Senast publicerat
Senast publicerat:

FM undsäkC svarar Säkerhetsinspektionen om tystnadskulturen

Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum har lämnat in ett underlag till Säkerhetsinspektionen om hur de ska komma till rätta med tystnadskulturen vid förbandet. Anders Salenbo, centralt skyddsombud på Försvarsstaben, följer arbetet vid FM undsäkC. Enligt honom bör förbandsledningen söka externt stöd i sitt förbättringsarbete.

Linda Sundgren
Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum (FM undsäkC) i Uppsala har lämnat sitt svar till Säkerhetsinspektionen om hur förbandet avser att komma till rätta med brister i den psykosociala arbetsmiljön.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

De senaste åren har det vid upprepade tillfällen påtalats brister i den psykosociala arbetsmiljön vid Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum, FM undsäkC, i Uppsala. Något som Officerstidningen tidigare rapporterat om.

Det handlar bland annat om två arbetsmiljöutredningar från Försvarshälsan vid Uppsala garnison som pekar på bekymmer med tystnadskultur och en oro för negativa konsekvenser mot dem som är öppet kritiska.

I november 2025 publicerade Säkerhetsinspektionen en rapport som även den beskriver en tystnadskultur med chefer som håller varandra om ryggen och en rädsla för repressalier om problem påtalas. I mitten av januari överlämnade FM undsäkC sitt svar till Säkerhetsinspektionen om hur de planerar att komma till rätta med situationen. Med stöd av Försvarsmaktens ledarskaps-och pedagogikenhet (FM Lope) och Försvarshälsan vid Uppsala garnison, ska förslag på konkreta åtgärder arbetas fram och en handlingsplan upprättas och samverkas.

Anders Salenbo följer och stödjer förbättringsarbetet vid förbandet. Han tycker att det är bra att man i enlighet med Säkerhetsinspektionens rekommendationer tar hjälp av resurser utanför förbandet, men säger samtidigt att det vore bättre om de sökte stöd hos aktörer längre bort från den egna verksamheten.

– Då hade de kunnat få ett djupare perspektiv och någon som tittat på detta med nya, friska ögon. Det handlar också om trovärdighet. Individer upplever inte att det är trovärdigt om arbetet ska stödjas av folk som har en relation till varandra och som träffas regelbundet i olika former. Även om de gör ett fantastiskt jobb ser medarbetarna inte det som trovärdigt, säger Anders Salenbo.

Vi kan se en stor vilja till förbättring från ledningen på förbandet. Detta kommer vi att följa upp inom skyddsorganisationen och arbetstagarorganisationerna under våren.

Som exempel på externa stödaktörer lyfter han fram försvarshälsor vid andra förband.

– Vi har ett stort antal försvarshälsor i Försvarsmakten och man måste inte välja den som ligger närmast. Jag tycker också att man tydligare borde ha involverat skyddsorganisationen när man arbetade fram svaret till Säkerhetsinspektionen och samverkat det med ATO (arbetstagarorganisationer, red. anm.), säger han.

Liknande läsning:

Anders Salenbo berättar att han överlämnade ett underlag med förslag på åtgärder inför arbetsmiljökommittén den 27 januari vid Försvarsstabens cyberenhet rörande FM undsäkC. Han säger att det handlar om att belysa hur avsaknaden av samverkan och bristen på systematik i arbetsmiljöarbetet kan ha bidragit till de problem man nu står inför.

– Bristen på samverkan är central. Tystnadskultur byggs upp genom att medarbetare inte får komma till tals utan bara förväntas följa de beslut som fattas. Sedan kan det finnas en viss typ av ledarskap involverat i detta som kan ha förvärrat situationen, säger han.

Enligt Anders Salenbo blev arbetsmiljökommittén ett konstruktivt möte.

– Vi kan se en stor vilja till förbättring från ledningen på förbandet. Detta kommer vi att följa upp inom skyddsorganisationen och arbetstagarorganisationerna under våren tillsammans med arbetsgivaren på central nivå, säger han.  

Carl Miemois är ombudsman på Officersförbundet. Han håller med om att samverkan och systematik i arbetsmiljöarbetet är förutsättningar för att kunna komma till rätta med problemen.

– Vi måste få de strukturer som finns att fungera på riktigt, som APT:er (arbetsplatsträffar red anm.), samverkansmöten och arbetsmiljökommittéer. Idag genomförs de, men det som framkommer dokumenteras inte tillräckligt och följs inte upp. Eller så vågar deltagarna inte lyfta saker på grund av den situation som råder, säger Carl Miemois.

Han menar att det nu finns ett bra underlag att jobba vidare med på hela förbandet.

– Det har gjorts flera arbetsmiljökartläggningar, en inspektion från Säkerhetsinspektionen och en begäran om arbetsmiljöåtgärder som även Arbetsmiljöverket kommer följa upp. Nu kommer alla parter behöva jobba tillsammans framåt för att förbättra situationen på förbandet. Ledarskapet kommer att prövas och alla måste bidra, såväl arbetsgivare, arbetstagarorganisationer, skyddsorganisation och enskilda medarbetare, säger Carl Miemois.  

Företrädare för Säkerhetsinspektionen vill i dagsläget inte kommentera FM undsäkC:s åtgärdsplan, men säger att en analys pågår av de svar som förbandet lämnat in. Officerstidningen har också varit i kontakt med kommunikationschefen vid FM undsäkC som meddelar att förbandet inte har något att tillägga utöver det svar som inlämnats till Säkerhetsinspektionen.

I svaret till Säkerhetsinspektionen presenterar FM undsäkC bland annat följande åtgärder för att komma till rätta med problemen i den psykosociala arbetsmiljön:

Förbandet har i enlighet med Säkerhetsinspektionens förslag på åtgärder begärt stöd av FM Lope samt Försvarshälsan vid Uppsala garnison. Arbetet är påbörjat, men är fortfarande i ett tidigt stadium. Fortsatt arbete kommer att utmynna i fler konkreta åtgärder än nedan initialt beskrivna. Slutlig handlingsplan samverkas med arbetstagarorganisationer och skyddsorganisation.

Samma vecka som Säkerhetsinspektionens rapport mottogs av förbandet inleddes ett långsiktigt arbete med att komma till rätta med rapportens större avvikelser. Förbandet samlade alla chefer med personalansvar, där rapporten presenterades och samtligas uppfattningar, idéer, och konkreta förslag omhändertogs. Vid mötet gavs sedan samtliga arbetslag i uppdrag att påbörja ett mer riktat arbete inom ramen för APT (arbetsplatsträff red. anm.). De ska också på andra sätt inkomma med synpunkter och förslag kopplat till rapporten och arbetsmiljön vid såväl avdelningen/sektionen som mer övergripande mot förbandet som helhet. Fortsatt analys av underlaget sker under första kvartalet 2026.

Förstärka stödet inom arbetsmiljöområdet genom att under 2026 tidsbegränsat anställa ytterligare en arbetsmiljöhandläggare.

Fortsatt genomföra arbetsmiljöutbildning (40 timmar) för chefer och skyddsombud två gånger per år (uppstartad hösten 2025). Utbildningen kommer fortsatt genomföras med ambition att inarbeta relevanta delar av Säkerhetsinspektionens rapport.

Staben kommer att stödja förbandets enheter avseende APT med förslag på riktade frågor, där diskussioner bland annat kan genomföras utifrån friskfaktorer och även riktat mot olika arbetslags specifika arbetssituation, uppgifter, förutsättningar och arbetsmiljö.

Förbandet kommer att arbeta vidare med utbildning och uppföljning av FM värdegrund och uppförandekod i syfte att skapa samsyn kring ledarskap och medarbetarskap. Värdegrundsspelet finns vid förbandet sedan många år och ett utökat fokus på användningen av det inom ramen för APT sker med start 2026.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    I somras startade Försvarsmaktens första krigsinkubator med befäl och soldater som samlades för att själva lösa problem de stöter på i sin tjänstgöring. De nio problemområden som valdes ut är antingen åtgärdade eller ska vidareutvecklas under hösten.

    Linda Sundgren
    Strilab
    Markdrönaren ”Råttan” togs fram av soldater vid IB 1 2025 och vidareutvecklades under Strilab. På bilden: Johan Liu, GSS/T, en av utvecklarna bakom ”Råttan”.

    Foto: Anna Winberg/Försvarsmakten

    Kriget i Ukraina har bidragit med många lärdomar. Inte minst det ukrainska försvarets innovationsförmåga och framgångarna för deras laboratorier och utvecklingsenheter i krigsförbanden. Löjtnant Jakob Blomqvist, reservofficer vid Livgardesbrigaden IB 1, såg ett behov av snabbare teknikutveckling även i Försvarsmakten. Tillsammans med en handfull kollegor fick han klartecken från brigadledningen på IB 1 att genomföra en krigsinkubator inspirerad av tech-världen – en organisation som stödjer innovation och utveckling inom militär verksamhet. Initiativet fick namnet Stridslaboratoriet IB 1, Strilab, och var verksamt under fem veckor med start i juli.

    – Idén med en krigsinkubator är att låta de som möter problemen, alltså soldater och officerare, själva lösa dem. De fattar exakt vad det handlar om och eftersom vi själva är militärer kan vi också testa grejerna i fält direkt, säger Jakob Blomqvist, chef för Strilab.

    Jakob Blomqvist

    Jakob Blomqvist

    Reservofficer vid Livgardesbrigaden IB 1

    Han berättar att merparten av de 28 individer som deltog i Strilab var reservofficerare eller tidvis tjänstgörande soldater, som till vardags studerar vid lärosäten som brittiska Cambridge, Kungliga tekniska högskolan eller Handelshögskolan i Stockholm. Första veckan ägnades åt utbildning med instruktörer bestående av bland annat influgna tech-chefer från Silicon Valley och professorer i entreprenörskap vid Harvard Business School.

    – De bidrog med sin tid pro bono, men man ska inte underskatta hur mycket folk gillar att stötta Nato. För att göra det speciellt för dem bokade vi in lektionerna på Karlberg. Att komma från Silicon Valley och få undervisa på Karlbergs slott är unikt och för deltagarna innebar det utbildning i världsklass, säger Jakob Blomqvist, som själv bor i USA där han driver ett investmentbolag inom kritisk infrastruktur.

    Resterande fyra veckor ägnades åt innovation, teknikutveckling och tester i fält. Nio projektområden valdes ut och en arbetsgrupp knöts till varje område. Däribland ”Eld”, en app för kommunikation vid indirekt bekämpning, ”Fältjournalen” som är ett fältjournalsystem för militära sjukvårdsåtgärder samt ”Soldatappen” avsedd för personaladministration och som redan var i bruk.

    – Vi valde avsiktligt avgränsade problemområden där vi trodde att det var möjligt att skapa effekt på fem veckor. Det uteslöt exempelvis vissa vapensystem med hänsyn till säkerhet och tidsbegränsning, säger Jakob Blomqvist.

    I slutet av perioden gjordes en utvärdering av Strilab.

    – Alla nio utvecklingsområden går vidare. De flesta används nu i någon form. Andra har tagits över av industrin för vidare utveckling. Vissa områden är mer interna för IB 1 och de har brigaden tagit över.

    Fördelen med krigsinkubatorn är att officerare och soldater är både användare och utvecklare och att utvecklingen sker på förbanden.

    Nu hoppas Jakob Blomqvist att Strilab ska permanentas och att krigsinkubatorn blir ett återkommande inslag i verksamheten.

    – Förhoppningen är att intern förmågeutveckling som Strilab ska bli en del av både grund- och krigsorganisationen hos IB 1. Nästa sommar hoppas jag att vi kan återupprepa inkubatorn i större skala så att fler i Försvarsmakten kan delta, säger han och fortsätter:

    – Fördelen med krigsinkubatorn är att officerare och soldater är både användare och utvecklare och att utvecklingen sker på förbanden. Experimentkontor brukar placeras långt borta på någon stridsskola, men här sker utvecklingen på plats och vi gör det tillsammans. Där har vi den stora vinsten.

    Ur arkivet: