Tekniker brukar framhållas som en av de främsta bristkompetenserna i Försvarsmakten och behovet framåt förväntas bli fortsatt stort med tillväxt, utveckling av nya förmågor och tillförsel av ny teknik.
Samtal har pågått under en längre tid mellan Försvarsmakten och tre civila lärosäten – Chalmers tekniska högskola i Göteborg, Blekinge tekniska högskola i Karlskrona och Luleå tekniska universitet – om att etablera ett samarbete kring en utbildning till teknisk officer. Nu är det mesta på plats och utbildningen Särskild teknisk officersutbildning (Stofu) förväntas starta hösten 2026.
Liknande läsning:
– Det som återstår är vissa frågor om förmåner och hur den militära delen av utbildningen ska genomföras. Men innan november månads slut räknar jag med att vi har skrivit avtal, säger kommendör Jonas Hård af Segerstad, ställföreträdande chef vid Försvarsstabens genomförandeavdelning.
Det handlar om en kombinerad ingenjörs- och officersutbildning som leder till dubbla kompetenser. För att bli antagen krävs en militär grundutbildning med bedömd befälslämplighet liksom tillräckliga gymnasiebetyg för att bli antagen till någon av de aktuella ingenjörsutbildningarna. Under terminerna läser officersaspiranterna vid de civila lärosätena för att sedan plugga militära ämnen under sommarmånaderna.
– Efter tre år är du färdig högskoleingenjör, men vi utesluter inte att man kan behöva läsa ytterligare en officerskurs i ett halvår efter det. Det är osäkert om totalt 20 veckor officersstudier är tillräckligt, säger Jonas Hård af Segerstad.
Vi behöver ingenjörer inom områden som maskin, elektro och it, men även cyber är väldigt intressant för oss.
Den militära delen av utbildningen kommer sannolikt att ges vid Militärhögskolan Halmstad eller på någon av de förbandsförlagda skolorna. Hur officersstudierna ska integreras med befintliga yrkesofficersutbildningar är inte klart ännu, men enligt Jonas Hård af Segerstad ligger reservofficersutbildningen närmast till hands.
– Vi tror att reservofficerskursen på sommaren vore det bästa. Den motsvarar den utbildning som de här personerna ska läsa för att få den militära kunskapen.
För att tydliggöra den militära inriktningen på utbildningen kan det bli aktuellt med viss styrning från Försvarsmaktens sida, säger Jonas Hård af Segerstad.
– Vi behöver ingenjörer inom områden som maskin, elektro och it, men även cyber är väldigt intressant för oss. Under år två och tre har studenterna också valbara kurser och där kan vi komma att tala om vilka kurser de kan välja bland. Det kan handla om skydd mot cyberangrepp, sensorteknik, drönarteknik och andra nischer med en tydlig militär koppling.
Tekniska officerare ansvarar för tekniken i hjul- och bandfordon, bepansrade fordon och standardlastbilar. De arbetar också med vapen, sambandssystem och optiskt materiel.
Foto: Johan Lundahl/Försvarsmakten
En annan fråga som fortfarande diskuteras är studenternas ersättning och förmåner. Enligt Jonas Hård af Segerstad kommer de förmodligen få motsvarande villkor som officerskadetterna. Det innebär dagersättning, ersättning för resor och boende, måltidsersättning och ersättning för studielitteratur.
– Men beslutet är som sagt inte fattat ännu. Vi vet heller inte hur vi ska lösa det rent praktiskt med boende för studenterna, säger han.
För att bli officersaspirant måste man bli antagen av både Försvarsmakten och en högskola och ansökan och antagning sker i två parallella steg. När ansökan till högskolan öppnar i mars går det att söka någon av de utpekade högskoleingenjörsutbildningarna. Samtidigt skickas det in en ansökan till Stofu. Stofu-studenterna antas på egna meriter till högskolorna och har ingen förtur till några studieplatser.
Jonas Hård af Segerstad
Ställföreträdande chef vid Försvarsstabens genomförandeavdelning
– Om vi kommer upp i totalt 30 studenter första omgången så är vi nöjda, men framåt ser vi inga begränsningar. Faller det här väl ut kan avtal med fler lärosäten bli aktuella, och då är antagligen KTH och Linköping (Kungliga tekniska högskolan i Stockholm respektive Tekniska högskolan i Linköping red. anm.) näst på tur, säger Jonas Hård af Segerstad.
Om vi kommer upp i totalt 30 studenter första omgången så är vi nöjda, men framåt ser vi inga begränsningar.
Att det ekonomiska upplägget kring den nya utbildningen kan leda till att Försvarsmakten betalar för att utbilda studenter som sedan väljer den civila arbetsmarknaden, är en risk värd att ta, menar Jonas Hård af Segerstad.
– I första hand gäller det för oss att kunna erbjuda så pass intressanta och utmanande arbetsuppgifter att de vill vara hos oss. Sedan finns det också ett visst utrymme att justera löner. Det gjorde vi ju nyligen med en teknikerkategori inom flyget, säger han och fortsätter:
– Med officersutbildningar finns det alltid en risk att folk försvinner till det civila, men då har vi i alla fall utbildat potentiella reservofficerare. Och alternativet, att avstå från att utbilda, är sämre.
