Senast publicerat
Senast publicerat:

Aurora 26 pressade logistiken

Värdlandsstöd och logistik var i fokus under försvarsmaktsövningen Aurora 26 med 18 000 deltagare och mängder av materiel i rörelse. Planeringen av operativa transporter var klar i god tid innan övningsstarten, men kriget i Mellanöstern medförde flera sena ändringar. Det satte extra press på Transportenheten vid Försvarsmaktens logistik, som hanterade logistiken under övningen.

På Transportenheten jobbar militärer och civila tillsammans för att lösa transportuppdrag under Aurora 26.

På en stor bildskärm mitt i transportplaneringsavdelningens lokaler i Stockholm, visas en Sverigekarta med färgade pluppar. De ljusblå ringarna representerar lastbilar medan de mörkblå visar specialtransporter. Ringarna är samlade i landets södra och mellersta delar med en koncentration i trakterna av Norrtälje.

– Idag har man en sjukvårdsövning med krigsgravtjänst ute på Väddö och det är transporter av fiktivt dödade och skadade som vi ser här. Det handlar om runt 500 döda och ett antal skadade som ska omhändertas, säger överstelöjtnant Andreas Nordén, chef för FM log:s transportenhet och pekar på ringarna som sakta rör sig över skärmen.

Det är första veckan i maj och övning Aurora 26 är i full gång. Det är tredje gången som försvarsmaktsövning Aurora genomförs, i år med runt 18 000 deltagare från 13 länder, däribland Ukraina, USA, Kanada och Storbritannien. Men det är första gången som övningen hålls sedan Sverige blev medlem i Nato och i år är det de nya operativa planerna som ska övas. Fokus ligger på värdlandsstöd, som är en av Sveriges främsta uppgifter i alliansen. Övningsscenariot är ett ramverk som bygger på dagens hotbild i Europa med en aggressiv granne i öst.

– Egentligen behöver vi inte ha något scenario den här gången, med det mycket osäkra omvärldsläge som vi befinner oss i, säger Andreas Nordén.  

Värdlandsstödet handlar till stor del om transporter och att få soldater och materiel till rätt plats i rätt tid, samt att tillhandahålla proviant, bränsle och utrymmen för förvaring och sömn. Den stora mängden utländska förband innebär också ett antal transiteringar, det vill säga transporter som via allierade eller andra nationer kommer in till – eller ska passera genom – Sverige. Major Kristoffer Wallin är chef för transportplaneringsavdelningen, eller National Movement Coordination Center (NMCC) som den heter i Natokontext. Han säger att kriget i Iran har medfört många sena förändringar under övningen vilket innebär en extra påfrestning på personalen.

– Det händer så mycket runtomkring vilket gör att det inte alltid blir som vi planerat. Hela förband har plötsligt dragits ur övningen för att lösa andra uppgifter, medan andra förband har tillkommit i ett sent skede, säger Kristoffer Wallin.

FM_Log_10

Major Kristoffer Wallin

Chef för transportplaneringsavdelningen

Aurora 26, krigsgravtjänst

Soldater på Väddö i Roslagen bär säckar med fiktiva döda soldater under övning i krigsgravtjänst.

Foto: Försvarsmakten

Ledningen av operativa transporter och transiteringar under Aurora 26 hanteras av Operationsledningen, medan FM log med transportenheten leder genomförandet tillsammans med militärregionerna som koordinatorer. På den avslutande planeringskonferensen som hölls ett par månader innan Aurora startade, spikades de sista detaljerna inför övningen. Men på grund av omvärldsläget har det skett flera ändringar även efter det.

Liknande läsning:

– När vi i början av Aurora tittade på hur det såg ut jämfört med det vi hade spikat på the final planning conference, hade vi 70- till 80-procentiga förändringar, säger förvaltare Rickard Benedetti, chef för planeringssektionen.

När vi i början av Aurora tittade på hur det såg ut jämfört med det vi hade spikat hade vi 70- till 80-procentiga förändringar.

Framför allt är det amerikanska förband som behövt avvika från den fastslagna planen.

– Amerikanarna skulle ha kommit med eget fartyg, men det fartyget fick köra ner till Hormuzsundet istället. Sedan skulle de åka härifrån med ett eget fartyg, men det fartyget försvann också. De har också ett förband som ska vidare till Baltstaterna efter Aurora som vi har hittat ett fartyg till, säger Rickard Benedetti.

Transporthandläggare Gustaf Älmeby ska tillsammans med sina kollegor se till att transporterna kan genomföras i varje given stund. Aurora 26 pågår över hela landet, med tyngdpunkt på södra Sverige och Gotland. Det innebär omfattande behov av sjötransporter för att förflytta personal och materiel från fastlandet och ut till ön. Eftersom Försvarsmakten saknar fartyg för den typen av transporter krävs ett nära samarbete med civila fartygsägare. Men svenska rederier verkar på en konkurrensutsatt marknad och måste förhålla sig till de lagar och regler som gäller för hantering av passagerare och fordon. För att få det att fungera i ett militärt sammanhang har Gustaf Älmeby daglig kontakt med såväl transportföretagen som förbanden.

– Vi följer upp vartenda fordon på individnivå. I helgen hade vi 1 000 längdmeter på ett fartyg och vi måste ha koll på vartenda registreringsnummer. Det är väldigt detaljstyrt allting, säger han.

FM Log under Aurora 26

Transporthandläggare Gustaf Älmeby ser till att transporterna under Aurora fungerar i varje given stund. Här tillsammans med sin chef, förvaltare Rickard Benedetti.

Foto: Filip Erlind

Rickard Benedetti berättar att det under den gångna helgen uppstod problem när trupp och materiel skulle transporteras från hamnen i Oskarshamn över till Visby. Amerikanska, brittiska, danska och svenska förband hade grupperat på kajen inför överfarten. Fordonen skulle transporteras med ett tyskt roro-fartyg (fartyg där lasten kan köras ombord) som går i reguljär trafik genom Östersjön medan soldaterna skulle överföras med en av Destination Gotlands färjor. Men på grund av renoveringar i hamnen i Oskarshamn fanns det bara ett tillgängligt roro-läge och eftersom passagerarfärjan hann avgå innan lastfartyget var på plats, blev fordonsförarna kvar på kajen.

Roro-fartyg har väldigt begränsade möjligheter att ta passagerare vilket gjorde att vi stod där med 50 förare som inte kom med båten.

– Roro-fartyg har väldigt begränsade möjligheter att ta passagerare vilket gjorde att vi stod där med 50 förare som inte kom med båten. Då skulle det heller inte finnas någon i Visby som kunde köra av fordonen från roro-fartyget. I ett sent skede kontaktade vi marinen och frågade om de kunde köra över personalen. De löste det alldeles utmärkt, men det är ett exempel på hur små förändringar kan få stora konsekvenser, säger Rickard Benedetti.

Oron i omvärlden ökar också risken för påverkan utifrån under övningar som Aurora. Enligt Andreas Nordén har transportenheten hittills inte fått några rapporter om störningar, men han säger att riskmedvetenheten är hög.

– Alla våra aktiviteter drar till sig intresse och vi har en ny normalbild med olika typer av störningar. Sedan exakt vad som sker är hemligt och det går i säkerhetsspåret, säger han och fortsätter:

– Men inom vår del i transportplaneringen har vi en egen förmåga att omhänderta planeringen för det som är skyddsvärt och vi har en egen säkerhetsorganisation. Idag tar vi större hänsyn till skyddsvärden än vi gjorde tidigare. Vi gör också mer analyser och behöver förhålla oss mer till omvärldsläget.

De stora förflyttningarna hittills under Aurora 26 har gått över Öresundsbron. Förband som inte medför farligt gods tillåts passera själva under ledning av NMCC medan de som medför sprängmedel, ammunition eller annat farligt gods möts upp av följebefäl. Vissa förband anländer med egna fartyg eller flyg. De tas emot av svenskt befäl och civila lastbärare som Försvarsmakten har avtal med, för vidare transport. Hur lång framförhållning de utländska förbanden har i transportplaneringen skiljer sig dock åt, vilket ställer krav på en flexibilitet som transportledningen egentligen inte har, säger Rickard Benedetti.

– Vi kan ta amerikanarna som exempel. De kan ha ett tredagarsfönster för när de kommer och då står vi där och väntar med civila bussar och dragbilar. Men vi kan ju inte binda upp dem i tre dagar, eller det skulle vi kunna göra men det är inte ekonomiskt försvarbart.

Sådana situationer försöker man lösa genom god samverkan, säger Gustaf Älmeby.

– Bra relationer är helt avgörande för att logistiken ska fungera och vi har en väldigt tajt samverkan med de utländska förbanden. Vi har daglig kontakt med dem och försöker göra allt vi kan för att ligga steget före i planeringen, säger han och fortsätter:

– Det är väldigt mycket bussar och mycket tunga transporter som vi hjälper till med och de behöver veta vad som händer. Sedan har vi förstås våra egna försvarsmaktsresurser som också behöver information.

Bra relationer är helt avgörande för att logistiken ska fungera och vi har en väldigt tajt samverkan med de utländska förbanden.

Veckan innan Aurora 26 startade var Rickard Benedetti och flera av hans medarbetare hos Operationsledningen på Högkvarteret för att säkerställa att transporterna till Gotland skulle fungera enligt planeringen.

– Vi spelade på transporterna ut till Gotland för att se vad vi behövde skruva på och i eftermiddag ska vi dit igen för att spela på hemtransporterna. Spelen är bra för att upptäcka om något behöver korrigeras, säger Rickard Benedetti.

Värdlandsstöd handlar inte bara om transporter utan också om omhändertagande av personal och materiel under den tid de befinner sig i Sverige. Uppgifterna tas omhand genom samordning mellan FM log, militärregionerna och försvarsgrenarna

– Det handlar om allt från skydd och bevakning till mat och potatis och toaletter. När förbanden är på plats tar den taktiska chefen över logistiken och just idag är det bara taktiska transporter. Men transporter är alltid rörlig materia och det vi gör nu är att skriva ihop de sista delarna inför hemtransporterna. Förbanden behöver veta när och hur de ska åka och vilka vägar de ska ta, säger Rickard Benedetti.

Aurora 26

De färgade cirklarna markerar olika typer av transporter av fiktivt skadade och dödade under ett moment där sjukvård och krigsgravtjänst övades.

Foto: Filip Erlind

Försvarsmakten har kommit långt i integreringen i Nato, men vissa delar återstår. Bland annat kan Natos digitala system för logistikplanering Logfas (logistic functional area services), ännu inte användas fullt ut.

– Som relativt ny medlem har vi inte tillgång till alla krypton ännu. Men vi har folk på utbildning i Logfas i Portugal just nu och vi kommer att skicka ner ännu fler. Under tiden använder vi Excel och mejl, säger Rickard Benedetti.

I Logfas ska samtliga Natos 32 medlemsländer kunna koppla ihop sig och få en gemensam lägesbild över gods- och personflöden. Det handlar om att slippa översätta begrepp, att enkelt kunna följa transportflöden och att undvika överbelastning av logistiknätverket.

– Nu har vi ett Logfassystem som är klassat Nato secret och för några veckor sedan har vi fått det att fungera inom Sverige. Nästa steg är att koppla upp det mot övriga länder och det är planerat till tredje kvartalet i år, säger Rickard Benedetti.

Bemanningen under Aurora 26 är en utmaning för transportenheten. Mycket resurser knyts upp till övningen samtidigt som den ordinarie verksamheten måste lösas.

– I grundberedskapen har vi en jourtelefon som vandrar runt, men nu under Aurora har vi gått över på försvarsmaktsdygn. Från att det första förbandet kom in i Sverige till att det sista lämnar har vi valt att ha minst en officer och en handläggare på försvarsmaktsdygn, säger Rickard Benedetti.

Totalt finns det 13 medarbetare på landplaneringssektionen, varav 4 yrkesofficerare. Sedan en tid tillbaka har man ytterligare två yrkesofficerare som förstärker under den intensiva period av tillväxt och Natointegrering som pågår.

– Men det räcker inte till. Vi har visserligen blivit fler och börjar få upp bodyn, men vi behöver bygga kompetens också. Eftersom vi håller på att tillväxa har jag just nu några få som är erfarna och väldigt många nya medarbetare, säger Rickard Benedetti och fortsätter:

– Efter sommaren hoppas jag att vi ska bli fler och kunna börja jobba i projektgrupper. Då kommer det inte att göra så mycket om ett par stycken är borta för då finns det andra som har samma information, men där är vi inte idag.

Rickard Benedetti berättar att bara antalet transiteringar har ökat markant de senaste fem åren, från under 1 000 om året till närmare 4 000 år 2025.

– De vanliga transiteringarna nedgår inte på grund av att det pågår en övning. Alla transporter är skarpa, det finns inga övningstransporter och vi gör ingen skillnad på om det är förband från Aurora som ska hem från Gotland eller om det är ett förband som varit där på en operation. Alla ska transporteras, säger Rickard Benedetti.

Aurora 26 kulminerade den 11 maj på Gotland där gemensam strid övades och den 13 maj inleddes de mer omfattande hemtransporterna. Nu pågår en utvärdering av övningen under ledning av Operationsledningen. En sammanhållen utvärdering väntas efter sommaren.

20260507_majlin06_Aurora26_FömedC_Norrtälje_Uppsala-99

Omhändertagande av skadade övades under Aurora 26.

Foto: Försvarsmakten

Fakta

Aurora 26

Aurora 26 är den största militärövningen under 2026 med cirka 18 000 deltagare från 13 länder. Övningen pågick i hela landet, med tyngdpunkt på södra Sverige och Gotland, och genomfördes på land, till sjöss och i luften. Övningen syftade till att pröva Försvarsmaktens nationella operativa planer som Natoallierad, öva värdlandsstöd samt utveckla samverkan med andra länder. De två tidigare övningarna i Auroraserien hölls 2017 och 2023. Övningen är planerad att hållas vart tredje år, men Aurora 2020 blev framflyttad på grund av covid 19-pandemin.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Första halvåret av 2026 har präglats av en rad beslut för marinen. Organisationen ska stöpas om, det strategiska samarbetet med Polen fördjupas ytterligare och fyra nya fregatter ska anskaffas. ”Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger”, säger marinchef Johan Norlén.

Josefine Owetz
Marinchef Johan Norlén
"De kommer att ge oss en uthållighet i operationer på ett sätt som vi inte haft sedan 80-talet, när jagarna gick i skroten", säger marinchef Johan Norlén om de kommande fregatterna.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Marinchef konteramiral Johan Norlén har slagit sig ner i en av mässarna ombord på HMS Carlskrona. Det är Almedalens fjärde dag och i likhet med Försvarsmaktens övriga representanter har han ett hektiskt program i Visby. Senare denna torsdag ska han bland annat delta i ett samtal tillsammans med arméchef Jonny Lindfors med temat ”Försvaret av alliansen från land och till sjöss”.

Hur är läget i marinen i juni 2026?

– Det är mycket bra. Vi är en organisation som har mycket att göra, med en fantastisk personal som sliter varje dag och gör en strålande insats. Samtidigt har vi en tydlig uppgift att lösa. Jag upplever en stor tillfredsställelse, även om jag vet att det är tufft på många håll, säger Johan Norlén.

Tempot i marinen är fortsatt högt, konstaterar han. Utöver att marinen ständigt löser sina nationella uppgifter, deltar fartyg och besättningar regelbundet i Natos verksamhet i Östersjön. Marinens operationscentral på Muskö har dagligen kontakt med CTF Baltic (Commander Task Force Baltic), den stab som leder Natos marina insatser och övningar i Östersjöregionen.

– Vi bidrar hela tiden till alliansen och har dagligen kontakt mellan våra respektive ledningscentraler. Vi har alltid fartyg ute som genomför operationer och verksamhet i olika beredskapsnivåer. Vi hade förra året, och till viss del även i år, flera fartyg som är avdelade till alliansen.

I slutet av maj fattade Johan Norlén beslut om inriktningen för marinens nya organisation och under hösten inleds införandet. Från den 1 januari 2029 ska marinen bestå av fem organisationsenheter i stället för dagens åtta. Dagens flottiljer och regementen upphör som egna organisationsenheter och bildar tillsammans tre nya marina baser.

Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss.

– Nu börjar egentligen arbetet. Vi går in i en längre införandeperiod som samordnas med ÖB:s förändringar av den centrala ledningen. Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss. Det handlar om att minska dubbelarbete och bygga en organisation som är mer förändringsbenägen och bättre anpassad till dagens verklighet. Väldigt enkelt uttryckt: vi ska göra rätt saker snarare än saker rätt.

Det senaste året har marinen också genomfört Operation Älvsnabben, ett arbete som ska ge bättre kontroll över marinens materiel.

– Det handlar om att få bättre ordning i registervården och öka vår förmåga att snabbare mobilisera om det skulle krävas. Även om vi såklart redan är ganska snabba ändå, i och med att vi har många stående förband.

Johan Norlén

"Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss. Det handlar om att minska dubbelarbete och bygga en organisation som är mer förändringsbenägen och bättre anpassad till dagens verklighet", säger Johan Norlén om marinens nya organisation.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

En annan stor händelse under våren var beslutet att Sverige går vidare med anskaffning av fyra fregatter från Frankrike. Fartygen, som tillverkas av det franska bolaget Naval Group, ska levereras från 2030. Johan Norlén beskriver materielprojektet som en milstolpe.

– Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger. Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt.

De nya fartygen ska ge Sverige en luftförsvarsförmåga som få europeiska länder förfogar över, men marinchefen betonar att fregatterna innebär betydligt mer än luftvärn.

– Vi bygger ett avancerat luftförsvarssystem som i dagsläget bara finns i Italien, Frankrike och Storbritannien, men fregatterna stärker dessutom vår ubåtsjaktförmåga. De kommer också att ge oss en uthållighet i operationer på ett sätt som vi inte haft sedan 80-talet, när jagarna gick i skroten.

Parallellt ska Visbykorvetterna moderniseras och utrustas med luftvärnsrobotsystem, de nya A 26-ubåtarna närmar sig leverans och utvecklingen av obemannade och autonoma system fortsätter.

– Vi behöver bygga en hybridmarin. Vi kommer att behöva både bemannade och obemannade system. Erfarenheterna från Ukraina och Röda havet visar att vi måste kunna hantera allt från drönare till ballistiska hot och samtidigt ha kontroll över det som händer under ytan.

Hur ser det ut med marinens personalförsörjning?

– Det går väldigt bra. Vi har fördubblat vår personalstyrka sedan 2022 i alla kategorier. Bara under förra året växte vi med 500 medarbetare. Omkring 60 procent av dem som gör värnplikten i marinen stannar kvar som anställda eller går vidare till officersutbildning.

Nästa steg handlar om att få fler att stanna kvar längre i organisationen och skapa tydliga karriärvägar, inte minst genom de möjligheter som Nato innebär, säger Johan Norlén och tar lyfter CTF Baltic som exempel. Staben ligger för närvarande i tyska Rostock, men ska flytta till Polen om något år. 2032 är planen att CTF Baltic ska ledas från Karlskrona.

– Det är ett enormt åtagande, men också en fantastisk möjlighet. CTF Baltic har en extremt viktig roll i Östersjöområdet. Att den placeras i Sverige kommer också att ge våra medarbetare möjlighet att tjänstgöra i Nato utan att lämna landet.

Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare.

Ett annat område som utökats under året är det strategiska samarbetet med Polen. Den 29 juni tecknade Polen avtal om att skaffa ubåt av typ A 26 från Saab, vilket fortsätter att fördjupa partnerskapet, konstaterar marinchefen.

– Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare. Ubåtsaffären är en liten del, vi samarbetar redan kring undervattensområdet, minröjning, ubåtsräddning och kustrobotsystem. Vårt samarbete kommer att utvecklas under många år framöver.

Som en del av överenskommelsen kommer Polen att hyra den svenska ubåten HMS Södermanland fram till dess att de nya ubåtarna levereras. Utbildning av polsk ubåtspersonal startar direkt efter sommaren och genomförs vid Första ubåtsflottiljen och Sjöstridsskolan i Karlskrona.

– Utbildningen börjar i höst och sedan kommer åtagandet att fortgå över tid i minst 10 år framåt. Vi kommer också att vara behjälpliga i utbildningar på A 26. Detta en stor möjlighet och kraftansträngning för de som är berörda.

Har du något medskick till marinens anställda?

– Jag är stolt och glad varje dag över marinens personals fantastiska insats. Jag vet att det har varit tungt och jag kan inte lova att det kommer bli en ljusning på den punkten i framtiden. Men jag önskar alla en fantastiskt trevlig sommar och välförtjänt ledighet. Jag hoppas att ni laddar batterierna och kommer tillbaka med ny kraft inför höstens uppgifter och uppdrag.

Ur arkivet: