Senast publicerat
Senast publicerat:

Michael Claesson är Försvarsmaktens nya överbefälhavare

Försvarsmakten har en ny överbefälhavare. Vid en överlämningsceremoni på måndagen tog Michael Claesson över befälet efter Micael Bydén. ”Mitt ledarskap ska fortsatt bygga på några grundläggande principer: tydlighet, uppdragstaktik och ansvarsglädje”, sa nye ÖB i sitt tal.

Josefine Owetz
Vid måndagens överlämningsceremoni på Karlbergs slott tog Michael Claesson över som Sveriges nya ÖB.

Foto: Amanda Gahm/Försvarsmakten.

Micael Bydén lämnade på måndageftermiddagen över kommandostaven, symbolen för överbefälhavarens ämbete, till Försvarsmaktens nye ÖB, Michael Claesson. Överlämningsceremonin genomfördes på Karlbergs slott inför representanter från regeringen, Försvarsmakten, andra myndigheter och inbjudna gäster.

I sitt första tal som överbefälhavare betonade Michael Claesson att fokus kommer vara att fortsätta stärka krigsorganisationen och skapa förutsättningar för att effektivt och målinriktat leverera på kommande försvarsbeslut.

– Det är med stolthet och en framåtlutad vision som jag i dag tar befälet över vår försvarsmakt. Jag är ödmjuk och stolt över det förtroende jag har fått. Medveten om det ansvar som vilar på mina och Försvarsmaktens axlar, sa Michael Claesson.

– Vi ska fortsätta vår integration in i Nato där vi ska vara lyhörda, men också agera med självförtroende och tydlighet, sa han vidare.

Avgående ÖB, Micael Bydén, lämnar posten efter nio år. I sitt tal sa han att han lämnar Försvarsmakten och rollen som ÖB med viss lättnad, men också vemod. 

– Att vara ÖB är många gånger att vara ensam i svåra beslut. Men framför allt vara del i och omfamnas av ett helt fantastiskt lag, sa Micael Bydén.

Det är med stolthet och en framåtlutad vision som jag i dag tar befälet över vår försvarsmakt.

Försvarsmaktens nya ÖB avslutade sitt tal med en uppmaning till Försvarsmaktens anställda att alltid hålla professionalism, integritet och värderingar högt.

Liknande läsning:

– Kärnuppdraget kräver inte bara skicklighet utan också en stark moralisk kompass och respekt för varandra, både vad gäller kompetens och oss själva som individer. Kom alltid ihåg att vårt uppdrag kräver inre disciplin. Det vill säga förmågan att inordna sig under det gemensamma ansvarets krav, sa Michael Claesson och fortsatte:

– Mitt ledarskap ska fortsatt bygga på några grundläggande principer: tydlighet, uppdragstaktik och ansvarsglädje.

Vad är det första du kommer sätta dig ner och jobba med imorgon?

– Jag måste erkänna att det handlar om att fatta ett beslut om vem som ska ta över efter mig som överkommendant i Stockholm. Men utöver det så handlar det om att tillsammans med Försvarsstaben nu verkligen tajta upp och försöka hitta former för att öka takten i krigsförbandsproduktionen, att konsolidera krigsorganisationen och ta emot försvarsbeslutet i december, säger Michael Claesson till Officerstidningen efter ceremonin, och fortsätter:

– Av allt att döma så finns det en väldigt hög grad av överensstämmelse med den senaste versionen av budgetunderlaget som vi har lämnat in. Det gör att vi ligger ganska väl framme i planeringsarbetet för att kunna börja implementeringen. Att konsolidera och implementera det nya försvarsbeslutet och samtidigt fortsätta integreringen i Nato, det kommer att vara mina viktigaste områden.

Michael Claesson kommer närmast från befattningen som chef för Försvarsstaben och Högkvarteret. I fredags tillträdde Carl-Johan Edström som ny chef för Försvarsstaben. Edström var i sin tur tidigare chef för Operationsledningen.

När kan vi förvänta oss fler chefsutnämningar?

– Jag tycker att vi har vi har byggt det här ganska väl i den meningen att chefen för Försvarsstaben är på plats redan samma dag som jag själv kliver på. Vi har en process igång när det gäller ersättare som chef för Operationsledningen och jag hoppas att den kommer att gå i mål inom en månad. Och utöver det, beroende på utfallet av en del andra processer – som inte bara har med Försvarsmakten att göra – så kan det bli ytterligare utnämningar de kommande månaderna. Det får vi ta efterhand, säger Michael Claesson.

Fakta

Michael Claesson
Claesson har arbetat i Försvarsmakten i 40 år. Han har en bakgrund som bland annat chef för Markstridsskolan, chef för Norrbottens pansarbataljon på Norrbottens regemente och kontingentschef för den 24:e svenska kontingenten i ISAF-styrkan i Afghanistan. Han har också tjänstgjort som militär rådgivare vid Försvarsdepartementet, Utrikesdepartementet och Sveriges delegation vid Natohögkvarteret i Bryssel. Mellan 2020 och 2023 var Michael Claesson insatschef.

Källa: Försvarsmakten.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Var det verkligen bättre förr, eller bara annorlunda? Karlis Neretnieks funderar på hur officersyrket har förändrats sedan 1970-talet.

    Karlis Neretnieks
    Karlis Neretnieks

    Foto: Margareta Bloom Sandebäck

    Nyligen hade jag nöjet att äta lunch med en kapten i förbandstjänst. Samtalet kom in på skillnaderna mellan att vara subaltern i dag jämfört med min tid på 1970-talet (före den nya befälsordningen, NBO). Samtalet blev livligt. En tredje person vid bordet sa spontant ”Karlis, kan du inte skriva något om skillnaderna? Var det bättre förr, eller bara annorlunda?”.

    Att dagens vapensystem är avsevärt bättre är uppenbart. Simulatorer av olika slag leder sannolikt till en bättre utbildning. Den personliga utrustningen är bättre. Tekniken går framåt. Vad går egentligen att jämföra? Jag fastnade för frågan som löd: ”fanns det faktorer som gjorde att jag som ung officer på det personliga planet levde i en annorlunda yrkesmiljö än dagens subaltern – bättre eller sämre”? Jag vill här lyfta fram tre skillnader i dåtidens system, jämfört med i dag: officerens fortsatta utbildning efter Militärhögskolan Karlberg, hur befattningar tillsattes och lönesystemet.

    Den nivåhöjande vidareutbildningen efter utnämning till officer var tydligt reglerad: officersexamen vid Karlberg, trupptjänst två år, kompanichefskurs på truppslagskola under ett knappt år, trupptjänst i tre år och sedan kombinerad stabs- och bataljonchefskurs under ett år. Alla stegen var obligatoriska och tidpunkterna för de skolbundna utbildningarna var inte förhandlingsbara.

    Du visste redan när du slutade Karlberg att om två år ska du inställa dig på Kvarn

    Du visste redan när du slutade Karlberg att om två år ska du inställa dig på Kvarn och i nästa steg, sex år efter officersexamen, anmäla dig på Militärhögskolan i Stockholm (idag Försvarshögskolan). Befattningar tillsattes, man sökte dem inte. Hur yngre officerare skulle rotera mellan olika befattningar hemma på regementet bestämdes av regementschefen. Det grundat på hur denne ansåg att den unge officeren borde utvecklas med hänsyn till sin krigsbefattning. En placering som regementschefen också var den som avgjorde grundat på behoven i de krigsförband som regementet satte upp. Tillsättning av tjänster utanför regementet, till exempel lärare vid en truppslagsskola, styrdes av respektive truppslagsinspektör. Oftast, dock inte alltid, efter dialog med den enskilde.

    I augusti 1974 möter jag dåvarande pansarinspektören, överste av 1:a graden Hugo Cederschiöld, som den dagen besöker regementet. ”Karlis, bra att jag träffar dig, du ska bli lärare på kadettskolan nu till hösten, frågor?”, sade han till mig. ”Nej överste”, svarade jag. Cederschiöld hade ett bra personminne och satte en ära i att känna alla officerare i pansartrupperna till namn.

    Lönesystemet var ett tariffsystem där man var inplacerad i en viss lönegrad beroende på grad och befattning.

    Något förenklat skulle en OF 1 ha X kronor i lön, en OF 2 Y kronor och så vidare, plus några mellansteg i varje kategori. Lönerna förhandlades centralt.

    Systemet var inte alltid optimalt för den enskilde. Nygift och med litet barn – hade kanske passat bättre med MHS (dåtidens) ett år senare. Men det behövdes en lärare på Kvarn som kan den nya pansarvärnsroboten – bara att åka. Vad innebar detta för Försvarsmakten? Syftet med utbildningssystemet var att skapa officerare vilka redan tidigt i karriären kunde verka som kompani- och bataljonschefer i krig. Det var behovet av kompetens på olika befattningar som styrde var officerarna placerades. Lönesystemet var enkelt och tydligt, lönesättning tog varken många människor eller mycket tid i anspråk.

    Om det var bättre förr för den enskilde kan diskuteras, ibland ja, ibland nej. Men det är svårt att inte se fördelarna för Försvarsmakten som organisation.

    Ur arkivet: