Överträdelser av militära identiteter kan leda till moraliska skador 

De militära identiteterna vilar på en robust värdegrund av sådant som lojalitet, självuppoffring, disciplin och styrka. Att tvingas bryta mot sina övertygelser kan leda till moralisk skada med ångest och ilska som följd. Militär själavård skapar ett fredat utrymme där moraliska konflikter kan diskuteras, inte minst under internationella insatser där frågor om liv och död kan ställas på sin spets.

Begreppet moralisk skada myntades av psykologerna Johathan Shay och James Munroe under terapiarbetet med veteraner som tjänstgjort i Vietnamkriget och led av posttraumatisk stress.

Strax innan jag prästvigdes, som före detta yrkesofficer, började jag forska om identitetsprocesser vid övergången från ett militärt till ett civilt liv. Efter det har jag studerat veteraner med ptsd, moraliska skador och militär själavård: nu har jag startat upp ett nytt postdoktorprojekt som heter Veteranhälsans Limbo. Men oberoende av forskningsfrågor så har all min forskning en sak gemensamt: militära identiteter. 

Militära identiteter laddas med militära värderingar, meningar och praktiker, det vill säga militära kulturer. Detta militärkulturella gods är till sin totala sammansättning unikt och kan vara svårt eller omöjligt att finna utanför en militär kontext. Militära kulturer präglas givetvis av förbandsspecifika egenheter och därtill finns en relation med det kringliggande samhället som påverkar militära kulturkontexter i varierande grad. 

Det finns dock ett antal tydliga konturer som kan sägas vara militärkulturellt gränsöverskridande, men med viss variation inom/mellan förband. Det finns en stark hierarki i en militär organisation. Disciplin är helt nödvändigt för att militär verksamhet ska fungera. Både fysisk och psykisk uthållighet är avgörande för att militära uppgifter ska kunna lösas. I detta ligger också en sorts prestationsdriven kontur – prestationer premieras och beundras. Det kollektiva är i regel överordnat det individuella, det vill säga laget före jaget. Militärspecifik kompetens är helt avgörande för att kunna lösa militära (strids)uppgifter, det innebär att militär personal, direkt eller indirekt, ska kunna delta i strida och därmed döda en motståndare eller understöda detta skeende. Det finns ett överordnat syfte och en uppgift som måste lösas och som kan involvera liv och död, i synnerhet under skarp insats. Lojalitet mot syfte, uppgift och kollegor är centralt. Dessutom kan det i en ”boots on the ground”-kultur under insats utvecklas en särskilt stark lojalitet, gemenskap och ett osynligt band mellan kollegor. Tills döden skiljer oss åt är löftesord som sägs i samband med en kyrklig vigsel – detta kan vara mer än bara ord i ett militärt sammanhang. Lojaliteten omfamnar självuppoffring och offervilja. Därtill är militär kultur manligt kodad samtidigt som det finns en tystnadskultur som knyter an dels till ett sekretessparadigm, dels till en bita ihop-mentalitet. 

» Tills döden skiljer oss åt är löftesord som sägs i samband med en kyrklig vigsel – detta kan vara mer än bara ord i ett militärt sammanhang.  «

Med stöd av Försvarsmaktens samlade resurser byggs militära identiteter upp och växer sig starka. De militära identiteterna behöver vara så robusta att de klarar att lösa stridsuppgifter under extrem press. Tidsdimension och intensitet innebär att militära identiteter i regel kan sätta sig mycket djupt i en människa, inte minst mot bakgrund av skarpa insatser då identiteter radikaliseras och inte så enkelt dekonstrueras. Dessutom blir militära identiteter moraliskt laddade med tydliga rätt och fel som kan spåras tillbaka till den kultur de uppstått i: Hierarki, underordning, disciplin, uthållighet, prestation, styrka, kompetens, färdigheter, syfte, uppgift, lojalitet, gemenskap och självuppoffring kodar det som anses vara moraliskt rätta i militära identiteter.  

Mot bakgrund av detta resonemang har jag kommit att betrakta militär identitet som ett existentiellt begrepp. I så måtto skiljer sig inte militära identiteter från andra kallelsedrivna identiteter i exempelvis kyrkans värld, såsom präst eller diakon. Militära identiteter hänger ihop med en sorts kultiverad militär kallelse, ett tydligt svar på vem jag är och vart jag hör hemma. Militära identiteter är moraliskt laddade vilket innebär en risk för att det kan uppstå moraliska konflikter och moralisk skada i kölvattnet av militär tjänstgöring. Mot bakgrund av allt detta kan militära identiteter få implikationer för mående och hälsa såväl under aktiv tjänstgöring som i livet efteråt. 

Psykologerna Jonathan Shay och James Munroe myntade begreppet moralisk skada under 1990-talet i terapiarbetet med ptsd-veteraner som tjänstgjort i Vietnam. De menade att veteranerna upplevde sig svikna av en legitim auktoritet, i relation till det som ansågs moraliskt rätt av veteranerna i högrisksituationer. Det rörde sig ofta om befäl som tog beslut som ansågs strida mot soldaternas stridserfarenhet och moraliska logik om rätt och fel. 

Något senare breddade Brett Litz med kollegor begreppet och lade tyngdpunkten på överträdelser av individens moraliska kompass: något som kunde ske genom handling, något man sett att man inte fått ingripa för att förhindra ett skeende eller något man senare fått kunskap om. 

Den senaste utvecklingen av begreppet kopplar ihop moraliska misslyckanden med identitet, vilket kan riva sönder och ifrågasätta vem man är. 

Begreppets olika utvecklingsvågor kan beskrivas i följande konklusion: Militära identiteter är moraliskt laddade med rätt och fel givet ett lokalt sammanhang samtidigt som den militära verksamheten innehåller situationer där överträdelser av moraliska kompasser sker. Häri måste också civila identiteter beaktas, även de är moralkodade med uppfattningar om rätt och fel. Militära och civila identiteter ska samsas i militär verksamhet, vilket kan ge upphov till olika typer av moraliska konflikter. En konflikt som inte löses utan fördjupas kan permanentas och bli till en moralisk skada vilket kan ge upphov till bitterhet, ilska, nedstämdhet, ånger, ångest och identitetsfrågor. En moralisk skada är en svår sak att leva med och kan ske oberoende av ptsd.  

En manligt kodad krigarkultur där ett tystnadsparadigm kan sammanfalla med en oro eller upplevd risk för att uppfattas som svag, eller förlora sitt värde, om man berättar att man mår dåligt är en försvårande faktor för att i ett tidigt skede komma åt både moralisk skada och ptsd-symptom. 

Användbarheten av ett begrepp som moralisk skada är långt bredare än de kliniska och själavårdande kontexterna. Ett dagsfärskt exempel är införandet av trebefälsystemet och omgaloneringen av officerare. De starka känsloreaktionerna kan förstås i ljuset av den första vågens moraliska skada. Militärer som fostrats att troget och lojalt tjänstgöra upplever sig svikna av en legitim auktoritet, i relation till det som de anser vara det moraliskt rätta, i en pågående högrisksituation (vilket är synonymt med att arbeta i Försvarsmakten). Logiken blir särskilt tydlig om man sätter den existentiella förståelsen av militära identiteter i relation till ett upplevt svek. 

Militär själavård lutar sig emot en mångtusenårig visdomstradition där etik, moral, smärta, lidande, sorg, men också förlåtelse, upprättelse och försoning är viktiga begrepp. I min forskning har militär själavård visat sig vara en pysventil där livsfrågor och moraliska konflikter kan släppas ut under den absoluta tystnadspliktens insegel. Detta kan förhindra utblommandet av en moralisk skada, dock inte alltid. En moralisk skada är komplicerad att behandla och i dag finns det ingen internationell konsensus kring detta. Däremot råder konsensus om att förlåtelse, upprättelse och försoning är centrala begrepp i en sådan process.

Jan Grimell-2021
Jan Grimell, postdoktorforskare vid socio­logiska institutionen på Uppsala universitet och aktuell med böckerna De osynliga krigarna i fredssamhället (Artos) och Uniformer, identi­teter och militära själavårdare (Artos).

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Gerhard Kronberg fick bidrag till en segway-rullstol för att kunna leda utbildningar i fält. Och Tobias Danielsson fick stipendium för sin insats med att bena ut pensionsavtalet och göra det mer begripligt för andra medlemmar.

Det finns pengar att söka från fonder och stiftelser för dig som är yrkesofficer, militärt anställd eller anhörig. Pengar som är tänkta att underlätta tillvaron efter dödsfall, olycka, vid rehabilitering, studiebesök eller som uppmuntran för ett gott fackligt arbete. 

När Gerhard Kronberg var 37 år ramlade han ner från ett tak och bröt ryggen. Det blev omöjligt för honom att fortsätta hålla sjukvårdsutbildningar ombord på olika fartyg. Han  fortsatte med undervisning på land, men ville i möjligaste mån vara med sina elever i fält. Till en början räckte käpp eller krycka när han skulle gå, men med åldern blev det svårare att klara terrängen och han började snegla mot segway-rullstolen som var ny på marknaden. Den kostade 200 000 kronor. Försäkringskassan sa nej och det gjorde också Förvaltningsrätten. 

– Då var det en kollega på Försvarsmedicincentrum som tipsade om att jag kunde söka pengar från en fond. Jag hade inte en susning om att den fanns, men sökte i två omgångar och fick beviljat 50.000 kronor ena året och 50.000 kronor året därpå. 

Gerhard Kronberg fick fondpengar för att köpa en rullstol som möjliggör för honom att bedriva utbildning i fält.

Samtidigt hade han hittat en begagnad segway-rullstol för 150.000 och med 50.000 ur egen ficka och pengarna från Carl och Amelie Ahlgrens testamentsfond kunde han äntligen slå till.  

– Jag har såklart fått rullstolar, käppar och kryckor av landstinget, men inget hjälpmedel som funkade för mig ute i fält. Det finns inte så många handikappade inom Försvarsmakten. Tack vare segway-rullstolen kan jag vara med och köra i skog och mark och den klarar även ett mindre trappsteg, säger Gerhard Kronberg.

För två år sedan fick han beviljat ytterligare ett bidrag på 38.795 kronor från samma fond för nya kraftfulla litiumbatterier till rullstolen och en låda med reservskruvar.  

Är det svårt att söka pengar från fonden?

– Inte alls. Vi inom Försvarsmakten är ju rätt vana att skriva brev och skrivelser. Jag skickade in en kort ansökan och fick besked ganska snabbt om att jag hade beviljats pengarna. 

Tobias Danielsson

För Tobias Danielsson kom pengarna en annan väg. Han sökte inte själv utan blev nominerad och fick 20.000 kronor från Officersförbundets stipendiestiftelse. Dåvarande ordförande i lokalföreningen på Sjöstridsskolan nominerade honom. Motiveringen var hans idoga arbete med att sätta sig in i statens pensionsavtal för att kunna hjälpa andra medlemmar.

– Jag är intresserad av ekonomi och märkte att det fanns en lucka i kunskapen om våra pensionsavtal bland medlemmarna. För att man ska kunna göra kloka val tidigt i karriären gäller det att förstå helheten, säger Tobias Danielsson som är chef för drift- och utvecklingssektionen på Sjöstridsskolans marinstridsavdelning.

Tobias vet inte hur många timmar han lagt ned på att sätta sig in i pensionsavtalet, men många timmar är det. Han håller pensionsutbildningar och svarar på frågor när medlemmarna ringer. Mestadels är det de som är nära pension som är intresserade, men han hoppas nå ut även till de yngre.

Vad sa du när Officersförbundet ringde och sa att du var en av stipendiaterna?

– Det är såklart alltid roligt att få uppskattning, men pengarna är faktiskt sekundära för mig. Att kunna bidra till mervärde för medlemmarna är både roligt och stimulerande och jag lär mig mycket själv. Egentligen skulle jag fått stipendiet vid förbundsstämman under högtidliga former, men på grund av pandemin blev det inte så. 

Har du köpt något speciellt för de 20.000 kronorna?

– Nej, jag har faktiskt inte det. 

Numer är Tobias Danielsson vice ordförande i Officersförbundets lokalförening på Sjöstridsskolan och nyligen invald som suppleant i förbundsstyrelsen.

HÄR FINNS PENGARNA

Officersförbundets ­stipendiestiftelse

Vem kan söka: Den som varit facklig medlem i tre år kan blir nominerad av annan medlem, kollega, närmsta chef eller överordnad chef. 

Vad: 25 000 kronor för den som står för ett gott fackligt ledarskap, stimulerar engagemang för yrkesfrågor, bidrar till facklig verksamheten eller driver en viktig fråga. Helt enkelt en eldsjäl på det fackliga området. 

Ansökan: Hela året 

Kontakt: stipendiestiftelsen@officersforbundet.se

Herman Friedländers ­militära stipendium

Vem kan söka: yrkesofficerare i aktiv tjänst inom Försvarsmakten eller annan myndighet.

Vad: Stipendier för studieresor utomlands som anses vara till nytta för Försvarsmakten. Exempelvis kurs, mässa eller att följa ett förband. 

Ansökan: Senast september 2023 

Kontakt: www.fhs.se (mer info finns på Emilia)

Kungafonden

Vem kan söka: Anställda inom Försvarsmakten som drabbats av sjukdom eller skada i samband med tjänstgöring. 

Vad: Bidrag för rehabilitering och för att förbättra möjligheterna till ett fungerande liv. Även bidrag till efterlevande i samband med dödsfall. Delar ut bidrag flera gånger per år, större belopp.

Ansökan: Hela året

Kontakt: info@kungafonden.se

H.M. Konungens Militär­hospitals- och Medaljfonder

Vem kan söka: Yrkesofficerares efterlevande make, maka eller barn utan större förmögenhet och med en inkomst på max 16.000 kronor (fyra basbelopp). 

Vad: Flerårigt stöd på grund av låg pension, kostnad för tandvård, medicin, läkarvård, handikapphjälpmedel. Begravningshjälp. Specifikt för barnen bidrag eller stipendier för studier eller fritidsaktiviteter. 

Ansökan: Senast 31 mars 2023 

Kontakt: kurt.svensson@kungligastiftelser.se

Stiftelsen Carl och Amelie Ahlgrens testamentsfond

Vem kan söka: Yrkesofficerare som råkat ut för olycka, sjukdom eller bestående skada

Vad: Hjälpmedel, kostnader för rehabilitering, psykologbehandling eller underlättande vid annan livskris. Begravningshjälp. Engångsbelopp.

Ansökan: Hela året

Kontakt: roland.ekstrand.54@gmail.com (sekreterare i Försvarets understödsnämnd)


Grevinnan Horns stiftelse för änkor och döttrar till
avlidna militärer

Vem kan söka: Yrkesofficerares efterlevande med låg inkomst  

Vad: Ekonomiskt bidrag. Engångsbelopp som räknas ut på individbasis.

Ansökan: Hela året 

Kontakt: roland.ekstrand.54@gmail.com (sekreterare i Försvarets understödsnämnd)

Utöver dessa fonder och stipendier finns också stipendier och bidrag att söka lokalt för den som är militärt anställd. Gå in under stiftelser.lansstyrelsen.se och sök på ”officer” eller ”soldat”.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Sedan 2020 har inte några tjänstekort producerats i Försvarsmakten. I våras skulle produktionen i egen regi ha kommit igång, men försenade leveranser av utrustning har gjort att tillverkningen ännu inte har startat. Snart ska dock det första tjänstekortet kunna tryckas.

Våren 2021 togs beslutet att Försvarsmakten ska tillverka och förvalta tjänstekort i egen regi.

Inom Försvarsmakten används tjänstekort och övriga behörighetshandlingar bland annat för att styrka innehavarens identitet för att denne ska få tillträde till objekt, lokaler och områden. Sedan 2020 har inte några tjänstekort kunnat utfärdats i myndigheten. Produktionen skulle egentligen ha påbörjats i våras, men tillverkningen har hittills inte startat.    

– Det är några aktiviteter som har tagit längre tid än beräknat, bland annat leveranstid av produktionsutrustning och tillhörande IT-systemslösning. Det har också varit tidskrävande att utarbeta rutiner för att hantera information och persondata på ett säkert sätt, säger Maritha Küller, Försvarsmaktens inköpschef och chef för den kommersiella avdelningen på Produktionsledningens resursproduktionsenhet, som har haft i uppgift att leda arbetet.

» De leveransförseningar som drabbat projektet är bara att acceptera. «

Följderna för de anställda har varit att rutiner på respektive organisationsenhet tagits fram, bland annat genom att andra identifikationshandlingar använts och att särskilda procedurer vidtagits för att lösa ut situationen för de som haft ogiltiga tjänstekort.

Vad tänker du om förseningen?

– Naturligtvis är en försening inte vad vi önskat, men de leveransförseningar som drabbat projektet är bara att acceptera då de ligger utanför vår kontroll. 

Nu är produktionsutrustningen slutligen på plats, och den är testad och fungerar väl, enligt Küller. Den slutliga ackrediteringsprocessen pågår och när systemet får godkänt kommer produktionen att påbörjas. 

– När det sker kan vi inte spekulera kring, men vår förhoppning är att det inte ska dröja alltför länge. Alla övriga förutsättningar inför produktion är förberedda. Parallellt med detta har cheferna för organisationsenheterna fått i uppgift att utse tjänstekortsansvarig som kommer att utfärda och återkalla tjänstekort.

kuller-768x1022
Maritha Küller, Försvarsmaktens inköpschef

Det var våren 2021 som beslutet om att Försvarsmakten ska tillverka och förvalta tjänstekort i egen regi togs. Tidigare har detta skett hos extern leverantör. Att det blev egen produktionskapacitet beror bland annat på att myndigheten vill minska risken för oönskad informationsspridning av anställdas personuppgifter. 

– Fördelen att inte använda extern leverantör är att vi får egen rådighet över systemet, informationen och produktionen oavsett omvärldsläget, säger Maritha Küller. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Otillräckliga förberedelser, gammeldags logistikstruktur och en hierarkisk styrning bidrog till Rysslands misslyckade invasion av Ukraina. Det menar forskare i en ny studie om logistikens betydelse för Rysslands bakslag.

Otillräckliga förberedelser och bristande logistik är två anledningar till att Rysslands snabbinvasion av Ukraina misslyckades, enligt en ny studie. På bilden: En död rysk soldat utanför Charkiv i Ukraina.

I en ny studie undersöker forskare vid Försvarshögskolan, FHS, Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, och norska försvarshögskolan vilken betydelse logistiken haft för Rysslands bakslag i kriget i Ukraina. Studien analyserar krigets första månader ur ett logistikperspektiv. Främst ligger fokus på händelseutvecklingen i Kievregionen under krigets första veckor, som gjorde att Ryssland drog tillbaka sina styrkor och omgrupperade österut. Utifrån information i media och öppna underrättelser har forskarna genom teoretiska logistikmodeller försökt förklara förloppet. Enligt överstelöjtnant Per Skoglund, avdelningschef vid institutionen för krigsvetenskap och militärhistoria vid Försvarshögskolan, och en av författarna till studien, är det främst två omständigheter som spelat roll för Ryssland. 

– Det ena är dåliga förberedelser. Ryssland hade just avslutat övningen Zapad-21 med samma materielmängd som utgjorde huvuddelen som man sedan använde i kriget i Ukraina. Personal och materiel från övningen hade behövt längre tid att återhämta och återställas i stridbart skick, säger Per Skoglund.

Att lastbilarna exempelvis hade dåliga däck ser forskarna som ett tecken på att det inte fanns någon ordentlig förberedelse, och att man inte var inställd på en invasion.

» Hela bilden pekar på hierarkisk centralstyrning på hög nivå. «

– Det andra är att Ryssland misslyckades med att inta Antonov-flygplatsen utanför Kiev, som av allt att döma var tänkt att användas som logistikbas. Man hade inte tillräckligt med hjulfordon för att transportera in så mycket logistik som behövdes och man räknade nog med att järnvägen skulle bli förstörd till viss del, därför planerade man för att flyga in förnödenheter.

Den stora fordonskonvojen som blev ståendes utanför Kiev innehöll mycket logistik. Planering och tidsförhållanden tyder på att den förbereddes i god tid innan invasionen startade, enligt forskarna. Men när de taktiska cheferna i området fick reda på att konvojen inte längre kunde åka till det givna målet, eftersom flygplatsen inte var intagen, visste de inte var den skulle ta vägen. Det tyder på att den ryska ledningsstrukturen verkar vara kvar i en gammeldags kommandostruktur för logistiken, där man inte vågar ta egna initiativ. Forskarna har sett både exempel på att ryska styrkor antingen fortsatte framåt utan att veta var de skulle, och att de stannade kvar och inte gjorde någonting tills nya order gavs. Detta förvånade forskarna.

– Här trodde vi faktiskt att man hade en mer västerländsk utveckling där en taktisk chef hade tagit ett nytt beslut utifrån situationen. Men det har man alltså inte gjort. 

per_skoglund_webb
Per Skoglund, avdelningschef vid institutionen för krigsvetenskap och militärhistoria vid Försvarshögskolan

En kombination av att Ryssland trodde det skulle vara lättare, att de inte tog flygplatsen och inte lyckades få in logistik, gjorde enligt forskarna att hela insatsen norr om Kiev misslyckades. Förband körde slut på drivmedel och soldaterna svalt. Det är sannolikt även därför orter som Butja plundrades, menar de. Soldaterna hade inte tillräckligt med mat, vatten och andra förnödenheter. 

– Hela bilden pekar på hierarkisk centralstyrning på hög nivå samtidigt som de som faktiskt utförde jobbet inte hade tid till de förberedelser som behövdes för att skapa uthållighet i förbanden.

Ukraina visade sig i ett tidigt skede vara effektiva på att slå ut järnvägsförbindelser, vilket fick stor påverkan på ryska förband som historiskt sett byggt upp sin logistik kring ett beroende av transporter via järnvägsnätet. 

Rysslands begränsade flexibilitet i logistiksystemet har förlitat sig i mångt och mycket på en gammeldags sovjetisk krigföring och planläggning, som enligt forskarna användes under andra världskriget och fram till kalla krigets slut. Det vill säga att logistikförbanden hålls i skydd bakom fronten i de stridande förbanden. Förbanden har inte varit  dimensionerade för att hantera den volym av ammunition och avstånd som förekommit i kriget. Som exempel nämner forskarna att beskjutningen i Mariupol var så omfattande att i princip alla marktransporter gick åt till att frakta artilleriammunition. Och när Ryssland senare nådde framgångar i östra Ukraina hamnade de för långt ifrån järnvägsknutpunkter, och fick därmed problem med logistiken igen.

FAKTA

Logistikens betydelse i Ukrainakriget

I studien ”Russian logistics in the Ukrainian War: Can Operational Failures be Attributed to logistics?” har forskarna Per Skoglund, Tore Listou och Thomas Ekström (2022) undersökt de inledande månaderna av kriget i Ukraina ur ett logistikperspektiv. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post