Senast publicerat
Senast publicerat:

Marinens nya ubåtar planeras att levereras 2028 och 2030

Nu pågår förberedelser inför mottagandet av de nya ubåtarna i Blekingeklassen som ska levereras till marinen under 2028 och 2030. Samtidigt har ett förarbete inletts för att utveckla ytterligare en ubåtstyp, något som Aftonbladet och SVT nyheter har rapporterat om.

Linda Sundgren
Vid Första ubåtsflottiljen förväntas att ubåtarna i Gotlandsklassen omsätts om ett tiotal år.

Foto: Sofia Löveborn

Efter kraftiga förseningar och återkommande framflytt av leveransdatum förbereder nu Första ubåtsflottiljen i Karlskrona för att ta emot de nya ubåtarna i Blekingeklassen (A26), HMS Skåne och HMS Blekinge. Besättningsutbildningar ska utvecklas för hantering av de nya systemen ombord och personal behöver rekryteras. De två nya ubåtarna ska ersätta den av dagens ubåtar som är konstruktionsmässigt äldst, HMS Södermanland. Det innebär att ubåtsflottan utökas med ett fartyg.

– Vi kommer att behöva rekrytera ny personal, men vi känner tillförsikt inför den uppgiften. Vi har ett glädjande stort intag underifrån, både av värnpliktiga och sökande till specialistofficersutbildningarna och Officersprogrammet. Även bland innevarande värnpliktskull är det många som söker anställning som sjöman, säger kommendörkapten Peter Östbring, ställföreträdande chef för Första ubåtsflottiljen.

Bland innevarande värnpliktskull är det många som söker anställning som sjöman.

Tillskottet av ubåtar innebär en uppgradering av ubåtsflottan och att vissa nya förmågor tillförs. Enligt Peter Östbring är den främsta nyheten en så kallad flexible payload lock, en sluss genom vilken dykpatruller och undervattensfarkoster kan föras ut och in i fartyget. Därutöver utrustas ubåtarna med ny teknik, bättre sensorer och uthålligheten kommer att öka jämfört med dagens ubåtar. De nya ubåtarna är också något större än befintliga och kommer att ha besättningar upp till 35 individer jämfört med dagens maximalt 32 individer.

– Vid halvtidsmodifieringen av befintliga ubåtar installerar vi en variant av den nya utrustningen som finns på Blekingen och Skåne, så vi genomför redan i dag taktiskt och operativt nyttjande av mycket av den utrustning som kommer att finnas på de nya ubåtarna. Men den typspecifika utbildningen påbörjar vi först 2027, när vi närmar oss mottagandet av fartygen, säger Peter Östbring.

Peter Östbring-Foto Sofia Löveborn-2024_w

Peter Östbring

Ställföreträdande chef för Första ubåtsflottiljen.

Aftonbladet och SVT Nyheter har tidigare rapporterat om att Försvarsmakten planerar för ytterligare en ubåtsmodell. En förstudie ska ha inletts tillsammans med Saab och enligt SVT-artikeln handlar det om en mindre ubåtstyp som ska kunna bära fler torpeder och vapen och vara ett komplement till A26. Peter Östbring säger att ubåtstypen är avsedd att ersätta de tre ubåtarna i Gotlandsklassen, HMS Gotland, HMS Halland och HMS Uppland om ett tiotal år.

– Det här projektet har pågått en tid. Ubåtar är komplicerade och komplexa plattformar som kräver en lång studiefas och ett gediget förberedelsearbete inför en ny serie. Vi tittar på att fasa ut ubåtarna i Gotlandsklassen om ungefär ett decennium.

Liknande läsning:

De nya ubåtarna av typ A26 ska levereras till Försvarsmakten under 2028 (HMS Blekinge) och 2030 (HMS Skåne). Något beslut om att beställa ytterligare en ubåtsmodell är inte fattat.

Fakta

Ubåt A26 jämfört med ubåt Gotland
Värden för ubåt Gotland anges inom parentes

Längd: 66,1 m (60,4 m)

Bredd: 6,75 m (6,2 m)

Deplacement ytläge: 1 925 ton (1 380 ton)

Drift: 3 diesel- och 3 stirlingmotorer (2 diesel- och 2 stirlingmotorer)

Besättning: 17-26, max 35 (24-32, max 32)

Bestyckning: Torpeder, minor, AUV, ROV, MSF (torpeder, minor)

Källa: Försvarets materielverk

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarsmakten har skickat upp sin första operativa militära satellit i rymden. Satelliten ska stärka Sveriges och Natos lägesbild genom egen spanings- och övervakningsförmåga i rymddomänen.

    Maria Widehed
    Spanings- och övervakningssatelliter är en förmåga med global räckvidd, vilket är allt viktigare i det nya säkerhetspolitiska läget i världen. De nya svenska satelliterna ska bidra till Försvarsmaktens och Natos lägesbild och underrättelseinhämtning för bland annat långräckviddig bekämpning.

    Foto: FMV

    Satelliten sändes upp den 3 maj från Vandenberg rymdbasen i Kalifornien med hjälp av en Falcon 9-raket från SpaceX. Försvarsmaktens nya satellit är en del av det militära rymdprogrammet som omfattar investeringar på flera miljarder kronor och innebär att en helt ny verksamhet byggs upp.

    – Vår expansion i rymddomänen har gått i rekordfart. Nu har vi en nationell förmåga och egna system på plats i rymden. Det ger oss en bättre bild av vårt operationsområde, säger flottiljamiral Anders Sundeman, Försvarsmaktens rymdchef, i ett uttalande på Försvarsmaktens webbplats.

    Satelliten är tillverkad av Planet Labs och tar högupplösta bilder från låg omloppsbana. Upphandlingen genomfördes av Försvarets materielverk, FMV .

    – Tillsammans med expertstöd från FOI har vi med mycket snäva tidsramar genomfört en upphandling av satelliter inklusive uppsändningar, där denna är den första i en serie de närmsta åren, säger Carl-Fredrik Edström, chef flyg- och rymdmateriel FMV, i en artikel hos myndigheten.

    Vid Flygstabens rymdavdelning pågår samtidigt etableringen av ett Space Operations Center, en operationsledningscentral. Därifrån ska Försvarsmakten styra satelliterna och producera en svensk rymdlägesbild.

    – Med tillgång till en egen spanings- och övervakningssatellit ökar Försvarsmakten till Natos operativa förmåga genom att bidra till alliansens samlade lägesbild och informationsinhämtning, säger Anders Sundeman i en artikel.

    Att bygga upp en svensk militär rymdförmåga har tidigare varit planerat till 2030, men utvecklingen har gått snabbare än väntat. I en intervju med Officerstidningen tidigare i vår beskrev rymdchefen Anders Sundeman hur behovet drivs av både Natomedlemskapet och utvecklingen av långräckviddiga vapensystem.

    – Våra vapensystem har allt längre räckvidd, precis som motståndarens har, så vi behöver se allt längre, sa rymdchefen då.

    Han pekade också ut Arktis som ett område där rymdbaserade sensorer får särskild betydelse, eftersom området är svårt att övervaka med traditionella system.

    FMV betonar att den första satelliten är början på en större utbyggnad av svensk militär rymdförmåga. Under de kommande åren expanderar Försvarsmakten med ett tiotal satelliter.

    – Tillsammans bygger vi upp en helt ny förmåga på i sammanhanget mycket kort tid. Den gör oss också till en bättre allierad och partner. Den bidrar till förmåga för Sverige, Nato och våra allierade, säger Carl-Fredrik Edström i ett uttalande hos FMV.

    Ur arkivet: