Senast publicerat
Senast publicerat:

Tvist om kadettersättning löst – 1,4 miljoner till Officersförbundets medlemmar

I oktober förra året påkallade Officersförbundet tvisteförhandling med Försvarsmakten om kadettersättning. Nu har förbundet och Arbetsgivarverket kommit överens om att 282 kadetter som är medlemmar i förbundet får sammanlagt 1,4 miljoner kronor i ersättning av Försvarsmakten.

Josefine Owetz
Officersförbundet och Arbetsgivarverket har kommit överens om att de berörda kadettmedlemmarna får 5 000 kronor i ersättning var. Eftersom det handlar om 282 medlemmar som berörs rör det sig om sammanlagt 1,4 miljoner kronor i ersättning.

I höstas gick kadetter ut i ett öppet brev som riktade sig till ÖB Micael Bydén och Försvarsmaktens utbildningschef Michael Cherinet. I brevet, som publicerades i Officerstidningen, kritiserade kadetterna Försvarsmaktens beslut att höja bruttolöneavdraget för de officersaspiranter som läser grundläggande officersutbildning med särskilda förmåner.

I oktober påkallade Officersförbundet tvisteförhandling med Försvarsmakten om beslutet. Under förhandlingen kom Officersförbundet och Försvarsmakten inte överens, vilket ledde till att tvisten gick upp till central nivå. Det innebar att Officersförbundet förhandlade med Arbetsgivarverket.

I dag kom förbundet och Arbetsgivarverket överens om att de berörda kadettmedlemmarna får 5 000 kronor i ersättning var. Eftersom det handlar om 282 medlemmar rör det sig om sammanlagt 1,4 miljoner kronor i ersättning av Försvarsmakten, skriver Officersförbundet i en artikel

– I stället för att fastna i en utdragen juridisk process kunde vi genom konstruktiva förhandlingsmöten hitta en gemensam lösning på tvisten, säger Peter Löfvendahl, förbundssekreterare med ansvar för Officersförbundets tvister, i artikeln. 

» Tack vare att våra medlemmar har engagerat sig i frågan och att förbundet har drivit det vidare så når vi det här resultatet för dessa medlemmar. «

Stefan Morin, Officersförbundets förbundsordförande, är nöjd med att tvisten om kadettersättningar nu har blivit löst.

– Det här visar verkligen på vinsten med ett fackligt medlemskap. Tack vare att våra medlemmar har engagerat sig i frågan och att förbundet har drivit det vidare så når vi det här resultatet för dessa medlemmar, säger Stefan Morin, förbundsorförande, i artikeln på förbundets webbplats.

Försvarsmaktens utbildningschef Michael Cherinet kommenterar beskedet så här: ”Jag är glad över att vi har lyckats enas om den här lösningen. Med detta vill vi visa att vi har lyssnat på aspiranterna och att de betyder mycket för Försvarsmakten”, skriver han i en kommentar till Officerstidningen.

I en skriftlig följdfråga skriver Officerstidningen:

Ni skriver i en artikel på Emilia och säger i kommentaren att Försvarsmakten och förbundet enats om en överenskommelse. Dock enades ju inte parterna, varför frågan gick vidare upp till Arbetsgivarverket – där tvisten löstes. Tycker ni inte att det blir missvisande att då säga att ni har lyssnat på aspiranterna och skriva i myndighetens kommunikation att FM och förbundet enats?”


Cherinet svarar skriftligen: ”Det är den normala ordningen för en tvisteförhandling att den först genomförs lokalt på Försvarsmakten och sedan centralt av Arbetsgivarverket. Arbetsgivarverket driver dock den centrala tvisteförhandlingen för Försvarsmaktens räkning i dialog med Försvarsmakten. Försvarsmakten ser inte formuleringarna som gjorts som missvisande”, skriver Michael Cherinet till Officerstidningen. 

Liknande läsning:

Engångspremien riktas till de officersaspiranter som var antagna till eller hade påbörjat utbildningen före det tillfälle förordningsändringen trädde i kraft, det vill säga 16 mars 2023.

”Att studera med bibehållen lön är förmånligt, men vi är medvetna om att beslutet om förändringarna i dagersättningen fattades sent och beklagar det. I efterhand kan vi konstatera att vi borde haft övergångsregler. Vi hade också önskat att vi kunnat vara tydligare och snabbare med informationen”, skriver Michael Cherinet vidare i kommentaren.

Samtliga aspiranter som läser med särskilda förmåner kommer att få premien, oavsett om de har fackligt medlemskap i Officersförbundet eller i annat förbund eller är oorganiserade.

Premien på 5 000 kronor är skattepliktig.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    "Jag anser att utbildningen kräver en repetitionsutbildning inom strid i samband med inryck på skolan, i syfte att fylla i luckor i kadetternas tidigare utbildning", skriver insändarskribenten.

    Foto: Niklas Englund/Försvarsmakten.

    Efter att precis ha avslutat min värnplikt ryckte jag in på Officersprogrammet (OP) 2025 och visste inte riktigt vad jag kunde förvänta mig. Visserligen hade jag genomfört min värnplikt som logistikgruppchef, men trots det anser jag inte att jag var redo för de krav jag upplever att utbildningen ställer på mig. En genomförd värnplikt var inte nog för att ge mig den kunskap jag behöver för att utvecklas optimalt på Officersprogrammet. Därför anser jag att utbildningen behöver en repetitionsutbildning inom strid i samband med inryck på skolan, i syfte att fylla i luckor i kadetternas tidigare utbildning.

    Fördelen med OP är kadetternas många tidigare erfarenheter. Detta innebär att man kan lära av varandra och knyta värdefulla kontakter inom Försvarsmaktens många funktioner. Dock är detta även en nackdel när utbildningen är standardiserad och är starkt präglad av arméns stridande förband. Självklart ska varje officer i Försvarsmakten måste kunna strida och leda strid, men för att uppnå detta krävs att kadetterna har en gemensam lägstanivå som är känd av befälslaget. En känd lägsta nivå medför att utbildningen kan fokusera mer på att utveckla kadetternas ledarskap i strid, än att kadetterna skall behöva jaga i kapp sina kollegor som har mer stridsvana.

    Kadettbataljonen har enligt mig varit undermålig i att fånga upp de kadetter vars kunskap är bristande

    För många som tidigare har arbetat inom någon av arméns funktioner, såsom underhåll, ledning eller fältarbete, är markstridsförmågan i min mening skrämmande låg. Detta inkluderar inte de andra försvarsgrenarna, vars genomsnittsförmåga troligtvis är ännu sämre. Eftersom väpnad strid i mångt och mycket är Försvarsmaktens huvuduppgift, krävs att kadetterna hanterar grunderna innan övrig utbildning kan staplas ovanpå.

    Kadettbataljonen har enligt mig varit undermålig i att fånga upp de kadetter vars kunskap är bristande, och det känns enligt mig som att bataljonen hoppas på stoppar huvudet i sanden och ignorerar problemet. Trots detta uttrycker befälslaget ett missnöje över den låga utbildningsnivån. En kortare repetitionsutbildning på cirka en månad med fokus på att strida och leda strid, hade enligt mig löst många av de ovan nämnda problemen.

    I samband med mitt inryck tilldelades Försvarsmakten blott två veckor att förbereda kadetterna för utbildningen samt att kontrollera kadetternas fysiska förutsättningar. Denna period borde utan större förhinder för Försvarshögskolans planering kunna förlängas med ett par veckor. De kadetter som tidigare varit anställda som GSS/K kan eventuellt möta en sådan utbildning med skepsis, då den kan för den erfarne te sig överflödig.

    En repetitionsutbildning hade gett kadetterna en gemensam utbildningsnivå 

    Dock är en sådan utbildning vital för de som antingen varit civila och behöver skaka av sig rosten, eller haft en mestadels ickestridande funktionsbefattning under värnplikten. Detta hade möjliggjort att kadetterna med mindre erfarenhet inte behöver oroa sig för att deras tidigare erfarenheter är otillräckliga för att ta vara på utbildningen till fullo.

    Sammanfattningsvis anser jag att en repetitionsutbildning hade gett kadetterna en gemensam utbildningsnivå som gör det lättare för befälslaget att utgå från. Det hade också gett kadetter med kunskap inom andra områden än enbart markstrid en möjlighet att komma ikapp sina kollegor.

    Slutligen hade en sådan repitionsutbildning möjliggjort att kadetterna inte behöver oroa sig för att otillräcklig kunskap inom en arméfärgad utbildning begränsar deras möjlighet till personlig ledarskapsutveckling.

    Kadett R

    Ur arkivet: