I försvarsbeslutet 2020 framgick att marinen ska tillföras fyra nya ytstridsfartyg. Året efter inleddes produktdefinitionsfasen – det skede där man definierar de tekniska krav och funktioner fartygen ska ha för att uppnå efterfrågad förmåga. Planeringen blir nu alltmer detaljerad och enligt en artikel på Försvarets materielverks (FMV:s) webbplats från i våras kommer de nya fartygen i Luleåklassen få ökad förmåga inom flera områden jämfört med befintliga korvetter.
De blir större och får bättre förutsättning till förbandsledning med stab ombord och möjligheten att operera helikoptrar från fartygen ökar. Dessutom tillförs luftvärnsrobotförmåga med längre räckvidd än de robotar som nu installeras på Visbykorvetterna. Enligt kommendör Kjell-Ove Schramm, chef för planeringsavdelningen på Marinstaben, är luftvärnet på de nya ytstridsfartygen mycket välkommet.
– I en internationell jämförelse sticker vi ut genom att vi på våra befintliga ytstridsfartyg i marinen inte har luftvärnsrobotar, säger han till Officerstidningen.
I en internationell jämförelse sticker vi ut genom att vi på våra befintliga ytstridsfartyg inte har luftvärnsrobotar.
Kjell-Ove Schramm konstaterar att luftvärnet valdes bort av kostnadsskäl när Visbykorvetterna byggdes, men att omvärldsläget och den politiska omsvängningen i försvarspolitiken förändrat synen på behovet av luftvärn.
– Verkligheten har kommit ifatt oss. Vi visste redan innan det fullskaliga kriget i Ukraina att hotet från luften är betydande, men kriget har visat på omfattningen och diversiteten av hot från luften. Vi har redan beställt luftvärnssystem till Visby. De nya ytstridsfartygen tar ytterligare steg mot en ökad förmåga, men vi har mycket att ta ikapp, säger han.
De nya ytstridsfartygen har en beräknad livslängd på 40 år. För att skapa förutsättningar för att möta framtida behov ska fartygen förses med extra utrymme ombord.
– Det vi gör nu är att vi har tagit höjd för ombyggnader, det vill säga att vi skapat tillräckligt med volym och utrymmen ombord, utrymmen som i arrangemanget inte är allokerade för någonting utan står helt tomt, så att man inte behöver bygga om hela fartyget när man tillför nya förmågor, uppger Johan Edelsvärd, projektledare för de nya ytstridsfartygen hos FMV, i en artikel på myndighetens webbplats.
Liknande läsning:
Runt halvårsskiftet 2025 ska produktionsdefinitionsfasen vara avslutad och anskaffningen ta vid. Kring år 2030 ska två av de totalt fyra fartygen levereras till marinen.
– Vanligtvis brukar det ta omkring tio år, från anskaffning till leverans. Vi ska göra det här på halva tiden. För att klara av det har vi, tillsammans med marinen, olika angreppssätt, säger Johan Edelsvärd i artikeln.
Att inte göra för mycket egna svenska särlösningar ger goda förutsättningar att hålla tidsplanen
För att klara anskaffningen inom den planerade tiden ska fartygen designas och byggas enligt beprövad teknik och utrustas med färdigutvecklade system eller system med hög mognadsgrad. Svenska särlösningar ska undvikas.
– Det är ett nytänk som vi inte riktigt är vana vid, men jag är övertygad om att det blir bra. Genom att minska utvecklingsarbetet tar vi bort risker och kan lägga mer tid på integrationen av systemen och att få ihop helheten. Att inte göra för mycket egna svenska särlösningar ger goda förutsättningar att hålla tidsplanen, uppger Johan Edelsvärd i artikeln.
Försvarets materielverk har inte velat ställa upp på en intervju om de nya ytstridsfartygen utan hänvisar till artikeln på deras hemsida som publicerades i maj.
