilda befattningshavare gäller dock förtroendearbetstid, antal timmar räknas inte, utan arbetstiden regleras utifrån arbetsuppgifterna som ska lösas. 

– Med tanke på det förändrade omvärldsläget så arbetar Försvarsmakten och Officersförbundet med att se över avtalen och hur de tolkas. ÖB aktivering och Givakt ställer avsevärt högre krav på ledarskap. Det bör också betonas att avgränsningar i tid och enhet ska ges med så stor tydlighet som möjligt, säger Susanne Hultgren, förhandlingschef Officersförbundet.

Officersförbundet följer läget och mer och uppdaterad information kommer inom kort. 

Liknande läsning:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Lars Fresker, Officersförbundets ordförande.
    Lars Fresker, Officersförbundets ordförande.

    Tyvärr har den fleråriga rapporteringen om ökad rysk militär förmåga och den ryska aggressiva hållningen realiserats. Efter flera år av kvalificerad militär förmågeuppbyggnad har Putin valt våldet och krigets väg – det är dessvärre ingen dröm utan ond bråd död. Att säkerhets- och försvarspolitik inte är en lek med siffror och procentsatser tror jag nu att alla förstår. Men det är inte läge att plocka enkla poäng, vare sig fackliga eller politiska. Sverige, EU och övriga västländer är mer enade än någonsin – och flera epokgörande beslut har på mycket kort tid fattats runt om i Europas huvudstäder till stöd för Ukraina.  

    Det senaste försvarsbeslutets tillskott av ekonomiska medel till Försvarsmakten är glädjande, efterfrågat och nödvändigt – nödvändigt för att skapa tillväxt och operativ förmåga med större balans mellan uppgifter och resurser. Att det tar tid att skapa operativ förmåga är ett viktigt ingångsvärde, något som inte minst är viktigt för våra politiker att förstå. Men även om det nuvarande försvarsbeslutet är relativt nytt så är det ändå överspelat, det är därför mycket glädjande att regeringen indikerat betydande tillskott och budgetförändringar.

    »Vi står åter inför allvarliga säkerhetspolitiska utmaningar där hårda militära förmågor är avgörande för att uppnå reell tröskeleffekt.«

    Vi står åter inför allvarliga säkerhetspolitiska utmaningar där hårda militära förmågor är avgörande för att uppnå reell tröskeleffekt – något som kräver en väl fungerande och accepterad personalförsörjning. Det står emellertid klart att en av Försvarsmaktens främsta utmaningar ligger i att just åstadkomma och bedriva en framgångsrik personalförsörjning. Organisationsarbetet med GRO/KRO har tyvärr mer eller mindre bedrivits inom befintliga personalramar. Men insikten har med tiden ökat om att det finns behov av fler soldater, sjömän och yrkesofficerare i såväl våra krigs- som fredsförband. Men det förfaller vara så att Försvarsmakten räds att öppna den dörren och skärpa dialogen om ökade behov med sin uppdragsgivare. 

    Det måste därmed skapas andra målsiffror där volymen av tillsvidareanställd militär personal tillåts öka i relativt väsentlig omfattning. Just detta är ett av huvudområdena för tillväxt med betydande behov av ekonomiska tillskott. Därav skulle det finnas medel till att till exempel öka återanställningen av förtidsavgångna officerare, stimulera fler att stanna kvar efter uppnådd pensionsålder och att förlänga kontrakt eller tillsvidareanställa GSS/K. 

    Men det finns också fortfarande betydligt mer att göra när det gäller lönestrukturen: det behövs ett större lönedjup för SOU med högre högstanivåer för OR9, en teknikersatsning för hårt konkurrensutsatta yrkesofficerare med teknisk kompetens, samt inte minst att den flygande personalen måste ges stabila och respekterade samt långsiktigt hållbara villkor. Goda och relevanta villkor och lönestrukturer är avgörande för att behålla personalen, en av det viktigaste aspekterna i ett rekryteringsperspektiv – inte minst i dessa tider.

    I övrigt finns många andra hål att fylla till förmån för snabbt ökad operativ förmåga. Det handlar bland annat om intensifierad övningsverksamhet och fortsatta nationella operationer samt att påskynda både materielunderhåll och reparationsskulder. Det handlar också om forcerad materielanskaffning till gagn för krigsförbandens grundläggande behov av ammunition, drivmedel och organisationsbestämmande materiel. 

    Ur arkivet: