Senast publicerat
Senast publicerat:

Gemensam kurs, mer effektivt 

Sedan 2018 har fyra officersföreningar gjort gemensam sak och utbildat sina medlemmar tillsammans. Synergieffekterna är ­flera och enligt kursledarna är nackdelarna obefintliga. ”Jag upplever bara fördelar på alla håll och kanter”, säger Tim ­Björklund, vice ordförande på Ärna Officersförening.

Jenny Folkesson
Soldaten Ebba Råk är med i OF AMF och hon var en av tre från P 18 på Gotland som deltog i en gemensam medlemsutbildning i Grisslehamn under två dagar i slutet av januari.

Foto: Tim Björklund

Artikel från Officersförbundet.

 Det är inom ramen för OF ­Mälardalen som Ärna OF, OF Enköping, LOF och OF AMF har gått ihop för att gemensamt utbilda sina medlemmar fyra gånger per år. 

Det rör sig om en grundutbildning i facklig baskunskap som Officersförbundet har tagit fram och som är öppen för alla medlemmar att söka.

– Det rör sig om uppkomsten av förbundet, varför man ska engagera sig, rättigheter och skyldigheter i sin anställning. Vi går igenom arbetstidsavtal och rörlighetsavtal, pratar försäkringar och lön. 

Tidigare har man, likt de flesta andra föreningar, hållit medlemsutbildningarna internt inom egen officersförening. Men fördelarna med att gå ihop detta sätt är många. 

– Genom att gå ihop sprider vi ut ansvaret på flera personer, det blir enklare att hinna med att genomföra utbildningarna då. Dessutom blir det en bättre dynamik när flera lärare från olika officersföreningar deltar och bidrar med sina egna erfarenheter och olika sorters problematik från sina respektive förband säger Tim Björklund.

Genom att gå ihop sprider vi ut ansvaret på flera personer, det blir enklare att hinna med att genomföra utbildningarna då.

Från medlemmarna brukar responsen vara god. Många lyfter fram hur trevligt det är att träffa personer från andra förband och inte sällan blir de förvånade över att problem de ser i det egna förbandet även finns på andra håll. 

– Grupparbetena där man måste resonera med varandra brukar alltid vara mycket uppskattade. De leder alltid till aha-upplevelser för deltagarna. Det är precis så vi vill att det ska vara, säger Tim Björklund. 

Liknande läsning:

Deltar på utbildningarna gör allt ifrån helt nyanställda GSS-soldater till överstar som kan behöva fräscha upp sina fackliga kunskaper. 

– Andra kanske lockas främst av själva platsen med spa, mat och bra boende. Att det råkar ingå en bra utbildning också är en bonus. Man får locka med det man kan, säger Tim Björklund. 

Utbildningen förläggs i regel till två dagar och en övernattning på Hotell Havsbaden i Grisslehamn. I slutet av januari hölls årets första av fyra medlemsutbildningar där. Deltog gjorde bland annat Ebba Råk, soldat som har jobbat i drygt ett år och medlem i OF AMF. Hon instämmer i att det är givande att träffa nytt folk på det här sättet. 

– Det är jättenyttigt. Det blir nästan som en övning när man får träffa folk från andra regementen där alla har olika erfarenheter. Det här är ett bra sätt att ta lärdom från varandra hur man kan lösa olika sorters problem. Dessutom är det alltid kul att bredda sitt kontaktnät.

 Själv var hon en av tre personer från P18 på Gotland som deltog efter att ha tipsats om kursen av några kollegor

– Jag tänkte att det kunde vara kul att bli lite mer insatt och kursen var verkligen jättebra upplagd. Den innehöll det viktigaste om arbetstider, olika typer av ersättningar man rätt till och hur man ska använda Prio, säger Ebba Råk. 

Hon uppskattade också att kursen riktade in sig till såväl chefer som vanliga anställda. På så sätt får båda parter samma kunskaper, vilket minskar riskerna för missförstånd. 

– Det viktigaste jag tar med mig från utbildningen är vikten av bra kommunikation med sin chef. Det gick som en röd tråd genom alla kurser som hölls, att det gäller att hålla en bra kommunikation och att allt ska ska vara klart och tydligt för båda parter, säger Ebba Råk. 

Den första gemensamma utbildningen arrangerade de fyra officersföreningarna 2019. Numera händer det även att deltagare från Arméstaben, Flygvapenstaben och Marinstaben deltar. 

– Deras officersföreningar är ju rätt nybildade så för att hjälpa dem att komma igång ordentligt har vi bjudit in dem också. 

Två gånger om året träffas dessutom styrelsemedlemmar från de olika föreningarna i samordningsträffar där de tillsammans pratar om interna ärenden inom de olika förbanden, diskuterar olika problem och lönebilder. 

– Då har vi bjudit med officersföreningarna som representerar de tre försvarsgrensstaberna till vårt samarbete så att vi alla kan dra nytta av varandras erfarenheter, säger Tim Björklund. 

Han och Mikael Eriksson, facklig förtroendeman på OF Enköping, är de två som har varit med längst i samarbetet och båda håller i delkurser på utbildningen. De kan egentligen bara se fördelar med tillvägagångssättet.

– Alla tycker det är roligt att träffa personer från andra organisationsenheter, allt med det här är positivt. Det är också bra att det finns en flexibilitet när det gäller hur många som deltar från respektive officersförening. Är det få från en förening kan man fylla upp med fler från en annan, säger Mikael Eriksson. 

Nackdelar finns egentligen inte. För att förekomma att det under kurserna tas upp alltför specifika frågor, sådana som kanske bara rör en av föreningarna, så har man i schemat avsatt två timmar till föreningsspecifik information. 

– Kommer det upp en sådan fråga så ber vi kursdeltagaren att skriva ner den och spara till slutet av utbildningen. Då delar vi upp oss på respektive föreningar och deltagarna har möjlighet att ställa den sortens specifika frågor, säger Tim Björklund. 

I kursutvärderingarna efteråt är bifallet hundraprocentigt på om OF Mälardalen ska fortsätta bedriva kurser gemensamt. Så verksamheten kommer fortsätta och det har även funnits diskussioner om utbildningar särskilt för skyddsombud och chefer, något som kanske kan bli verklighet i framtiden.

Fakta

UTBILDNINGEN

Ärna OF, OF Enköping, LOF och OF AMF har gått ihop och har en gemensam ­utbildning fyra gånger per år. Det är en facklig grundutbildning som är öppen för alla medlemmar i de fyra föreningarna att söka.

Även deltagare från Arméstaben, Flyg­vapenstaben och Marinstaben deltar.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Överväger du att skriva på ett utlandskontrakt? Vet du vad ditt kontrakt kommer att innebära? Vet du vad du kommer att få ut i plånboken varje mån­ad? ­Vem kommer att vara din chef? Vet du hur mycket du kommer att jobba? Här kom­mer några råd inför att skriva på ett utlandskontrakt.

    Cecilia Gustafsson
    20160814_matnys02_MA04_Galtar_MP_Campen_042

    Foto: Mats Nyström/Försvarsmakten

    Utlandskontrakt – vad är det?

    URA, utlandskontrakt och riktlinjer för anställningsvillkor vid tjänstgöring utomlands, är ett centralt ramavtal för statsanställda som ska vara utlandsstationerade längre tid, som slöts mellan Arbetsgivarverket och arbetstagarorganisationerna 2001. Avtalet bygger på svensk skattelagstiftning och arbetsrätt. Alla myndigheter har möjlighet att göra egna tillämpningar av avtalet, vilket Försvarsmakten gjort med egna tolkningar. Vissa ersättningar i URA är reglerade, som pensioner och försäkringsvillkor. Däremot saknas tydliga kriterier för sådant som lönesättning och kostnader för bostad, flyttbidrag, bil, semesterresor, arbetstid med mera. I kontraktet som upprättas ska det därför framgå vika anställningsvillkor som gäller för arbetstagarens stationering. Särskilda villkor som bör ingå är exempelvis skattefria ersättning för bostadskostnader, resor och medföljande familj.

    Tänk på att lönen ska vara baserad på svårighetsgraden av vad du kommer att göra – inte på tjänsten du hade innan utlandstjänstgöringen.

    Lönen – så ska din lön sättas:

    Ett utlandskontrakt innebär alltså att ett personligt avtal upprättas mellan dig och din arbetsgivare. Lönen består av individuell lön och i förekommande fall lönetillägg. Lönen utbetalas med det belopp som arbetsgivaren och arbetstagaren enas om. Lönen utbetalas månadsvis, om inte annat angivits i utlandskontraktet. Det är individens ansvar att veta vad man skriver på. Tänk på att lönen ska vara baserad på svårighetsgraden av vad du kommer att göra – inte på tjänsten du hade innan utlandstjänstgöringen. Om inte arbetsgivaren kan presentera en tydlig bild över befattningen och dess svårighetsgrad så kan det vara en god idé att försöka kontakta individen som har befattningen idag eller individer som tjänstgör på enheten/sektionen där befattningen kommer att vara placerad.

    Arbetstid – vad gäller?

    Antigen har du reglerad arbetstid eller förtroendearbetstid. Arbetstidens förläggning bör anpassas till arbetsuppgifterna och förhållandena i tjänstgöringslandet. Kommer du att jobba enligt ett rullande schema eller har fasta arbetstider så är reglerad arbetstid kanske att föredra. Om inte annat har angivits i utlands-kontraktet brukar arbetstagaren ha förtroendearbetstid vid arbetsplatsen utomlands. Tänk på att det ska framgå i avtalet om det är förtroendearbetstid som gäller eller reglerad arbetstid. Se till att det som gäller för arbetstid, semester och övertid står i ditt kontrakt.

    ”URA ger stora befogenheter för anställningsmyndigheten att i kontraktet med arbetstagaren komma överens om anställningsvillkoren och därmed kostnadsberäkna utlandstjänstgöringen. Kontraktet kan anpassas till utlandstjänstgöringens karaktär, förhållandena på tjänstgöringsorten och arbetstagarens familjesituation”
    Arbetsgivarverket

    Tänk på att det är mycket praktiskt som ska ordnas för hela familjen innan avresa.

    Hur blir det för eventuella medföljande?

    Personal som skickas ut på URA får ta med sig sin familj. Många förordnanden sträcker sig på tre år och många tar därför med sig medföljande partner eller partnern samt barn. Staten betalar en del för familjen i form av medföljandetillägg, merkostnadstillägg, fast och rörliga boendekostnader och kostnader för skola för barnen. Medföljandetillägget ligger i dag på cirka 15.000 kronor, tanken är att det ska kompensera en del av det inkomstbortfall som den medföljande makan, maken eller sambon förlorar med anledning av utlandsstationeringen. Försvarsmakten har redan öppnat upp för dialog med bland annat Arbetsgivarverket för att få till en justering av nivån på medföljandetillägget och åtgärder för att medföljande inte ska riskera att bli utförsäkrad.

    Tänk på att det är mycket praktiskt som ska ordnas för hela familjen innan avresa. Det är många myndigheter och institutioner som behöver få information exempelvis: Försäkringskassan, Skatteverket, Skolverket, A-kassan. En URA-försäkring gäller för hela utlandsvistelsen för den anställde och för eventuella medföljande. Viktigt att gå igenom vad det innebär och kräva stödet du behöver från arbetsgivaren.

    Finns det inget kollektivavtal för utlandstjänstgöring i dagsläget?

    – Jo, det finns ett centralt statligt kollektivavtal och i samband med årets Rals och våra yrkanden fick vi nu accept från Försvarsmakten att påbörja förhandling på Försvarmaktsnivå (lokal nivå). Men det kommer att ta tid att skriva ett omfattande kollektivavtal, säger Olle Löfmark, biträdande förhandlingschef vid Officersförbundet.

    Ur arkivet: