Försvarsmaktens transportdagar är ett årligen återkommande event där försvarsmaktsanställda och civila transportföreträdare träffas för att diskutera uppbyggnaden av logistiklösningar i fred, kris och krig. Årets konferens hölls på en anläggning i Sigtuna den 28–29 november och var den första i sitt slag sedan Sverige blev medlem i Nato. Konsekvenserna av inträdet i försvarsalliansen gick som en röd tråd under eventet med föredrag om Sveriges roll som transit- och baseringsland och de omfattande transportbehov som det medför.
– Det är stora förbandsmassor som ska kunna transitera. Krigsförbanden är i centrum, men på nåt sätt måste de komma på plats och när de väl är där måste vi kunna försörja dem, sa kommendör Magnus Berg, ställföreträdande logistikchef och tillika värd för konferensen.
Överstelöjtnant Per-Ove Norell, den främste företrädaren för Försvarsmaktens transporttjänst, berättade om de transitkorridorer (military mobility corridors) som håller på att upprättas inom Nato. Transitkorridorerna ska möjliggöra flöden av materiel, förnödenheter och förband mellan medlemsländerna och fungera i samtliga beredskapslägen.
– Alla 32 länder inom Nato ska ju kunna understödja varandra. Korridorerna är fördefinierade flödesvägar för att snabbare och enklare kunna förflytta sig till alliansens alla hörn, sa Per-Ove Norell till Officerstidningen efter sitt anförande.
I totalförsvarspropositionen var det åtta och en halv sidor text om transporter. Det säger en del om hur viktig den här sektorn är.
Per-Ove Norell är utredningsledare för regeringsuppdraget Sveriges nationella plan för militär rörlighet 2024–2026. Det är också han som för Sveriges räkning leder arbetet med att upprätta en nordlig transitkorridor, ett uppdrag som Försvarsmakten fick av Nato i augusti. Den nordliga korridoren kommer att gå genom fem länder: Tyskland, Danmark, Sverige, Norge samt Finland som också är korridorens slutdestination.
– Det handlar om att förbinda Kontinentaleuropa med Norden och sjövägen vidare till Baltikum. Redan i dag finns det en korridor upprättad mellan Holland, Tyskland och Polen. Nästa steg är en sydlig korridor från Turkiet och upp genom Bulgarien och Rumänien och så en från Grekland och upp till Bulgarien och Rumänien, säger Per-Ove Norell.
Den nordliga korridoren ska vara klar till årsskiftet 2025/2026 och beräknas att unna prövas under 2028.
Liknande läsning:
– Jag ser tidsplanen som realistisk. Basinfrastrukturen har vi redan och arbetet handlar mycket om administrativ effektivisering. Men vi kan behöva se över en del lagar och regler gällande exempelvis tullar eller strategiska exportprodukter. Sedan kommer vissa infrastrukturjusteringar behöva göras, sa Per-Ove Norell.
Per-Ove Norell
Utredningsledare
För att möjliggöra transporter genom transitkorridoren krävs samarbeten med civila aktörer med koppling till transportsektorn. Flera myndigheter är involverade i arbetet, däribland Tullverket, Transportstyrelsen och Polismyndigheten.
– Vi kommer redan nästa vecka träffas på en mobilitetskonferens. Då ska vi spela upp scenarier för att pröva systemen och se hur lång tid olika moment tar. Är det något som inte fungerar som vi önskar och vi inte kan lösa det själva får vi vända oss till regering och riksdag och föreslå lagändring, sa Per-Ove Norell.
Konferensens talare var överens om de grundläggande frågorna rörande behovet av transporter och att det är nödvändigt att civila aktörer och Försvarsmakten samarbetar för att hitta fungerande logistiklösningar. Men när det kom till praktiskt genomförande blev det tydligt att mycket arbete återstår, däribland finansieringsfrågor.
– I totalförsvarspropositionen var det åtta och en halv sidor text om transporter. Det säger en del om hur viktig den här sektorn är. De militära behoven av transporter kommer att innebära nyinvesteringar i infrastruktur, men vi vet ännu inte hur de ska finansieras, sa Marielle Svan, enhetschef för nationell planering på Trafikverket.
För att hitta vägar framåt har samverkansgrupper bildats för samtliga transportslag inom ramen för Beredskapssektor transporter privat – offentlig samverkan (BT POS). Arbetet samordnas av Trafikverket som koordinerar, stödjer och driver det tillsammans med representanter för Försvarsmakten, näringslivet och andra berörda. Längst har samarbetet med sjöfarten kommit där avtal slutits mellan Försvarsmakten och rederier inom handelsflottan och skärgårdstrafiken. Men trots avtal återstår en rad utmaningar för att skapa transportsystem som håller över tid. Om det pratade Stefan Nohrénius, avdelningsdirektör vid Försvarsstabens logistikavdelning.
– Vi måste ha rätt fartyg för lasten, hamnar med tillräcklig lastkapacitet, sjöfartsskydd och sjötrafikledning, varvskapacitet, isbrytare, reglementen, försäkringar och inte minst bemanning. Finns det tillräckligt med svenska sjömän för att bemanna fartygen? Ja, men vi måste skohorna in dem, sa Stefan Nohrénius.
Ställföreträdande logistikchefen Magnus Berg var en av dem som betonade vikten av att agera skyndsamt för att lösa de utmaningar som logistiken står inför.
– Mitt budskap är att det här måste fungera innan något händer, medan vi fortfarande befinner oss i avskräckningsfasen. Vi behöver sluta avtal för att veta vad vi kan göra och med vad vi kan göra det, sa han.
