Senast publicerat
Senast publicerat:

Säkinsp nöjd med FM undsäkC:s åtgärdsplan – men ärendet avslutas inte

Säkerhetsinspektionen bedömer att de åtgärder som Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum planerar vidta bör ge positiva resultat. En uppföljande inspektion kommer att genomföras om tre år eller tidigare vid behov, enligt Jörgen Forsberg, chef för Marksäkerhetsinspektionen.

Linda Sundgren

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Det var under en inspektion hos Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum, FM undsäkC, i oktober 2025 som Säkerhetsinspektionen uppdagade problem med tystnadskultur vid förbandet. Medarbetare höll tillbaka kritik av rädsla för repressalier och chefer anklagades för att hålla varandra om ryggen istället för att lösa problem. I januari överlämnade FM undsäkC en lista med planerade åtgärder till Säkerhetsinspektionen. Bland annat ska chefer och skyddsombud ska utbildas i arbetsmiljö.

Nyligen kom Säkerhetsinspektionens svar på åtgärderna. Bedömningen är att förbandet ”… bör nå positiva resultat”, om de åtgärder som planeras också genomförs.

– Om man följer det lagen säger om detta ska ett antal åtgärder vidtas och det pekar vi på i vårt underlag. Om förbandet då svarar att de kommer att göra detta, då är vi nöjda. Vad förbandet sedan gör är vi ingen garant för. Det får vi se nästa gång vi kommer dit, säger överstelöjtnant Jörgen Forsberg, chef för Marksäkerhetsinspektionen, en av avdelningarna inom Säkerhetsinspektionen.

Får vi signaler om att det inte händer någonting kan vi göra en inspektion däremellan

Han säger att Säkerhetsinspektionen ibland möter problem med tystnadskultur ute på förbanden, men att det sällan är av den omfattning som de uppfattat på FM undsäkC. Ärendet är heller inte avslutat, utan kommer att följas upp vid nästa tillsyn.

–  Våra inspektionsintervaller är på tre år, men får vi signaler om att det inte händer någonting kan vi göra en inspektion däremellan, säger Jörgen Forsberg.

Problemen med den psykosociala arbetsmiljön hos FM undsäkC har påtalats upprepade gånger, något som Officerstidningen rapporterade om i december. Försvarshälsan vid Uppsala garnison har i samband med arbetsmiljöutredningar konstaterat att ledarskapet haft en negativ påverkan på medarbetarnas psykiska hälsa och att tystnadskultur förekommer. Det har också lämnats in begäran om arbetsmiljöåtgärd, så kallad 6:6a-anmälan, från lokala skyddsombud.

I Officerstidningens artikel om FM undsäkC var det också flera medarbetare vid förbandet som uttalade sig anonymt. De beskrev arbetsmiljön som toxisk och att den som säger ifrån riskerar att hamna i social och karriärmässig karantän.

Liknande läsning:

På rekommendation från Säkerhetsinspektionen har ett förbättringsarbete inletts vid förbandet, där bland andra Försvarsmaktens ledarskaps- och pedagogikenhet (Fm lope) och Försvarshälsan vid Uppsala garnison deltar. Arbetet följs och stöds också av Försvarsstabens cyberenhet, som FM undäkC lyder under, representanter för Officersförbundets centrala organisation samt Anders Salenbo, Försvarsstabens centrala skyddsombud. 

Fakta

Säkerhetsinspektionen

Säkerhetsinspektionen är en fristående enhet på Högkvarteret som självständigt ska granska, kontrollera och utöva tillsyn över verksamhetssäkerhet och arbetsmiljö inom militär mark- och sjöverksamhet i Försvarsmakten. Säkerhetsinspektionen utvecklar också regler, bestämmelser och handböcker inom sitt uppdragsområde. Chefen för säkerhetsinspektionen är direkt underställd överbefälhavaren. Den militära flyginspektionen är även den organiserad i Högkvarteret, men fungerar som en fristående enhet som lyder direkt under regeringen i frågor om tillsyn.

Källa: Försvarsmakten. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Ungdomar till välutbildade föräldrar med höga inkomster blir oftare antagna till militär grundutbildning än dem från socioekonomiskt svaga familjer. Bland värnpliktiga som utbildas mot befälsbefattning är skillnaderna som störst. Det visar en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut.

    Linda Sundgren
    Värnpliktiga vid Ledningsregementet.
    Det finns ett tydligt samband mellan inskrivning till värnplikt och socioekonomisk status, visar en rapport från FOI. Ju högre utbildning föräldrarna har desto vanligare är det att bli inskriven till värnplikt.

    Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

    I höstas kom en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) som visar att socioekonomisk status inte spelar någon roll för ungdomars inställning till värnplikten. Ungdomar till lågutbildade föräldrar med låga inkomster var ungefär lika intresserade av att göra lumpen som dem i andra samhällsklasser. Däremot finns det tydliga skillnader mellan olika socioekonomiska grupper utifrån vem som faktiskt gör lumpen.

    Enligt FOI-studien, Vem får försvara Sverige, som publicerades under våren är ungdomar från resursstarka familjer överrepresenterade bland de värnpliktiga. Av de cirka 500 000 totalförsvarspliktiga födda mellan 2000 och 2004 som ingår i studien, har 42 procent högutbildade föräldrar. Bland dem som faktiskt skrivs in till värnplikt stiger andelen till närmare 60 procent.

    – Värnplikten är inte den sociala smältdegel den en gång var. Många har fortfarande uppfattningen att värnplikten är en arena för social integration och att deltagandet i militären jämnar ut skillnaderna mellan olika samhällsklasser, men det stämmer inte, säger Peter Bäckström, forskare vid FOI som lett undersökningen.   

    Sammansättningen på dem som gör värnplikten liknar den vi ser på civila lärosäten

    Skillnaderna mellan dem som vill göra värnplikten och de som får göra den, ökar i takt med föräldrarnas utbildningsnivå. Störst är överrepresentationen av ungdomar vars föräldrar har en forskarutbildning. Lägger man även till andra faktorer som om föräldrarna förvärvsarbetar eller inte och om familjen någon gång tagit emot ekonomiskt bistånd, blir skillnaderna ännu tydligare.

    – Sammansättningen på dem som gör värnplikten liknar den vi ser på civila lärosäten. Även där är barn till socioekonomiskt starka föräldrar överrepresenterade. Egentligen är det inte särskilt konstigt, men jag tror inte att vare sig allmänheten eller politikerna alltid är medvetna om det, säger Peter Bäckström.

    Peter Bäckström, FOI.

    Peter Bäckström

    Forskare på FOI

    Studien visar också ett samband mellan socioekonomisk bakgrund och vilken sorts värnpliktsutbildning som individen genomför. Flest deltagare från resursstarka familjer är det bland dem som utbildas till en befälsbefattning. Närmare 70 procent av de som skrevs in på en längre befälsutbildning hade högutbildade föräldrar, vilket kan jämföras med 55 procent av de som utbildades mot en soldatbefattning.

    Enligt rapporten motsvarar sammansättningen i värnpliktskullarna som går den längre befälsutbildningen, den fördelningen av studenter som råder på läkarprogrammet. Men den sociala snedrekryteringen beror inte på att Plikt- och prövningsverket gör något fel vid mönstring och uttagning till värnplikten. Peter Bäckström konstaterar att myndigheten följer de direktiv och lagar som politikerna beslutat om.

    Ungdomar från socioekonomiskt starka familjer presterar bättre på testerna än andra.

    – Det handlar alltså inte om någon godtycklighet eller medveten särbehandling. Plikt- och prövningsverket har till uppgift att välja ut dem som är bäst lämpade för uppgiften och ungdomar från socioekonomiskt starka familjer presterar bättre på testerna än andra, säger han.  

    Enligt Peter Bäckström är det av stor nytta för samhället att försvaret har tillgång till högpresterande ungdomar. Samtidigt konstaterar han att denna nytta måste vägas mot värnpliktens kostnader och att det ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är tveksamt om det är effektivt att blivande toppstudenter kommer in på arbetsmarknaden ett år senare än andra.

    Det är heller inte säkert att de som antas till grundutbildningen också är de som är mest intresserade av att efter värnplikten ta anställning som soldat eller söka till Officersprogrammet. I slutändan är värnplikten också en rättvisefråga som handlar om vem som ska försvara Sverige.

    – I fredstid kan det vara lätt att tänka på värnplikten som en utbildning eller ett privilegium.  Men i slutändan handlar det om att försvara Sverige och Nato och det är förenat med risker, säger Peter Bäckström och fortsätter:

    – Till syvende och sist handlar det om vem som ska bära bördan av kriget. Man kan se värnplikten som en slags beskattning och i det perspektivet är frågan om vem som gör lumpen inte trivial.

    Ur arkivet: