Senast publicerat
Senast publicerat:

Stridsvästar enskilt tydligaste bristen

Tillgången på personlig utrustning i Försvarsmakten har förbättrats sedan den akuta bristen som rådde förra hösten. 45.000 par kängor har nyligen levererats till förbanden och 40.000 stridsbärsystem 25 är på gång i vår. ”Stridsvästen är den enskilt tydligaste bristen som har vital betydelse”, säger Försvarsmaktens logistikchef brigadgeneral Claes Isoz.

Josefine Owetz
Leverans av de nya kroppsskydd 24 skedde i augusti och plattbäraren levereras i slutet av året.

Foto: Försvarsmakten

I början av förra hösten var det akut brist på personlig utrustning i Försvarsmakten. För att kunna utrusta inryckande värnpliktiga och officersaspiranter med kängor, regnställ och termosar gick ett direktiv ut där myndighetens anställda uppmanades att lämna in utrustning som de inte använde.

– Vi har köpt in för lite materiel under lång tid. Vi har inte heller tillräcklig kontroll på våra tillgångar i Försvarsmakten när det gäller personlig utrustning, sa Försvarsmaktens logistikchef brigadgeneral Claes Isoz, till Officerstidningen då.

Senare under hösten 2023 hade tillgången på personlig utrustning förbättrats, dels genom snabbanskaffning av kängor och regnställ från civila leverantörer, dels genom nyinkomna leveranser. I dag, ett år efter den akuta bristen, har situationen blivit betydligt bättre, säger Claes Isoz i slutet av augusti.

– Det vi konkret har gjort sedan förra hösten är att vi har samarbetat väldigt nära med alla försvarsgrenar och stridskrafter samt med FMV. Vi har en bättre planeringshorisont och ligger bättre till när det gäller anskaffningar. Vi har också arbetat för att säkerställa att alla delar av logistikkedjan flyter som de ska, säger han.

Liknande läsning:

Claes Isoz förklarar att det bland annat handlar om inventeringsåtgärder, översyn av utrustningskort och ett arbete för att säkerställa grundläget i grund- och förvaltningsdata över personlig utrustning.

– Vi vet bättre i dag var vi står och vad behovet framåt är, så att vi kan möta de behov som Försvarsmakten har, säger Claes Isoz.

DSC_0036

Kroppsskydd 24 har anskaffats för insats- och bevakningsverksamhet.

Foto: Försvarsmakten

En av de senaste nyheterna när det kommer till personlig utrustning är att 45.000 par marschkänga 90 har levererats ut till förbanden under sommaren. Kängan är ett komplement till känga M/90 och påminner i stora drag om den tidigare modellen. Ytterligare 25.000 par väntar på att fördelas ut och leveranserna ska täcka Försvarsmaktens behov av marschkängor de närmaste åren.

– Känga 90 B är bara en gapfiller innan det nya fotbeklädningssystemet kommer på plats. 2026 kommer vi nog ha det färdigt. De 70.000 paren bygger på samma kravspecifikation som för känga 90 och 08, men har en lite högre häl som vi tror kommer fungera bra, säger Claes Isoz.

För den nya markstridsuniformen 24 (MSU 24) pågår leveranserna till Försvarsmakten för fullt och de första förbanden beräknas få sin materiel under senare delen av hösten. Först ut av förbanden kommer K 4, F 21 och Lapplandsjägargruppen att vara. En komplett uppsättning av MSU 24 kommer att bestå av ett 20-tal olika artiklar och omfattar bland annat underkläder, underställ och skalplagg.

– Det kommer bli något förband som får ut uniformen innan jul. Sedan fortsätter det i januari och februari. Planläggning pågår kring införandeutbildning, både för instruktörerna och för logistikpersonalen.  

Fickorna till stridsväst 2000 passar inte riktigt på kroppsskydd 12, 22 och 23. Dessutom har vi inga reservdelar och det börjar bli brist på sådana. Inledningsvis var tanken att vi ville köpa nya fickor så att vi kunde leverera ut till förbanden, men i stället har vi beställt en gapfiller som kallas stridsbärsystem 25.

När det kommer till nya uniformer till marinen och flygvapnet. Vad händer där?

– Vad gäller fältuniformen så har flygvapnet generellt samma uniform som armén och amfibie har, det är MSU 24. Flygteknisk personal har en annan form av M/90 och den står just nu inte i planen att ersätta. M/93 för marinen, den har vi just nu inte heller någon konkret plan på att ersätta. Men det är det som vi kommer att titta på nu i nästa steg, om det ska göras varianter av MSU 24 eller inte. Men det är lite längre bort, det måste jag ändå säga.

”Längre bort”, är det efter 2030?

– Det vet jag inte om det är, men däremot kan jag väl säga att det kanske är ett arbete som initieras under 2025 eller senare. Jag tror inte att det kommer behövas ett femårigt utvecklingsprojekt för att ta fram ny uniform till flottan, utan att det kommer vara varianter av det vi redan har fast i annan färg och utförande. M/93:an bygger ju på ett grundkoncept som är lika som M/90. Sedan får vi se om det finns ett nordiskt intresse för att fortsätta en sådan utveckling eller inte.

Claes Isoz, Försvarsmaktens logistikchef. Foto: FM.

Claes Isoz

Försvarsmaktens logistikchef

DSC_0069

Kroppsskydd 24 består av en mjuk väst med en separat plattbärare till

Foto: Försvarsmakten

Arméns nya dagliga dräkt är på gång och ute på prov. Hur ser det ut för daglig dräkt för marinen och flygvapnet?

– Flygvapnet har valt att gå vidare med en ny uniform i stället för M/87 och det arbetet pågår. Det är flygvapenchefen som till slut bestämmer hur konfigurationen ska se ut, men uniformen kommer att finnas i varianter för kvinnor och män. Marinen har valt att inte byta sin, de vill ha kvar sin M/48.

Vet marinens personal om detta?

– Ja, det är min uppfattning. Det var ett konsensusbeslut från marinen, så ska jag uttrycka det. Det var väldigt tydligt från marinen att de inte vill byta ut M/48 utan är nöjda med den, säger han.

Claes Isoz berättar att han har haft en vilja att få fram biträdande materielområdesansvariga i armén, marinen och flygvapnet.

– Men jag har ännu inte riktigt fått den respons jag kanske hade trott att jag skulle få. Men det finns ett nätverk i alla fall, ut mot våra försvarsgrenar och stridskrafter. Vi har också engagerat nätverken NOAK och motsvarande för värnpliktiga kvinnor NVK.

stridsväst 25

Stridsbärsystem 25 är köpt på samma specifikationer som stridsväst 12. Men har av Snigel deisgn något uppdaterade fickor.

Foto: Skärmdump från förevisning av Stridsbärsystem 25 på instagramkontot @forsvarsmaktens_logistikchef.

I våras tecknade Försvarsmakten avtal för inköp av 40.000 stridsvästar. Den nya västen kommer med tillhörande fickor och ger möjlighet till flera olika konfigurationer och bäralternativ. Just ändamålsenliga magasinsfickor och flerbruksfickor till stridsväst 2000 har varit ett problemområde länge, berättar Claes Isoz.

– Fickorna till stridsväst 2000 passar inte riktigt på kroppsskydd 12, 22 och 23. Dessutom har vi inga reservdelar och det börjar bli brist på sådana. Inledningsvis var tanken att vi ville köpa nya fickor så att vi kunde leverera ut till förbanden, men i stället har vi beställt en gapfiller som kallas stridsbärsystem 25.

Stridsbärsystem 25 är än så länge att betrakta just som en ”gapfiller” intill beslut om nästa generations stridsbärsystem är taget, betonar han.

– Vissa tänker kanske att det kommer bli stridsbärsystem 25 nu, men så är det inte. Det är en gapfiller och det är dessutom bara en bråkdel av vad vi behöver. Leverans och förbandssättning förväntas ske under kommande vår och är primärt avsett för GSS/K och truppbefäl.

DSC_0090

Militärpoliserna Noel och Signe visar hur kroppsskyddet kan justeras i sidorna.

Foto: Försvarsmakten

Vilka brister i personlig utrustning finns det just nu?

– Just nu är det stridsvästar som är den stora bristen. Vi hade ett antal andra brister förut, som kängor och regnställ, men det är inte det som är gränssättande. Stridsvästen är den enskilt tydligaste bristen som har vital betydelse. Om vi inte får ut den nya hjälmen, stridshjälm 24, raskt så kommer det också bli ett sådant område.

Hur ser planen ut för förbandsättning av den nya stridshjälmen?

– Nya hjälmen kommer att introduceras på bredd i hela Försvarsmakten. Först och främst för all yrkesanställd personal och sen ska vi trycka ut den också till hela värnpliktsutbildningen och till hemvärnet. Vi har köpt in 150.000 hjälmar.

En orsak till att bristen på personlig utrustning uppstod förra året var att logistikorganisationen upptäckte felaktiga uppgifter i stödsystem Prio om hur mycket utrustning som fanns att tillgå i organisationen. När de tittade på beståndet och vad som de facto fanns på hyllorna stämde inte sifforna. Vid avrustning och när materiel kasserats har det ibland även inte blivit avfört ur redovisningen.

Har ni koll på lagersaldon i dag?

– Ja, det har vi. Det är inte 100 procent ännu, men 90 procent på lagersaldona. Men sedan finns det den andra stora delen, det är all materiel som är ute på personligt lån. Vi har ju sett när man får in materiel som har varit ute på personligt lån att där är det nästan alltid bara att kassera den. Så den materielen ur ett behovssättningshänseende räknar vi helt bort

Han tar som exempel den brist på termosar som rådde förra året. I systemet stod det att 65 000 termosar var ute på personligt lån bland de anställda, en synnerligen anmärkningsvärt hög siffra, konstaterar Claes Isoz.

– Även om man summerar hela krigsorganisationen och alla frivilliga så kommer vi inte upp i den siffran. Och det är inte bara termosar som det här gäller, utan det gäller ganska många andra delar, säger han och fortsätter:

– Det visar att vi i logistikorganisationen på alla nivåer, från enskild soldat, grupp, pluton, kompani till logistikorganisationen på förband och centralt inte har haft koll. Det kan låta kritiskt men de facto är det så, jag kan bara konstatera det.

Nya hjälmen kommer att introduceras på bredd i hela Försvarsmakten. Först och främst för all yrkesanställd personal och sen ska vi trycka ut den också till hela värnpliktsutbildningen och till hemvärnet

Logistikchefen har därför nyligen fattat beslut om att det ska genomföras en nollställning och avskrivning på materiel.

– Materiel som är därute och som vi inte riktigt kan få koll på, det ska göras en form av avskrivning på all den materielen. Sedan finns det naturligtvis en prisnivå, vad som helst kan inte avskrivas såklart. Men vi behöver att det kommer bort ur våra saldon så att vi kan nollställa läget och veta var vi står.

Claes Isoz konstaterar att logistikorganisationen har varit tämligen underbemannad i vissa avseenden. Åtgärder har vidtagits för att förstärka funktionen personellt och 2022 beslutades att 312 civilanställda skulle anställas inom logistikorganisationen. Det har även funnits vissa utbildningsbehov att åtgärda, däribland rörande hur materiel ska hanteras i Försvarsmaktens stödsystem.

– Vi ser att det finns materiel som inte är registrerad i Prio på rätt sätt på flera ställen. När någon tar ut någonting på förrådet, då registreras det. Och när man lämnar in någonting, då ska det också registreras. Det är i grunden en förtroendefråga i många avseenden. Och det är därför jag nu uppmanar alla garnisonchefer att göra en form av inventering så att vi kan göra en nollställning i systemet.

DSC_0102

Den nya hårdballistiken är flexibel i båda riktningarna och har högre skyddsnivå än platta 5 i kroppsskydd 12.

Foto: Försvarsmakten

En annan orsak bakom bristen är att budgeten för personlig utrustning under många år varit tämligen begränsad, berättar logistikchef Claes Isoz.

– Jag gjorde en analys på ekonomin som varit lagd på personlig utrustning från 2010 till 2022, och budgeten har i snitt legat på ungefär 200 miljoner om året. Och det räcker ingenstans. Det var inte förrän 2022, efter att kriget började, som vi fick mer pengar att köpa saker för. Kontentan är att vi har åkt på gamla lager ända fram till och med 2021. Vi har bara anskaffat akuta saker åren innan det, som för internationell insats och som kängor 2017. Det har inte köpts in för hela krigsorganisationen i något avseende, men nu gör vi det. Nu har vi tillförts ekonomi framåtriktat och länge för att säkerställa det här.

Vad ligger budgeten på nu?

– Vi ligger nu på 2–2,5 miljarder om året och så kommer det att se ut flera år framåt.

Vad tänker du om tiden framåt?

– Jag sa senvåren 2023 att vi har 18 månader framför oss med utmaningar. Det innebär att vi till årsskiftet 2024/2025 ska ha löst problemet. Jag tycker att vi står i ett bättre läge nu än vad jag trodde att vi skulle göra. Jag är helt övertygad om att till årsskiftet 2025 kommer vi att ha löst de här problemen, säger Claes Isoz.

Läs också intervju med Claes Isoz på Militärdebatt.com

Logistikchef Claes Isoz om:

Kroppsskydd 23 D: ”Damkroppsskyddet 23 är förbandssatt och beslut är fattat om användning. Vi köper nu ytterligare 10.000 av den. Jag vet att den inte är perfekt, men den är betydligt bättre än kroppsskydd 12. Men när vi har köpt de här 10.000 nu så kommer vi inte att köpa fler.”

Kroppsskydd 22: ”Det är en uppdatering av kroppsskydd 12 och nu pågår den sista handpåläggningen på dessa. Jag förväntar mig att jag inom en snar framtid ska kunna fatta beslut om användning och sedan trycka ut kroppsskydden i verksamheten också. Leverans av 12.000 som komplement till krsk 12.”

Kroppsskydd 24 ”Innan sommaren skrev vi avtal om ytterligare kroppsskydd i form av kroppsskydd 24. Det är en helt annan anskaffningsform, därför att där har vi inte gått via Försvarets materielverk alls utan vi gör det helt själva. Kroppsskydd 24 är anskaffad för insats- och bevakningsverksamheten. Det är en klassisk internationell lösning, en mjuk väst med en separat plattbärare till. Vi beställde i maj och i augusti fick vi slutleverans av den mjuka västen och slutleverans av plattbärarna sker senast i december. Jag ska se om jag kommer att fatta beslut om att ta ut västen först och plattbäraren sen, beror på vad som är möjligt.”

Stridshjälm 24 ”Vi har fått leveranser på 2.000 hjälmar varannan vecka sedan i april. Där pågår det sista arbetet kring att göra det förvaltningsbart, sedan ska jag kunna fatta beslut om användning och påbörja förbandssättning. Jag har ju sagt att det ska ske här det senaste under kvartal tre, så jag har ju några veckor på mig. Min förhoppning var egentligen under kvartal två, men det blir kvartal tre. Vi har köpt in 160.000 hjälmar.”

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Efter tre år lämnar Jonny Lindfors nu över befälet för armén till sin efterträdare. När han summerar sin tid som arméchef beskriver han en försvarsgren som tagit stora steg framåt – med bidrag till Natos stående styrkor, bättre tillgång på materiel och växande förband. ”Flera milstolpar har passerats och vi ser resultat av sådant som vi har arbetat länge med”, säger han.

Josefine Owetz
Jonny Lindfors
”Jag har ju vetat att den här dagen kommer. Det visste jag för tre år sedan när jag klev på. Men det är med viss sorg och en känsla av att det känns lite för tidigt att lämna armén”, säger Jonny Lindfors.

Foto: David Kristiansen/Försvarsmakten

Det är Almedalsveckans nästsista dag när Officerstidningen träffar arméchef generalmajor Jonny Lindfors ombord på HMS Carlskrona i Visby hamn. Det är också hans nästsista dag som chef över armén. Dagen därpå ska han lämna över befälet för armén efter tre år på posten. Nu väntar Bryssel och uppdraget som Sveriges militära representant i Nato och EU. Men först återstår den sista riktiga arbetsdagen – och ett bokslut över en intensiv period för armén. När han får frågan hur läget är i armén i juni 2026 kommer svaret snabbt:

– Vansinnigt mycket bättre än läget i armén i juni 2022, 2023, 2024 och 2025, säger han och fortsätter:

– Det är lite en känsla av ”äntligen”. Nu börjar materielen faktiskt komma, flera milstolpar har passerats och vi ser resultat av sådant som vi har arbetat länge med.

Våren har varit hektisk, konstaterar han. Armén har bland annat genomfört en rad större övningar, bemannat Natos Forward Land Forces i Lettland, etablerat FLF Finland och fortsatt utveckla samarbetet inom Nato. Jonny Lindfors återkommer flera gånger till övningsverksamheten som årets stora styrkebesked för armén.

– Vi har haft en intensiv övningsvår. Personalen har varit borta väldigt mycket hemifrån, men vi har haft en oerhört bra övningsverksamhet. Det jag är särskilt nöjd med under året är att vi faktiskt förflyttade 4:e brigaden och ett antal funktionsförband upp till norra Sverige, med alla de utmaningar som det innebar. Det var oerhört lärorikt. Vi kan givetvis bli bättre, men vi klarar av att göra det, säger han och fortsätter:

– Sedan har vi Cold Response i Finland, som jag faktiskt tror överträffade allas förväntningar. Vi övade verkligen hela kedjan utan att det blev en dålig övning längst ner.

Den 4:e brigaden har nått dit jag ville att den skulle nå.

Vårens lyckade övningar är ytterligare en pusselbit, menar han, i en försvarsgren som utvecklas snabbare än på länge.

– Jag stack ut hakan efter Cold Response och sa att vi nog har Europas bästa brigad. Det är svårt att mäta såklart, men den 4:e brigaden har nått dit jag ville att den skulle nå. Och det är en tydlig bock i kanten på väg mot att leverera försvarsbeslutet 2025.

Det har inte varit utan svårigheter dock, tillägger han, och lyfter att det har varit vissa utmaningar med att få till ett fungerande ledningssystem till brigaden.

– Men nu har vi tagit oss till en nivå som är acceptabel och vi har en väldigt bra plan framåt för hur det ska bli riktigt bra.

Övningsvåren avslutades med försvarsmaktsövning Aurora 26. För arméns del innebar det bland annat att flera lokala slutövningar genomfördes.

– Vi hade stöd i våra slutövningar av ukrainska soldater som var inbäddade i övningarna och delade med sig av sina kunskaper av hur de tar sig an dagens stridsfält. Allt detta gör att vi verkligen känner att vi tar stora steg framåt.

De senaste åren har armén i perioder haft problem med tillgången på personlig utrustning. Inför det stora inrycket av värnpliktiga hösten 2023 nådde bristen på personlig utrustning sin kulmen. Inför höstens inryck av värnpliktiga ser situationen betydligt bättre ut, berättar Jonny Lindfors.

– Vi har lidit av brist på personlig utrustning. Det har inte gått över helt, men vi har mycket bättre kontroll över problemet idag. Jag är optimistisk. För några år sedan kände man lite av en klump i magen den här årstiden. Man tänkte: nu är det inryck, nu kommer snart de hemska rapporterna. Men i år har jag ingen klump i magen, säger han och tillägger:

– Det kommer som vanligt att vara en del brist på storlekar till en början. Men vi har som målsättning att det ska finnas på plats efter en vecka. Så får vi utvärdera hur det går sen. Vi har ett mycket större självförtroende i den frågan idag och vi har bättre koll på läget.

Arméchef Jonny Lindfors

"För några år sedan kände man lite av en klump i magen den här årstiden. Man tänkte: nu är det inryck, nu kommer snart de hemska rapporterna. Men i år har jag ingen klump i magen", säger Jonny Lindfors.

Foto: Johan Nilsson/TT

När personalförsörjningen kommer på tal beskriver Jonny Lindfors utvecklingen som positiv. Inflödet av både yrkesofficerare och soldater ökar och de större utbildningskullarna börjar nu märkas ute på förbanden.

– Inflödet är väldigt stort, nästan så att vi behöver bromsa. Jag skulle önska att vi behöll våra soldater längre och fick en bättre return on investment i Vi har en hög personalomsättning i soldatklientelet. I officerskåren har vi en rätt normal personalomsättning, säger han och fortsätter:

– Det som är skönt att se är att det fylls på ute på skolorna och att stora kullar kommer ut. Det växer ute på förbanden på ett sätt som vi har pratat om länge, men nu händer det faktiskt. Och när det växer kommer nya problem.

Vi behöver nog vänja oss vid att ha en enklare standard på vissa av våra faciliteter.

Den största utmaningen för armén just nu handlar enligt Jonny Lindfors inte längre främst om personal eller materiel, utan om infrastruktur. Det finns ett stort behov av utbyggnad av förråd, verkstäder, uppställningsytor och kontor.

– Det går för långsamt, både vad gäller att kunna ta emot materiel på ett bra sätt och det börjar bli trångt i kaserner och befälsrum. Vi behöver nog vänja oss vid att ha en enklare standard på vissa av våra faciliteter. Good enough just nu är bättre än perfekt alldeles för sent.

Han menar att enklare lösningar ibland måste accepteras för att utbyggnaden ska kunna gå tillräckligt snabbt. Han återkommer till ett citat från en tysk kollega:

– ”Det värsta hotet mot en bra plan är drömmen om den perfekta planen”. Det tycker jag att det ligger väldigt mycket i. Om vi väntar på den perfekta lösningen riskerar vi att komma för sent.

Det är många uppgifter som ska lösas och personalen är en ändlig resurs. Hur ser du på balansen mellan uppgifter och resurser i armén?

– De personer som går jättehårt, om man tittar på övertid och tidsuttag, är våra bristkompetenser som alltid behövs överallt; det vill säga logistikpersonal, tekniker, viss it-personal och personal inom säkerhetstjänst. I den stora massan tror jag att det är ett ganska lagom tryck, med toppar och dalar, men över lag tror jag att det finns till och med mer att hämta. Jag är också helt övertygad om att det finns befattningshavare som sitter på chefsstolar som är jäkligt utsatta och som känner att nu är det mycket på mitt bord. Men det går ju också i vågor. Jag känner inte att armén är på väg att utmattas eller gå under.

Ett område där Jonny Lindfors ser behov av förändringar är nuvarande arbetstidsavtal. Han säger att han litar på att arbetstagarorganisationerna och Försvarsmakten förhandlar fram ett ändamålsenligt avtal, men att han anser att det behövs förändringar som både underlättar tillgängligheten på förbanden och samtidigt ger de anställda en skälig ersättning.

– Det ska vara en morot att tjänstgöra. Sedan ur arbetsgivarperspektiv, och faktiskt även ur den enskilda soldatens perspektiv, ska tjänstgöring inte generera så hysteriskt mycket ledighet som det gör idag. Den feedback som jag får av många av soldater, är att man gör sin insats, tjänar bra och kommer hem. Sedan kan man ha en ledighetsperiod på upp till tre månader och det är inte alltid uppskattat, säger han och fortsätter:

– Att hitta en bra mellanväg tror jag är eftersträvansvärt. Och lita på att ingen vill driva personal i botten eller att vi ska få ett dåligt stridsvärde. Men det bygger på att man känner att det finns en skälig ersättning från början.

Jonny Lindfors, överlämningsceremoni

"Jag hoppas verkligen att alla i armén känner vilka steg vi har tagit. Det är svårt att känna det när man är mitt uppe i det, utan det är väl kanske för att jag själv är på väg att lämna och tittar tillbaka på hur det blev", säger Jonny Lindfors.

Foto: David Kristiansen/Försvarsmakten

När Officerstidningen träffar Jonny Lindfors är det som sagt en dag kvar innan han ska lämna över befälet för armén till ställföreträdande arméchef brigadgeneral Per Nilsson, som kommer att vara tjänsteförrättande chef fram till dess att en ny arméchef utses i början av hösten.

– Jag har nästan förträngt det där fram tills nyligen. Jag har ju vetat att den här dagen kommer. Det visste jag för tre år sedan när jag klev på. Men det är med viss sorg och en känsla av att det känns lite för tidigt att lämna armén, samtidigt som jag ser fram emot ett nytt förtroende och ett superspännande uppdrag. Men det är ändå en känslosam övergång. Mer än vad jag trodde det skulle vara.

Blir du nostalgisk?

– Nja, nej, det blir jag nog inte. Däremot har jag den här känslan av att jag hade gärna velat göra det här och det här också. Känslan är nog snarare att det här gick väldigt fort och att jag hade behövt mer tid.

Har du något medskick till de anställda?

– Jag är oerhört nöjd med det som presteras på förbanden. Jag tycker att jag har bra koll, men jag inser att jag alltid blir positivt överraskad när jag kommer ut och besöker förbanden och ser vad som händer. Och den utveckling, den drivkraft och den framåtanda som finns på lägre nivå, den är jag otroligt stolt över och vill verkligen uppmuntra, säger han och fortsätter:

– Sedan vill jag skicka med att de ska vila i sommar och ha en välförtjänt sommarledighet. Jag hoppas verkligen att alla i armén känner vilka steg vi har tagit. Det är svårt att känna det när man är mitt uppe i det, utan det är väl kanske för att jag själv är på väg att lämna och tittar tillbaka på hur det blev.

Man kan hälla på hur mycket teknik och AI som helst, men till slut kommer kärnan alltid att vara en soldat som står där på marken längst ut och ska lösa en uppgift.

Jonny Lindfors befordras till generallöjtnant inför sin kommande befattning som svensk militär representant, Milrep, i Natos och EU:s respektive militära kommittéer i Bryssel.

Hur ser du på din nya befattning?

– Jag ser jättemycket fram emot den. Det är en ny miljö för mig, men med gamla kontakter. Jag känner att jag har mycket att lära och att jag behöver sätta mig in i de dagsaktuella frågorna i både EU- och Natosfären.

Vad kommer du att sakna mest med att vara arméchef?

– Det är relationerna och människorna och att faktiskt ha förmånen att kunna åka mellan ÖB och den militärstrategiska nivån till att vara med på en stridsskjutning med soldaterna. Den närheten kommer jag att sakna. Jag har haft ett väldigt stort förtroende från ÖB med mandat, resurser och en stor frihet att inrikta armén. Det har varit jäkligt stimulerande och det är därför jag känner lite sorg också för att det hade varit kul att få driva några frågor lite längre och kanske se lite mer av utfallet av mina egna beslut.

Om du skulle ge ett råd till din efterträdare, vad skulle det vara?

– Att sätta sig in i hur våra landtaktiska planer ser ut och vart Nato är på väg vad gäller hur man vill strida. Men heller aldrig glömma att det är soldaten som är kärnan i armén. Man kan hälla på hur mycket teknik och AI som helst, men till slut kommer kärnan alltid att vara en soldat som står där på marken längst ut och ska lösa en uppgift.

Ur arkivet: