Senast publicerat
Senast publicerat:

”Viktigt att få bättre avtal för Försvarsmaktens utlandsstationerade”

I somras beslutades att Sverige ska tillhöra Natos operativa högkvarter i Norfolk tillsammans med övriga nordiska länder. Under våren kommer ett tiotal svenska yrkesofficerare att påbörja sin tjänstgöring i USA, men för att förbättra deras vistelse och underlätta rekryteringen behövs nya avtal. Det säger Jesper Nilsson, sektionschef J51 på Operationsledningen.

Linda Sundgren
"När JFC Norfolk är fullt ut bemannad framåt 2030, kommer vi att ha runt 30 yrkesofficerare på plats", säger Jesper Nilsson, sektionschef vid Operationsledningen som arbetar med Försvarsmaktens operativa planering i Nato.

Foto: Filip Erlind

Vad innebär det för Försvarsmakten att Sverige ska tillhöra Natos operativa högkvarter i Norfolk (JFC NF) istället för som i dag, det i Brunssum, Nederländerna?

– Det innebär att tyngdpunkten i vårt operativa arbete i Nato kommer att vara i Norfolk och att det är där många svenska yrkesofficerare kommer att tjänstgöra. Men vi kommer att fortsätta att bemanna även Brunssum. Genom vår geografiska position med Arktis och Nordkalotten, Norge med sin Atlantkust, Finland med landgräns mot Ryssland och Sveriges långa kust mot Östersjön måste vi självklart förhålla oss även till Brunssum. Rent praktiskt innebär flytten till Norfolk bland annat en tidsskillnad på sex timmar, vilket är ganska mycket sett till en åtta timmars arbetsdag. Det är något som Försvarsmakten och andra myndigheter kommer att behöva anpassa sig till, bland annat med sambandslösningar, säger Jesper Nilsson.

Det har diskuterats att gränsdragningar inom Nato kan leda till att Sverige delas upp på olika operativa högkvarter där Gotland skulle hamna under Brunssum. Hur fortgår det arbetet?

– Det finns ännu inga beslut om gränsdragningar för Joint Operation Areas. Diskussioner förs på högsta nivå inom Nato om vilka avdömningar, avvägningar och gränsdragningar som ska göras. 

Natos högkvarter i Norfolk håller på att byggas ut för att ge plats åt ny personal. Hur långt har man kommit?

– Norfolk ligger inne på en gigantisk amerikansk flottbas där det finns bankkontor, snabbmatrestauranger, träningslokaler och andra faciliteter som de som arbetar i Nato har tillgång till. Däremot saknas i nuläget ganska mycket resurser infrastrukturellt och de byggnader som finns där är relativt slitna. Nu håller man på att bygga upp baracklösningar och målet är att inom inte alltför lång tid vara fullt operativ och det fylls på med personal väldigt snabbt. Men lokalerna i Norfolk är inte lika ändamålsenliga som dem i Brunssum och infrastruktur ser annorlunda ut. Jag skulle säga att arbetsmiljön som sådan är bättre i Brunssum as we speak, men den kommer förhoppningsvis att utvecklas.

Hur mycket personal har Försvarsmakten på plats i Norfolk just nu?

– Vid årsskiftet var de två officerare, men det kommer att fyllas på under våren och till sommaren ska tolv befattningar som Sverige tilldelats vara på plats. Till det kommer ett antal officerare som reser ner på kortare tjänsteresor för att stödja pågående arbeten vid staben. När JFC Norfolk är fullt ut bemannad framåt 2030, kommer vi att ha runt 30 yrkesofficerare på plats. Totalt räknar man med att cirka 500 individer kommer att tjänstgöra på Norfolk.

När JFC Norfolk är fullt ut bemannad framåt 2030, kommer vi att ha runt 30 yrkesofficerare på plats.

Kan du beskriva hur det går till när befattningar i Norfolk fördelas mellan olika medlemsländer i Nato?

– Först genomförs ett arbete där vi tittar på vilka befattningar som finns tillgängliga i JFC Norfolk och vilka av dem som vi är intresserade av. Sedan vägs det mot organisationen och planeringen här hemma. Därefter deltar vi i en bemanningskonferens inom Nato där medlemsländerna får buda på de befattningar de vill ha. Vid de bemanningskonferenser där vi deltagit har Försvarsmakten fått många av våra önskade befattningar.

Vilka befattningar handlar det om?

– JFC Norfolk är uppbyggt som ett operativt högkvarter på samma sätt som Operationsledningen här hemma med olika jointavdelningar. Försvarsmakten kommer under 2025 vara representerade vid flertalet av J-avdelningarna vid staben. Grader är kopplade till befattningar, men just nu har vi ett antal överstelöjtnanter som är på väg att åka. Totalt inom Natos operativa delar kommer det framöver att vara cirka 30 procent specialistofficerare och 70 procent officerare. Inom de strategiska delarna, som Natos högkvarter i Bryssel och det militärstrategiska högkvarteret Shape i Mons, kommer det sannolikt att vara färre specialistofficerare. Men det bör tilläggas att sedan årsskiftet har arbetsgivaransvaret för svenska befattningar vid JFC Norfolk flyttats från Operationsledningen till Försvarsstabens utlandssektion.

Flera chefer i Försvarsmakten har tidigare vittnat om att det är ganska enkelt att rekrytera personal till Natos staber i Europa. Är det likadant vid rekryteringen till Norfolk?

– De individer som ska åka nu i vår är klara, men det har inte stått horder med officerare och knackat på min dörr och bett mig att skicka dem och deras familjer till USA, om man säger så. Inledningsvis är intresset ganska stort. Man vill bidra till Sveriges nya roll i alliansen och ser det som ett äventyr. Men efter samtal om de förutsättningar och villkor som gäller i USA är det flera som har ändrat sin vilja. Vi tvingar ingen att åka och min bestämda uppfattning är att vi inte kommer att göra det framgent heller.

Liknande läsning:

Vad är det som gör det svårt att rekrytera till Norfolk?

– Jag tror att flera faktorer spelar in. En viktig faktor är nog att det inte går att veckopendla från USA, vilket gör det svårt för dem vars familjer inte kan eller vill följa med. De rekommenderade bostadsområden som finns runt Norfolk ligger cirka 45 minuters bilväg från högkvarteret och eftersom det inte finns någon kollektivtrafik motsvarande den vi har i Sverige måste man pendla med bil. Har man då medföljande barn som ska skjutsas till skolan behöver man två bilar. Bilar köps för privata pengar och en billigare bil kostar runt 250 000 kronor. Till det kommer försäkringen på mellan 2 000 och 3 000 kronor i månaden. 

– Har man barn med fritidsintressen som kanske spelar fotboll eller hockey är avgiften mellan 40 000 och 65 000 kronor per år, eftersom det inte finns någon föreningsverksamhet. I dagsläget har medföljande heller ingen möjlighet att arbeta i USA. Tjänstgöring i Norfolk passar nog inte alla, men jag vill tillägga att de två som vi haft där under hösten är väldigt nöjda och trivs mycket bra. 

Det viktigaste är att få bättre avtal för Försvarsmaktens utlandsstationerade och deras medföljande.

Hur bor de svenskar som tjänstgör i Norfolk?

– De som är där nu bor bland annat på Virginia Beach, där flera andra av de nordiska officerarna bor med sina familjer. Man väljer själv var man vill bo, men det kan vara en poäng att bo nära andra som är stationerade i Norfolk. Det underlättar för att skapa nätverk och barnen kan hitta gemensamma aktiviteter. Men jag brukar säga till dem som ska åka att det stora jobbet gör man innan avresan med kontakter med Skatteverket, Försäkringskassan, skolor och så vidare.

Vad tror du behöver förändras för att underlätta tillsättningen av befattningar i Norfolk och förbättra för dem som ska tjänstgöra där?

– Det viktigaste är att få bättre avtal för Försvarsmaktens utlandsstationerade och deras medföljande. Det handlar om praktiska detaljer som exempelvis fordonsfrågor, att höja och modernisera medföljandetillägget och göra det möjligt för medföljande att arbeta i USA. Försvarsmakten jobbar hårt för att få till sådana förändringar, men vi äger inte frågan själva och vi måste få andra myndigheter som Arbetsgivarverket, Skatteverket och Försäkringskassan att vridas åt det hållet. Avtalsförhandlingar pågår och jag hoppas att det ska mynna ut i bättre villkor för vår personal.

Sverige tillhör fortfarande det operativa högkvarteret i Brunssum. När kommer den formella flytten över till Norfolk att ske?

– Det är ännu inte beslutat, men vi fortsätter att bygga upp staben i Norfolk under tiden.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Flygvapnet fyller 100 år samtidigt som nya flygsystem införs, rymdförmågan byggs upp och Natobidrag genomförs. Men enligt flygvapenchef Jonas Wikman är den viktigaste utmaningen en annan: att skapa en organisation som klarar ett säkerhetsläge som är oförutsägbart och där tempot aldrig går tillbaka till det normala.

Josefine Owetz
Jonas Wikman
"Vi kommer aldrig att kunna planera bort friktioner och osäkerheter i en snabbt föränderlig omvärld. Vi behöver därför bli en organisation som kan leva i kaos och må bra i kaos", säger flygvapenchef Jonas Wikman.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Flygvapenchef generalmajor Jonas Wikman sitter uppe på däck ombord på HMS Carlskrona och blickar ut över Visby hamn. I likhet med Försvarsmaktens övriga representanter har han ett hektiskt schema i Almedalen och deltar i många panelsamtal.

Men innan dagens seminarier tar vid, bland annat ett med rubriken ”Nästa generations luftstrid i en multidomänkontext”, ska han summera hur det första halvåret av 2026 har varit för flygvapnet.

– Jag tycker att läget är gott. Vi har ett bra och intensivt år. Organisationen är satt under press med stora externa och interna förväntningar på vad vi ska åstadkomma, både vad gäller förmågeutveckling och den säkerhetsmiljö vi lever i. Men jag känner att vi levererar. Det handlar om flygvapnets nästa steg, införandet av nya plattformar och nya förmågor.

Bland vårens större händelser för flygvapnet lyfter Jonas Wikman bidraget till Natos Air Policing på Island, som är en del av luftförsvaret i Arktisområdet. Under årets första månader bemannade en kontingent från Skaraborgs flygflottilj alliansens incidentberedskap. I februari deltog svenska flygbasjägare i den danska övningsserien Arctic Endurance 26 på Grönland för att stärka säkerheten i området och öva försvaret av Natos norra flank.

– Det känns nästan som länge sedan nu, men det är bara några månader sedan som vi genomförde det, i en tid då säkerhetssituationen i Arktis var väldigt aktuell.

Vi har en aktivitet i vårt närområde som gör att vi har daglig skarp verksamhet pågående.

Samtidigt pågår ständigt incidentberedskapen på hemmaplan, med flera insatser hittills i år. Den 13 juni meddelade Försvarsmakten att flygvapnet dagen innan genomfört dubbla insatser mot ryska stridsflyg nära svenskt luftrum.

– Vi har en aktivitet i vårt närområde som gör att vi har daglig skarp verksamhet pågående. Det är utmanande, men samtidigt känner jag att vi levererar på de uppdrag vi har, även när det gäller att utveckla framtida förmågor, säger Jonas Wikman och fortsätter:

– Jag känner mig trygg med var vi är och vart vi är på väg. Min bild är också att vi har en organisation som är stolt över vad vi åstadkommer med de förutsättningar vi har. Så här ett halvår in så kunde jag inte vara mer stolt över mitt flygvapen än vad jag är just nu – ett flygvapen som dessutom fyller 100 år i år.

Flygvapnet 100 år

Flygvapnet 100 år firades den 1 juli med en jubileumsceremoni vid Flygarmonumentet vid Karlaplan i Stockholm.

Foto: Petra Blomqvist/Försvarsmakten

Samtidigt som verksamheten pågår för fullt firar flygvapnet sitt 100-årsjubileum. Jonas Wikman medger att han först såg jubileumsåret som ytterligare en uppgift i en redan full kalender, men i stället har det blivit något helt annat.

– Det har blivit ett sätt att stärka oss. Vi har fått anledning att beskriva vilka vi är, träffa varandra och bygga laget flygvapnet. Jag önskar att vår egen personal ser flygvapnet med samma ögon som omvärlden gör. För när man står där varje dag så känns kanske allting som ett motstånd och som en övermäktig uppgift. Men när man står utanför och betraktar oss så är det ett väl fungerande maskineri som levererar på en högre nivå än vad folk förväntar sig. Och det önskar jag att organisationen får känna ibland. Jag tror och hoppas att 100-årsfirandet är ett tillfälle för att göra det.

Flygvapnet reformeras i en tid när reform krävs, och det känns väldigt bra.

För flygvapnet är 2026 också ett år då flera materielprojekt har börjat levereras eller är i slutet på en anskaffningsprocess. Jonas Wikman lyfter bland annat införandet av Jas 39 Gripen E, de nya radarspanings- och ledningsflygplanen, S 106, GlobalEye, transportflygplanen C 390 och TP 106 och det nya skolflygplanet SK 40. Samtidigt sker flera satsningar inom rymdområdet och i maj skickades Försvarsmaktens första militära spanings- och övervakningssatellit upp i rymden.

– Det är väldigt vältajmat. Vi tar steget in i en ny generation krigföringsförmåga där rymden, Gripen E och GlobalEye är byggda för att fungera tillsammans med armén, marinen och våra allierade i Nato inom ramen för multidomäna operationer, säger han och fortsätter:

– Vi har tagit viktiga steg inom rymdområdet och har blivit en operatör i rymden på riktigt under det här året. Rymdförmågan är till för att vi ska bättre ha en kapacitet att koppla ihop de olika domänerna och nationerna. Flygvapnet reformeras i en tid när reform krävs, och det känns väldigt bra.

Jonas Wikman, flygvpapenchef

För flygvapnet är 2026 ett år då flera materielprojekt har börjat levereras eller är i slutet på en anskaffningsprocess, däribland Jas 39 Gripen E, transportflygplanen C 390 och TP 106 och radarspanings- och ledningsflygplanen, S 106, GlobalEye.

Foto: Jesper Frisk/DI/TT

Hur ser det ut med flygvapnets personalförsörjning?

– Personalförsörjning är fortsatt en begränsande faktor för oss och kommer att vara det under lång tid. Med det sagt tycker jag att vi har gjort betydande framsteg. Vi har gjort en grundlig analys baserat på personalens iakttagelser och gett oss på flera områden som vi har haft särskilda problem med.

Han lyfter den satsning som gjorts inom teknikerområdet det senaste året och det stora arbetet som går under namnet ”Framåt”. Under 2023 genomfördes en stor översyn på personal­området i flygvapnet. Arbetet tog frågor som avtal, arbetsmiljö, materiel och lön. Jonas Wikman fattade därefter beslut om ett direktiv med åtgärder som nu ska införas för att skapa en mer hållbar arbetssituation för flygvapnets anställda.

Vi kommer aldrig att bli klara och det viktiga är inte att allt blir gjort. Det viktiga är att rätt saker blir gjorda.

– Vi har fortsatt prioriterat arbetet inom det vi kallar ”Framåt”. Jag är stenhård på att följa upp alla åtgärderna. De följs upp kvartalsvis och vi räknar med att vi ska få ett väldigt bra resultat. Jag tycker att vi är på rätt väg, men det tar lång tid och vi har mer jobb kvar att göra. 

En fråga som han återkommer till under intervjun är balansen mellan uppgifter och resurser. Jonas Wikman menar att Flygstaben länge har försökt väga uppgifter mot resurser, men att dagens säkerhetsläge kräver ett annat synsätt.

– Vi kommer aldrig att kunna planera bort friktioner och osäkerheter i en snabbt föränderlig omvärld. Vi behöver därför bli en organisation som kan leva i kaos och må bra i kaos. Vi kommer aldrig att bli klara och det viktiga är inte att allt blir gjort. Det viktiga är att rätt saker blir gjorda.

Flygvapnet 100 år

"Det har blivit ett sätt att stärka oss. Vi har fått anledning att beskriva vilka vi är, träffa varandra och bygga laget flygvapnet. Jag önskar att vår egen personal ser flygvapnet med samma ögon som omvärlden gör", säger Jonas Wikman om att flygvapnet i år firar 100 år.

Foto: Petra Blomqvist/Försvarsmakten

Han beskriver det med uttrycket ”Embrace the Chaos”, att acceptera att nya uppgifter och förändringar inte är undantag utan det nya normala. Målet är därför inte att allt ska hinnas med, utan att organisationen ska prioritera rätt och känna att ett väl utfört arbete är alldeles tillräckligt.

– Man måste kunna gå hem när arbetsdagen är slut och känna att man gjort ett bra jobb och är uppskattad, även om hela uppgiften inte är löst. Vi som chefer och ledare ska känna förtroende för att organisationen gör rätt prioriteringar.

I grunden handlar det om uppdragstaktik, konstaterar han. I en tid när omvärlden förändras snabbare än planeringscyklerna behöver högre chefer styra mot önskade effekter snarare än detaljerade planer. Förbanden ska få frihet att själva avgöra hur målen bäst nås utifrån den verklighet de möter.

– Det är ute på förbanden som kraften finns. Vi måste vidta åtgärder för att skapa en organisation som kan stå mitt i stormen. För det här är en dynamik som kommer att bestå en generation framåt. Vi vet vilka effekter vi ska uppnå: vi ska avskräcka, vi ska kunna försvara oss och vi ska utbilda förbanden till en viss nivå. Jag har fullt förtroende för att organisationen gör rätt saker.

Vi är uppskattade för det vi gör och det är personalen som har åstadkommit det.

En av de största förändringarna i flygvapnet märks dock inte i nya flygplan, utan i hur organisationen är uppbyggd. Flygvapnet har det senaste året gått från två separata grund- och krigsorganisationer till en sammanhållen organisation där personalen redan tjänstgör i sina krigsbefattningar.

– Det innebär att alla anställda normalt redan befinner sig på den befattning de har i alla konfliktnivåer. Vi har en plan, leder med en order mot en chef. Jag är helt trygg med att det är rätt väg att gå. Vi är i en tid där vi har ett hot att hantera hela tiden och det kommer inte finnas en brytning mellan fred, kris och krig, utan det är en flytande skala. Vi kan inte omorganisera några gånger per år. Det här känns jättebra.

Har du något medskick till flygvapnets anställda?

– Jag kunde inte vara stoltare över flygvapnet, det är helt ärligt från mitt hjärta. Det är lätt att gå rakryggad här genom Almedalen med detta flygvapen i ryggen. Vi har verkligen levererat, både i det skarpa och i förmågeutvecklingsperspektivet. Vi är uppskattade för det vi gör och det är personalen som har åstadkommit det. Varje gång människor utifrån möter flygvapnet slås de av lagandan och kamratskapet. Det är tillsammans vi löser våra uppgifter.

Ur arkivet: