Enligt den veteranstrategi som regeringen antog 2024, är det viktigt att militär utlandstjänstgöring uppfattas som en merit på den civila arbetsmarknaden. Samtidigt visar studier från andra länder, främst USA, att så inte alltid är fallet. Utlandsveteraner anses å ena sidan vara handlingskraftiga och bra ledare, men också känslokalla med bristande empatisk förmåga.
Nu har forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, undersökt hur svenska utlandsveteraner uppfattas i det civila arbetslivet. Resultaten följer ett liknande mönster som de amerikanska studierna och visar att utlandsveteraner bedöms vara lämpliga som chefer med personalansvar.
– Utlandsveteraner verkar uppfattas som bra ledare även på den svenska arbetsmarknaden. Framför allt gäller det veteraner som tjänstgjort i stabsbefattning, säger Peter Bäckström, forskare vid FOI som genomfört studien på uppdrag av Försvarsmaktens veterancentrum.
Att ha gjort militär utlandstjänst bedöms också som meriterande för yrken inom säkerhet och bevakning. För yrken som handlar om pedagogik eller hälsa och sjukvård är uppfattningen istället den omvända.
– Att utlandstjänst skattas högt inom yrken som har med säkerhet att göra är såklart inte särskilt förvånande. Vad de negativa resultaten inom pedagogik och sjukvård beror på vet vi inte, men i amerikansk forskning har man pekat på att militära veteraner tenderar att uppfattas som känslomässigt kyliga. Den sortens stereotyper gör i sin tur att människor uppfattar dem som mindre lämpade för yrken som ställer krav på mellanmänsklig interaktion och empatisk förmåga, säger Peter Bäckström.
I amerikansk forskning har man pekat på att militära veteraner tenderar att uppfattas som känslomässigt kyliga.
Inställningen till utlandsveteraner på den civila arbetsmarknaden beror inte enbart på vilken typ av arbete det handlar om, utan även på vem som rekryterar. Män är mer positivt inställda än kvinnor, och chansen att som utlandsveteran bli kallad till en anställningsintervju är drygt 40 procent större om rekryteraren är en man än en kvinna, visar studien.
– Kanske handlar det om identifiering, att den militära yrkesrollen ligger närmare män än kvinnor. Män har också generellt mer erfarenhet av militärtjänstgöring och därmed mer kunskap om vilka erfarenheter som en utlandsveteran kan tillföra, säger Peter Bäckström.
Personer som själva genomfört utlandstjänst, eller har någon i sin närhet som gjort det, är också mer positivt inställda än andra.
– Det här visar behovet av att öka kunskapen om utlandsveteraner i samhället i stort, inte bara i yrkeslivet. Framöver kommer vi få fler utlandsveteraner som tjänstgjort i olika typer av insatser, inte minst genom medlemskapet i Nato, och det är viktigt att det civila samhället förstår vad det innebär, säger Peter Bäckström.
Peter Bäckström
Forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut
Rapporten bygger på en studie där cirka 1 000 slumpmässigt utvalda respondenter ur den så kallade Sifo-panelen svarat på enkätfrågor utifrån en fiktiv rekryteringsprocess. Respondenterna arbetar inte själva med rekrytering utan företräder flera olika yrken. I enkäten fick de ta ställning till frågan om vem de skulle kalla till intervju för ett arbete som motsvarar det de själva sysslar med.
– Helst hade vi förstås velat ställa frågor till dem som arbetar med rekrytering, men en sådan studie hade varit betydligt mer resurskrävande och det rymdes inte inom ramen för det här projektet. Men kärnan i det, alltså folks föreställning om utlandsveteraner och deras kompetens, tror jag är ungefär densamma, oavsett om man arbetar med rekrytering eller inte. Trots allt är vi alla människor, säger Peter Bäckström.
Studien heter ”Vem vill anställa en utlandsveteran” och publicerades i mitten av september.
