Senast publicerat
Senast publicerat:

Säkinsp nöjd med FM undsäkC:s åtgärdsplan – men ärendet avslutas inte

Säkerhetsinspektionen bedömer att de åtgärder som Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum planerar vidta bör ge positiva resultat. En uppföljande inspektion kommer att genomföras om tre år eller tidigare vid behov, enligt Jörgen Forsberg, chef för Marksäkerhetsinspektionen.

Linda Sundgren

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Det var under en inspektion hos Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum, FM undsäkC, i oktober 2025 som Säkerhetsinspektionen uppdagade problem med tystnadskultur vid förbandet. Medarbetare höll tillbaka kritik av rädsla för repressalier och chefer anklagades för att hålla varandra om ryggen istället för att lösa problem. I januari överlämnade FM undsäkC en lista med planerade åtgärder till Säkerhetsinspektionen. Bland annat ska chefer och skyddsombud ska utbildas i arbetsmiljö.

Nyligen kom Säkerhetsinspektionens svar på åtgärderna. Bedömningen är att förbandet ”… bör nå positiva resultat”, om de åtgärder som planeras också genomförs.

Liknande läsning:

– Om man följer det lagen säger om detta ska ett antal åtgärder vidtas och det pekar vi på i vårt underlag. Om förbandet då svarar att de kommer att göra detta, då är vi nöjda. Vad förbandet sedan gör är vi ingen garant för. Det får vi se nästa gång vi kommer dit, säger överstelöjtnant Jörgen Forsberg, chef för Marksäkerhetsinspektionen, en av avdelningarna inom Säkerhetsinspektionen.

Får vi signaler om att det inte händer någonting kan vi göra en inspektion däremellan

Han säger att Säkerhetsinspektionen ibland möter problem med tystnadskultur ute på förbanden, men att det sällan är av den omfattning som de uppfattat på FM undsäkC. Ärendet är heller inte avslutat, utan kommer att följas upp vid nästa tillsyn.

–  Våra inspektionsintervaller är på tre år, men får vi signaler om att det inte händer någonting kan vi göra en inspektion däremellan, säger Jörgen Forsberg.

Problemen med den psykosociala arbetsmiljön hos FM undsäkC har påtalats upprepade gånger, något som Officerstidningen rapporterade om i december. Försvarshälsan vid Uppsala garnison har i samband med arbetsmiljöutredningar konstaterat att ledarskapet haft en negativ påverkan på medarbetarnas psykiska hälsa och att tystnadskultur förekommer. Det har också lämnats in begäran om arbetsmiljöåtgärd, så kallad 6:6a-anmälan, från lokala skyddsombud.

I Officerstidningens artikel om FM undsäkC var det också flera medarbetare vid förbandet som uttalade sig anonymt. De beskrev arbetsmiljön som toxisk och att den som säger ifrån riskerar att hamna i social och karriärmässig karantän.

På rekommendation från Säkerhetsinspektionen har ett förbättringsarbete inletts vid förbandet, där bland andra Försvarsmaktens ledarskaps- och pedagogikenhet (Fm lope) och Försvarshälsan vid Uppsala garnison deltar. Arbetet följs och stöds också av Försvarsstabens cyberenhet, som FM undäkC lyder under, representanter för Officersförbundets centrala organisation samt Anders Salenbo, Försvarsstabens centrala skyddsombud. 

Fakta

Säkerhetsinspektionen

Säkerhetsinspektionen är en fristående enhet på Högkvarteret som självständigt ska granska, kontrollera och utöva tillsyn över verksamhetssäkerhet och arbetsmiljö inom militär mark- och sjöverksamhet i Försvarsmakten. Säkerhetsinspektionen utvecklar också regler, bestämmelser och handböcker inom sitt uppdragsområde. Chefen för säkerhetsinspektionen är direkt underställd överbefälhavaren. Den militära flyginspektionen är även den organiserad i Högkvarteret, men fungerar som en fristående enhet som lyder direkt under regeringen i frågor om tillsyn.

Källa: Försvarsmakten. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    "Jag anser att utbildningen kräver en repetitionsutbildning inom strid i samband med inryck på skolan, i syfte att fylla i luckor i kadetternas tidigare utbildning", skriver insändarskribenten.

    Foto: Niklas Englund/Försvarsmakten.

    Efter att precis ha avslutat min värnplikt ryckte jag in på Officersprogrammet (OP) 2025 och visste inte riktigt vad jag kunde förvänta mig. Visserligen hade jag genomfört min värnplikt som logistikgruppchef, men trots det anser jag inte att jag var redo för de krav jag upplever utbildningen ställer på mig. En genomförd värnplikt var inte nog för att ge mig den kunskap jag behöver för att utvecklas optimalt på Officersprogrammet. Jag anser att utbildningen kräver en repetitionsutbildning inom strid i samband med inryck på skolan, i syfte att fylla i luckor i kadetternas tidigare utbildning.

    Fördelen med OP är kadetternas många tidigare erfarenheter. Detta innebär att man kan lära av varandra och knyta viktiga kontakter inom Försvarsmaktens många funktioner. Dock är detta även en nackdel när utbildningen är standardiserad och är starkt formad efter arméns stridande förband.

    Varje officer i Försvarsmakten måste kunna strida och leda strid, men för att uppnå detta krävs att kadetterna har en gemensam lägstanivå som är känd av befälslaget. En känd lägstanivå medför att utbildningen kan fokusera mer på att utveckla kadetternas ledarskap i strid, än att kadetterna skall behöva jaga i kapp sina kollegor som har mer stridsvana.

    Kadettbataljonen har enligt mig varit undermålig i att fånga upp de kadetter vars kunskap är bristande

    För många som tidigare har arbetat med någon av arméns funktioner, såsom underhåll, ledning eller fältarbete, är markstridsförmågan i min mening skrämmande låg. Detta inkluderar inte de andra vapengrenarna, vars genomsnittsförmåga troligtvis är ännu sämre. Eftersom väpnad strid i mångt och mycket är Försvarsmaktens huvuduppgift, krävs att kadetterna hanterar grunderna innan övrig utbildning kan staplas ovanpå.

    Kadettbataljonen har enligt mig varit undermålig i att fånga upp de kadetter vars kunskap är bristande, och det känns enligt mig som att bataljonen stoppar huvudet i sanden och ignorerar problemet. Trots detta uttrycker befälslaget ett missnöje över den låga utbildningsnivån. En kortare repetitionsutbildning på cirka en månad med fokus på att strida och leda strid, hade enligt mig löst många av de ovannämnda problemen.

    I samband med mitt inryck tilldelades Försvarsmakten blott två veckor att förbereda kadetterna för utbildningen samt att kontrollera kadetternas fysiska förutsättningar. Inrycksveckorna borde utan större förhinder för Försvarshögskolans planering kunna förlängas med ett par veckor. De kadetter som tidigare varit anställda som GSS/K kan eventuellt möta en sådan utbildning med skepsis, då den kan för den erfarne te sig överflödig.

    En repetitionsutbildning hade gett kadetterna en gemensam utbildningsnivå 

    Dock är en sådan utbildning vital för de som antingen varit civila och behöver skaka av sig rosten, eller haft en mestadels ickestridande funktionsbefattning under värnplikten. Detta hade möjliggjort att kadetterna med mindre erfarenhet inte behöver oroa sig för att deras tidigare erfarenheter är otillräckliga för att ta tillvara på utbildningen till fullo.

    Sammanfattningsvis anser jag att en repetitionsutbildning hade gett kadetterna en gemensam utbildningsnivå som gör det lättare för befälslaget att utgå från. Utbildningen hade även gett kadetterna lika villkor inför utbildningens krav inom markstrid och tagit bort kadetternas behov av att jaga i kapp sina kollegor.

    Slutligen hade en sådan repitionsutbildning möjliggjort att kadetterna inte behöver oroa sig för att otillräcklig kunskap inom en arméfärgad utbildning begränsar deras möjlighet till personlig ledarskapsutveckling.

    Kadett R

    Ur arkivet: