Senast publicerat
Senast publicerat:

FM undsäkC svarar Säkerhetsinspektionen om tystnadskulturen

Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum har lämnat in ett underlag till Säkerhetsinspektionen om hur de ska komma till rätta med tystnadskulturen vid förbandet. Anders Salenbo, centralt skyddsombud på Försvarsstaben, följer arbetet vid FM undsäkC. Enligt honom bör förbandsledningen söka externt stöd i sitt förbättringsarbete.

Linda Sundgren
Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum (FM undsäkC) i Uppsala har lämnat sitt svar till Säkerhetsinspektionen om hur förbandet avser att komma till rätta med brister i den psykosociala arbetsmiljön.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

De senaste åren har det vid upprepade tillfällen påtalats brister i den psykosociala arbetsmiljön vid Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum, FM undsäkC, i Uppsala. Något som Officerstidningen tidigare rapporterat om.

Det handlar bland annat om två arbetsmiljöutredningar från Försvarshälsan vid Uppsala garnison som pekar på bekymmer med tystnadskultur och en oro för negativa konsekvenser mot dem som är öppet kritiska.

I november 2025 publicerade Säkerhetsinspektionen en rapport som även den beskriver en tystnadskultur med chefer som håller varandra om ryggen och en rädsla för repressalier om problem påtalas. I mitten av januari överlämnade FM undsäkC sitt svar till Säkerhetsinspektionen om hur de planerar att komma till rätta med situationen. Med stöd av Försvarsmaktens ledarskaps-och pedagogikenhet (FM Lope) och Försvarshälsan vid Uppsala garnison, ska förslag på konkreta åtgärder arbetas fram och en handlingsplan upprättas och samverkas.

Anders Salenbo följer och stödjer förbättringsarbetet vid förbandet. Han tycker att det är bra att man i enlighet med Säkerhetsinspektionens rekommendationer tar hjälp av resurser utanför förbandet, men säger samtidigt att det vore bättre om de sökte stöd hos aktörer längre bort från den egna verksamheten.

– Då hade de kunnat få ett djupare perspektiv och någon som tittat på detta med nya, friska ögon. Det handlar också om trovärdighet. Individer upplever inte att det är trovärdigt om arbetet ska stödjas av folk som har en relation till varandra och som träffas regelbundet i olika former. Även om de gör ett fantastiskt jobb ser medarbetarna inte det som trovärdigt, säger Anders Salenbo.

Vi kan se en stor vilja till förbättring från ledningen på förbandet. Detta kommer vi att följa upp inom skyddsorganisationen och arbetstagarorganisationerna under våren.

Som exempel på externa stödaktörer lyfter han fram försvarshälsor vid andra förband.

– Vi har ett stort antal försvarshälsor i Försvarsmakten och man måste inte välja den som ligger närmast. Jag tycker också att man tydligare borde ha involverat skyddsorganisationen när man arbetade fram svaret till Säkerhetsinspektionen och samverkat det med ATO (arbetstagarorganisationer, red. anm.), säger han.

Liknande läsning:

Anders Salenbo berättar att han överlämnade ett underlag med förslag på åtgärder inför arbetsmiljökommittén den 27 januari vid Försvarsstabens cyberenhet rörande FM undsäkC. Han säger att det handlar om att belysa hur avsaknaden av samverkan och bristen på systematik i arbetsmiljöarbetet kan ha bidragit till de problem man nu står inför.

– Bristen på samverkan är central. Tystnadskultur byggs upp genom att medarbetare inte får komma till tals utan bara förväntas följa de beslut som fattas. Sedan kan det finnas en viss typ av ledarskap involverat i detta som kan ha förvärrat situationen, säger han.

Enligt Anders Salenbo blev arbetsmiljökommittén ett konstruktivt möte.

– Vi kan se en stor vilja till förbättring från ledningen på förbandet. Detta kommer vi att följa upp inom skyddsorganisationen och arbetstagarorganisationerna under våren tillsammans med arbetsgivaren på central nivå, säger han.  

Carl Miemois är ombudsman på Officersförbundet. Han håller med om att samverkan och systematik i arbetsmiljöarbetet är förutsättningar för att kunna komma till rätta med problemen.

– Vi måste få de strukturer som finns att fungera på riktigt, som APT:er (arbetsplatsträffar red anm.), samverkansmöten och arbetsmiljökommittéer. Idag genomförs de, men det som framkommer dokumenteras inte tillräckligt och följs inte upp. Eller så vågar deltagarna inte lyfta saker på grund av den situation som råder, säger Carl Miemois.

Han menar att det nu finns ett bra underlag att jobba vidare med på hela förbandet.

– Det har gjorts flera arbetsmiljökartläggningar, en inspektion från Säkerhetsinspektionen och en begäran om arbetsmiljöåtgärder som även Arbetsmiljöverket kommer följa upp. Nu kommer alla parter behöva jobba tillsammans framåt för att förbättra situationen på förbandet. Ledarskapet kommer att prövas och alla måste bidra, såväl arbetsgivare, arbetstagarorganisationer, skyddsorganisation och enskilda medarbetare, säger Carl Miemois.  

Företrädare för Säkerhetsinspektionen vill i dagsläget inte kommentera FM undsäkC:s åtgärdsplan, men säger att en analys pågår av de svar som förbandet lämnat in. Officerstidningen har också varit i kontakt med kommunikationschefen vid FM undsäkC som meddelar att förbandet inte har något att tillägga utöver det svar som inlämnats till Säkerhetsinspektionen.

I svaret till Säkerhetsinspektionen presenterar FM undsäkC bland annat följande åtgärder för att komma till rätta med problemen i den psykosociala arbetsmiljön:

Förbandet har i enlighet med Säkerhetsinspektionens förslag på åtgärder begärt stöd av FM Lope samt Försvarshälsan vid Uppsala garnison. Arbetet är påbörjat, men är fortfarande i ett tidigt stadium. Fortsatt arbete kommer att utmynna i fler konkreta åtgärder än nedan initialt beskrivna. Slutlig handlingsplan samverkas med arbetstagarorganisationer och skyddsorganisation.

Samma vecka som Säkerhetsinspektionens rapport mottogs av förbandet inleddes ett långsiktigt arbete med att komma till rätta med rapportens större avvikelser. Förbandet samlade alla chefer med personalansvar, där rapporten presenterades och samtligas uppfattningar, idéer, och konkreta förslag omhändertogs. Vid mötet gavs sedan samtliga arbetslag i uppdrag att påbörja ett mer riktat arbete inom ramen för APT (arbetsplatsträff red. anm.). De ska också på andra sätt inkomma med synpunkter och förslag kopplat till rapporten och arbetsmiljön vid såväl avdelningen/sektionen som mer övergripande mot förbandet som helhet. Fortsatt analys av underlaget sker under första kvartalet 2026.

Förstärka stödet inom arbetsmiljöområdet genom att under 2026 tidsbegränsat anställa ytterligare en arbetsmiljöhandläggare.

Fortsatt genomföra arbetsmiljöutbildning (40 timmar) för chefer och skyddsombud två gånger per år (uppstartad hösten 2025). Utbildningen kommer fortsatt genomföras med ambition att inarbeta relevanta delar av Säkerhetsinspektionens rapport.

Staben kommer att stödja förbandets enheter avseende APT med förslag på riktade frågor, där diskussioner bland annat kan genomföras utifrån friskfaktorer och även riktat mot olika arbetslags specifika arbetssituation, uppgifter, förutsättningar och arbetsmiljö.

Förbandet kommer att arbeta vidare med utbildning och uppföljning av FM värdegrund och uppförandekod i syfte att skapa samsyn kring ledarskap och medarbetarskap. Värdegrundsspelet finns vid förbandet sedan många år och ett utökat fokus på användningen av det inom ramen för APT sker med start 2026.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Brister i personlig utrustning åtgärdas nu genom tillfälliga lösningar, medan arbetet med att hitta långsiktigt hållbara metoder fortgår. Samtidigt har kvalitetsproblem med nya uniformssystemet markstridsuniform 24 uppdagats och försök pågår med måttagning med hjälp av 3D-skanning. Det uppger företrädare för Försvarsmaktens logistik i en intervju med Officerstidningen.

Linda Sundgren
Under 2025 inleddes utrullningen av det nya nordiska uniformssystemet till förbanden. Markstridsuniform 24 är ett komplett koncept, från underkläder till skaljacka.

Foto: FMV

På bara några år har antalet värnpliktiga som påbörjar grundutbildningen ökat kraftigt, från 5 000 år 2020 till 8 000 i år. De växande värnpliktskullarna tillsammans med fler anställda, fler hemvärnssoldater, fler reservofficerare och mer frivilligpersonal ökar trycket på Försvarsmaktens logistik, FM log, som har till uppgift att tillgodose behovet av personlig utrustning i organisationen.

– Antalet pårustningar har mer än dubblerats de senaste fem åren och det sker ungefär 25 000 pårustningar inom myndigheten varje år. Vi svarar för cirka 15 000 artiklar och ska kunna utrusta personalen med rätt storlekar i alla klimat. Det är en ganska komplex uppgift, säger överstelöjtnant Ola Hansson, enhetschef för TVK log (Teknik- och vidmakthållandekontor logistik) vid FM log.  

Som personlig utrustning räknas den utrustning som soldaten bär på kroppen, förutom eldhandvapen och kommunikationssystem. Vid inrycken 2023 rådde akut brist på flera persedlar som kängor, termosar och regnkläder, och officerare ombads lämna in sina ryggsäckar för att förbanden skulle klara av att utrusta de värnpliktiga. Enligt kommendörkapten Per Wendel, sektionschef för stödenhetens materielsektion vid FM log, är de problemen till stora delar lösta.

– Vi har köpt in regnkläder och termosar till förbannelse, höll jag på att säga, och vår uppfattning är att det kommer att finnas fullständig personlig utrustning till alla som rycker in i år. Men det finns fortfarande brister, framför allt på vissa storlekar, och då får vi använda substitut istället eller omfördela utrustning mellan förbanden. Målsättningen är att alla ska vara utrustade inom en vecka efter intryck, säger han.  

Ett exempel på utrustning som ännu inte finns i tillräcklig mängd är marschkänga 90 med stålhätta. Framför allt handlar det om brist på de minsta och de största storlekarna.

– Det är ytterlighetsmåtten på storlekskurvan som vi beställer från som är utmaningen. Vi har allt från storlek 32 till storlek 52. Vi har också fler kvinnor i försvaret idag och de tenderar att ha smalare hälar än män så vi har fler faktorer att ta hänsyn till när det kommer till storlekar, säger Per Wendel.  

Ibland kan bristen på utrustning lösas genom omfördelning mellan förbanden, berättar Ola Hansson. Exempelvis kan kroppsskydd skickas mellan förråden för att alla ska kunna få utrustning som passar.

– Nu har vi ett antal kroppsskydd i olika modeller där en del är anpassade för kvinnor och en del för andra kategorier. Tar någon fel kroppsskydd kommer det uppstå en brist och därför är det viktigt att alla tar rätt typ av skydd i rätt storlek, säger Ola Hansson och fortsätter:

– Vi kommer att göra veckovisa uppföljningar under hela sommaren på de förband som har inryck, för att säkerställa att de värnpliktiga får avsedd utrustning.

Vi har gett ett mandat till varje organisationschef som ansvarar för sin logistikenhet att anskaffa det som saknas.

Redan nu vet man att det råder brist på vinterutrustning, som exempelvis kängor. Därför kommer man vänta med tilldelning av vinterutrustning till längre fram i höst.

– Ambitionen är att det ska finnas tillräckligt med vinterkängor i vinter, och vi håller på att anskaffa för fullt just nu. Kvarstår brister kommer det att lösas med substitut, säger Ola Hansson.

Ersättning via substitut handlar om att förbanden själva tillåts köpa in personlig utrustning om den inte finns i tillräcklig mängd i organisationen.

– Vi har gett ett mandat till varje organisationschef som ansvarar för sin logistikenhet att anskaffa det som saknas. Mandatet ligger på upp till 700 000 kronor per organisationsenhet. Men man kan inte gå till vilken butik som helst och handla, utan måste vända sig till någon av dem som vi tecknat ramavtal med, säger överste Fredrik Gustafsson, tjänsteförättande chef för FM log.

250123-msu24-low-res-39

Stridsjackan är tillverkad av flamskyddat tyg. Huvan är löstagbar och har flera justeringar så att hjälmen ska få plats under. Löstagbara armbågsskydd. Jackan har ventilationsfickor samt ficka bak för till exempel mössa.

Foto: FMV

Problemen med att tillhandahålla utrustning i rätt storlekar till alla soldater beror på flera saker, enligt ansvariga chefer vid FM log. Bland annat är variationen av storlekar svår att förutse.

– På 90-talet gjorde hälften av befolkningen värnplikten, det vill säga alla män. Då fanns det en normalfördelningskurva utifrån längd och vikt som byggde på mönstringsdata, och vi hade en ganska god bild av hur det såg ut, säger Per Wendel och fortsätter:

– Idag är det 8 000 av 100 000 ungdomar som gör värnplikten. Vissa är kvinnor, vissa är män och många är vältränade. Det gör att kurvan idag är betydligt svårare att förutse. Att vi inte köper in jättemycket mer utrustning beror på att det finns en ekonomisk aspekt också, men grunden är naturligtvis att vi ska ha utrustning till alla soldater.

Det gäller att alla ute på förråden registrerar rätt data i Prio så fort man lämnat ut något.

Problemen med storlekar beror också på hanteringen av utrustning i Försvarsmaktens it-stödsystem Prio. I Prio samlas alla uppgifter om tillgång till persedlar och kroppsmått på dem som rycker in, men det är inte alltid som informationen i systemet överensstämmer med verkligheten. Det kan handla om att fel mätdata har matats in eller att det som lämnas ut inte registrerats korrekt.

– Det gäller att alla ute på förråden registrerar rätt data i Prio så fort man lämnat ut något. Annars blir det fel i lagersaldot och det är den data som man utgår från centralt. Vi har haft en ganska häftig personalrekrytering de senaste åren och kompetensuppbyggnad tar tid, men vi håller på att lösa det genom utbildning, säger Ola Hansson.

För att få leveranser av utrustning i tid krävs framförhållning. Om avtal redan finns kan Försvarsmakten göra inköp på egen hand, något som enligt Fredrik Gustafsson ofta tar mellan tre och tolv månader från beställning till leverans. Ny materiel köps in via Försvarets materielverk, FMV, och är en betydligt mer omfattande process.  

Chefer vid FM log om personlig utrustning juni 2026

Överstelöjtnant Ola Hansson, enhetschef för teknik- och vidmakthållandekontor logistik vid FM log, överste Fredrik Gustafsson, tjänsteförättande chef för FM log och kommendörkapten Per Wendel, sektionschef för stödenhetens materielsektion vid FM log.

Foto: Filip Erlind

Under 2025 inleddes utrullningen av det nya nordiska uniformssystemet till förband. Markstridsuniform 24, MSU 24, är ett komplett koncept, från underkläder till skaljacka, som även finns i öken- och djungelkamouflage. Men införandet har inte gått som planerat och utrullningen har pausats upprepade gånger efter att man uppdagat problem med storlekarna.

Det har varit brist på uniformer i större storlekar medan det funnits ett överskott av uniformer i extra small och small. När anställda på FMV åkte ut till förbanden och kontrollmätte personalen konstaterade de bland annat att den registrerade benlängden hade blivit fel i 30 procent av fallen. Problemen berodde på att personalen hade tagit mått på sig själva och därmed fått fram fel siffror.  

– För det gamla uniformssystemet, fältuniform 90, räckte det med vikt och längd, men med det nya uniformssystemet krävs minst fem mätpunkter med hals, bål och så vidare. Totalt är det 19 mätpunkter på hela systemet, inklusive huvudomkrets och fotstorlek, säger Fredrik Gustafsson.

I höstas meddelade Försvarsmakten att mätproblemet skulle lösas genom att textilingenjörer vid FMV stöttade förbanden med måttagning och utbildning. Enligt Fredrik Gustafsson har förrådspersonalen utbildats i hur måttagning ska genomföras och mäter de som ska rustas. Men det behövs fler insatser för att lösa problemen fullt ut.

– Nu genomförs en analys av vad som krävs för att det ska bli rätt. Egenmätningar fungerar inte, det vet vi. Vi utreder också vissa artiklar i MSU 24 för att ta reda på om måttabellerna som är inlagda i Prio stämmer, säger Per Wendel.

När det gäller själva mätningarna undersöks möjligheten att använda tekniska hjälpmedel.

– Vi håller på att göra prov och försök med 3D-kropsskanning på två orter, Karlsborg och Enköping. Med 3D-skanner tar mätningen bara någon sekund och efterarbetet några minuter. Men vi måste säkerställa att mätningarna är tillförlitliga innan metoden börjar användas, säger Per Wendel.

Vi har identifierat kvalitetsproblem eller funktioner i uniformen som vi skulle vilja förändra.

Samtidigt kommer rapporter om kvalitetsbrister i MSU 24 från såväl Norge som Danmark och Finland, något som försvarsdebattören Taktisk har uppmärksammat. Det handlar om tyg som bleknar och går sönder fort och plagg som är för täta. Även i Sverige har brister uppdagats bland dem som börjat använda uniformen.

– Vi har identifierat kvalitetsproblem eller funktioner i uniformen som vi skulle vilja förändra. Bland annat är snödräkten för tät. När det gäller byxorna är öppningen nere vid benen för liten. Förstärkningsplattan på knäna är i någon form av plastmaterial och den vill vi byta ut mot tyg eftersom vissa upplever att den skaver och jackan behöver ha en annan placering av öppningar för ventilation, säger Per Wendel.

Att det uppstått problem trots att uniformssystemet testades innan tillverkningen startade, tror Per Wendel beror på att projektet drivits av flera länder tillsammans.

– Det har hela tiden varit en jämkning av krav. Vi kanske har velat ställa vissa krav som övriga länder inte hållit med om och då har det blivit en jämkning. Men delar av systemet fungerar väldigt bra, som underkläder och lager två. Det är riktigt bra grejer, säger han och fortsätter:

– Vi vidarebefordrar informationen om våra erfarenheter av uniformssystemet till FMV för att försöka få till förändringar, men det är svårt när det ska vara en gemensam design än så länge.

Leverantören av MSU 24 är det norska företaget Oskar Pedersen A/S, och plaggen tillverkas på olika platser i Europa. Till exempel tillverkas underkläder av Aclima i Norge och Estland, mellanlager av Woolpower i Sverige och ytterplagg av Siamidis i Grekland och Albanien. Utvecklingen av MSU 24 startade inom det nordiska försvarssamarbetet Nordefco 2016. Till 2032 ska det nya uniformssystemet vara infört i Försvarsmakten.

– Under tiden fortsätter vi att köpa in fältuniform 90, tills vi har en stabil försörjning av det nya systemet och vi har jobbat bort barnsjukdomarna. Men hela Försvarsmakten kommer aldrig att få MSU 24, som exempelvis delar av marinen, säger Per Wendel.

Ur arkivet: