Senast publicerat
Senast publicerat:

Ny utbildning till teknisk officer startar nästa höst

I samarbete med civila lärosäten startar Försvarsmakten en utbildning till teknisk officer. Utbildningen ger dubbla kompetenser och de studerande kommer troligen få samma förmåner som kadetterna på Officersprogrammet, berättar kommendör Jonas Hård af Segerstad, ställföreträdande chef vid Försvarsstabens genomförandeavdelning. Utbildningen förväntas dra igång hösten 2026.

Linda Sundgren
Försvarsmakten kommer att samarbeta med tre civila lärosäten i den nya utbildningen för tekniska officerare. Den militära delen av den nya utbildningen kommer sannolikt att ges vid Militärhögskolan Halmstad eller på någon av de förbandsförlagda skolorna.

Foto: Alexander Gustavsson/Försvarsmakten

Tekniker brukar framhållas som en av de främsta bristkompetenserna i Försvarsmakten och behovet framåt förväntas bli fortsatt stort med tillväxt, utveckling av nya förmågor och tillförsel av ny teknik.

Samtal har pågått under en längre tid mellan Försvarsmakten och tre civila lärosäten – Chalmers tekniska högskola i Göteborg, Blekinge tekniska högskola i Karlskrona och Luleå tekniska universitet – om att etablera ett samarbete kring en utbildning till teknisk officer. Nu är det mesta på plats och utbildningen Särskild teknisk officersutbildning (Stofu) förväntas starta hösten 2026.

– Det som återstår är vissa frågor om förmåner och hur den militära delen av utbildningen ska genomföras. Men innan november månads slut räknar jag med att vi har skrivit avtal, säger kommendör Jonas Hård af Segerstad, ställföreträdande chef vid Försvarsstabens genomförandeavdelning.

Det handlar om en kombinerad ingenjörs- och officersutbildning som leder till dubbla kompetenser. För att bli antagen krävs en militär grundutbildning med bedömd befälslämplighet liksom tillräckliga gymnasiebetyg för att bli antagen till någon av de aktuella ingenjörsutbildningarna. Under terminerna läser officersaspiranterna vid de civila lärosätena för att sedan plugga militära ämnen under sommarmånaderna. 

– Efter tre år är du färdig högskoleingenjör, men vi utesluter inte att man kan behöva läsa ytterligare en officerskurs i ett halvår efter det. Det är osäkert om totalt 20 veckor officersstudier är tillräckligt, säger Jonas Hård af Segerstad.

Vi behöver ingenjörer inom områden som maskin, elektro och it, men även cyber är väldigt intressant för oss.

Den militära delen av utbildningen kommer sannolikt att ges vid Militärhögskolan Halmstad eller på någon av de förbandsförlagda skolorna. Hur officersstudierna ska integreras med befintliga yrkesofficersutbildningar är inte klart ännu, men enligt Jonas Hård af Segerstad ligger reservofficersutbildningen närmast till hands.

– Vi tror att reservofficerskursen på sommaren vore det bästa. Den motsvarar den utbildning som de här personerna ska läsa för att få den militära kunskapen.

Liknande läsning:

För att tydliggöra den militära inriktningen på utbildningen kan det bli aktuellt med viss styrning från Försvarsmaktens sida, säger Jonas Hård af Segerstad.  

– Vi behöver ingenjörer inom områden som maskin, elektro och it, men även cyber är väldigt intressant för oss. Under år två och tre har studenterna också valbara kurser och där kan vi komma att tala om vilka kurser de kan välja bland. Det kan handla om skydd mot cyberangrepp, sensorteknik, drönarteknik och andra nischer med en tydlig militär koppling.

Som teknisk officer ansvarar du för tekniken i hjul- och bandfordon, bepansrade fordon och standardlastbilar. Du arbetar också med vapen, sambandssystem och optiskt materiel.

Tekniska officerare ansvarar för tekniken i hjul- och bandfordon, bepansrade fordon och standardlastbilar. De arbetar också med vapen, sambandssystem och optiskt materiel.

Foto: Johan Lundahl/Försvarsmakten

En annan fråga som fortfarande diskuteras är studenternas ersättning och förmåner. Enligt Jonas Hård af Segerstad kommer de förmodligen få motsvarande villkor som officerskadetterna. Det innebär dagersättning, ersättning för resor och boende, måltidsersättning och ersättning för studielitteratur.

– Men beslutet är som sagt inte fattat ännu. Vi vet heller inte hur vi ska lösa det rent praktiskt med boende för studenterna, säger han.

För att bli officersaspirant måste man bli antagen av både Försvarsmakten och en högskola och ansökan och antagning sker i två parallella steg. När ansökan till högskolan öppnar i mars går det att söka någon av de utpekade högskoleingenjörsutbildningarna. Samtidigt skickas det in en ansökan till Stofu. Stofu-studenterna antas på egna meriter till högskolorna och har ingen förtur till några studieplatser.

Jonas Hård af Segerstad

Jonas Hård af Segerstad

Ställföreträdande chef vid Försvarsstabens genomförandeavdelning

– Om vi kommer upp i totalt 30 studenter första omgången så är vi nöjda, men framåt ser vi inga begränsningar. Faller det här väl ut kan avtal med fler lärosäten bli aktuella, och då är antagligen KTH och Linköping (Kungliga tekniska högskolan i Stockholm respektive Tekniska högskolan i Linköping red. anm.) näst på tur, säger Jonas Hård af Segerstad.

Om vi kommer upp i totalt 30 studenter första omgången så är vi nöjda, men framåt ser vi inga begränsningar.

Att det ekonomiska upplägget kring den nya utbildningen kan leda till att Försvarsmakten betalar för att utbilda studenter som sedan väljer den civila arbetsmarknaden, är en risk värd att ta, menar Jonas Hård af Segerstad.

– I första hand gäller det för oss att kunna erbjuda så pass intressanta och utmanande arbetsuppgifter att de vill vara hos oss. Sedan finns det också ett visst utrymme att justera löner. Det gjorde vi ju nyligen med en teknikerkategori inom flyget, säger han och fortsätter:

– Med officersutbildningar finns det alltid en risk att folk försvinner till det civila, men då har vi i alla fall utbildat potentiella reservofficerare. Och alternativet, att avstå från att utbilda, är sämre.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Tystnadskultur är ingenting som gynnar vare sig arbetsmiljön eller den skarpa verksamhet som bedrivs inom myndigheten. Det säger Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör i Försvarsmakten. Nu utvecklas ett analysverktyg som ska kunna användas för att upptäcka den sortens problem ute på förbanden.

    Linda Sundgren
    Tystnadskultur

    Foto: Björn Öberg

    Den här artikeln är en del av en serie artiklar om tystnadskultur i Försvarsmakten.

    Hälften av Försvarsmaktens anställda har någon gång upplevt tystnadskultur under sin tjänstgöring. Det visar en forskningsrapport från Försvarshögskolan. Att åtgärda problemen kan vara både svårt och tids­­krävande, men nu pågår ett arbete vid Försvarsstabens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka den här typen av destruktivt ledarskap ute på förbanden.

    Den forskning som bedrivs vid Försvarshögskolan och som visar att hälften av de anställda i Försvarsmakten någon gång upplevt tystnadskultur, har överste Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning, inte tagit del av. Han säger att han inte uppfattar problemen som så stora som forskningen visar.

    – Det är otroligt tråkigt att höra de här siffrorna, men vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind (Försvarsmaktens medarbetarundersökning red anm) som är vårt känselspröt ut mot organisationen, säger Jonas Karlsson.

    I den senaste publicerade FM Vind-undersökningen som genomfördes 2024, fick påståendet ”På vårt förband kan jag utan rädsla för att drabbas av negativa konsekvenser öppet berätta om felaktigheter och missförhållanden jag upplever”, 69 av 100 poäng.

    – Oavsett utbredning är tystnadskultur absolut ingenting som Försvarsmakten vill ha. Det kan påverka både arbetsmiljö och den skarpa verksamhet som vi bedriver och vi kan inte lösa våra uppgifter om vi är destruktiva, säger Jonas Karlsson.

    Vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind …

    Att det finns medarbetare som vittnar om att de efter att ha framfört kritik drabbats av repressalier i form av exempelvis förflyttning på oklara grunder eller utfrysning, är något som Jonas Karlsson menar inte hör hemma i myndigheten.

     – Sådant ska vi som medarbetare i Försvarsmakten inte behöva acceptera. Vi vill inte ha en organisation där den som för fram sin åsikt sätts på standby. Hela vår värdegrund bygger på öppenhet och att vi har en rak och ärlig kommunikation för att kunna omsätta vår verksamhet och uppdragstaktik i den skarpa verksamhet som vi bedriver, säger han.

    Jonas ­Karlsson

    Jonas Karlsson

    Ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning

    Forskning visar att det finns faktorer som ökar risken för att tystnadskultur ska uppstå, däribland tydliga hierarkier och chefer med stort inflytande över enskilda medarbetares yrkesmässiga framtid; parametrar som återfinns i Försvarsmakten. Jonas Karlsson framhåller dock att det finns mekanismer inbyggda i karriärsystemet som ska motverka att personal hamnar i beroendeställning till enskilda chefer.

    – En bedömning av en medarbetare ska inte bara göras av en chef. Går processen rätt till ska du ha en 360-gradersbedömning av den individ som är på väg till en skola eller vidare i karriären. Fungerar det minskar risken för jäv och tystnadskultur, säger Jonas Karlsson.

    Han menar att det förebyggande arbetet mot tystnadskultur handlar om att skapa tillit och trygghet och att ledningen och ledarskapets ansvar är centralt i detta. Eftersom chefer själva ofta är en del av problemet när en tystnadskultur uppstår, skulle han vilja att frågan lyftes redan under yrkesofficersutbildningarna.

    – Vi behöver starta rätt med första linjens chef som tar sitt första chefsansvar. De behöver ha en uppfattning om hur man bemöter medarbetare som kommer med kritik eller förslag på förändring. Jag ser också en möjlighet att omhänderta detta i introduktionsutbildningen vid förbanden, säger Jonas Karlsson.

    Nyligen startade ett arbete vid Försvarsmaktens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka signaler om tystnadskultur. Meningen är att förbanden själva ska kunna använda verktyget för att analysera svaren på de frågor i FM Vind-­enkäten som kan knytas till tystnadskultur. Fredrik Nordenmark är HR-strateg på HR-avdelningen och deltar i utvecklingen av det nya analysverktyget.

    Fredrik Nordenmark

    Fredrik Nordenmark

    HR-strateg

    – Modellen är tvådelad, där den ena delen talar om att här finns det inslag av tystnadskultur och den andra delen att det finns risk för tystnadskultur. Vi på HR-avdelningen kommer att kunna stämma av läget i hela Försvarsmakten vartannat år medan försvarsgrenarna också har möjlighet att fokusera mer på de här frågorna i de pulsmätningar som kommer däremellan. 

    Enligt Fredrik Nordenmark kommer samtliga organisationsenheter och försvarsgrenar att erbjudas utbildning i analysverktyget, innan utrullningen av nästa FM Vind-enkät i höst.

    Ur arkivet: