Senast publicerat
Senast publicerat:

”En kadetts anspråkslösa förslag för löneutveckling”

Erik Frisk, ordförande Officersförbundets studentråd
Vissa kan läsa till specialistofficer och reservofficer med särskilda förmåner under utbildningen. Det innebär att man behåller sin grundlön minus ett bruttolöneavdrag. Detta avdrag höjdes nyligen, något som skapat missnöje hos berörda kadetter.
Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den 6 september 2023 kommer många kadetter att komma ihåg som dagen då de för första gången inte fick en lönehöjning, utan en lönesänkning. Orsaken? Att regeringen i våras höjde dagersättningen för officersaspiranter, som fram till i år varit oförändrad sedan 1994.

Beslutet ledde ironiskt nog till att vissa kadetter som studerar med särskilda förmåner skulle tjäna mindre som anställda officerare än som studerande kadetter. Lösningen? Försvarsmakten höjer avdraget på grundlönen för kadetter med särskilda förmåner, så att inkomsten hamnar på samma nivå som innan dagersättningen höjdes.

Sedan dess har många kadetter runt om i landet hört av sig till oss i Officersförbundets studentråd och ställt frågor om Försvarsmaktens beslut. Nedan listar jag ett urval:

”Kan de inte höja lägstalönen för yrkesofficerare i stället?”

”Går inte beslutet direkt mot överbefälhavarens dagorder från augusti 2022?”

”Är det denna typ av ledarskap vi förväntas följa i krig med livet som insats?”

”Har inte Försvarsmakten med imponerande precision och effektivitet lyckats fullständigt motverka regeringens intention med höjningen av dagersättningen?”

Kadetternas frågor har varit många, våra svar har varit få.

» Går inte beslutet direkt mot överbefälhavarens dagorder från augusti 2022? «

Beslutet är onekligen en ovanlig välkomsthälsning till de hundratals kadetter som efter sommaren började studera med särskilda förmåner. Utifrån reaktioner i sociala medier, i media samt samtal med kamrater verkar det som att mottagandet generellt sett har varit något kyligt.

Tyvärr verkar också allt för få i myndigheten ha insett vilken revolutionerande lönestrategi som har fötts i och med beslutet. Ser man bortom gnälliga kadetters spörsmål visar sig nämligen ett nytt och modernt lönesystem som med fördel kan implementeras i hela Försvarsmakten, ett system som på allvar uppmuntrar till avancemang i karriären.

Vi i Officersförbundets studentråd föreslår därför att all löneutveckling ska ske enligt samma system som för kadetterna, och att varje lönehöjning därför ska föregås av rejäla lönesänkningar.

Systemet är enkelt: för att göra lönehöjningarna riktigt attraktiva görs varje halvår avdrag från arbetstagarens grundlön, pengar som sedan återfås med löneinplaceringen vid nästa befattning. För varje halvår som man stannar på samma befattning blir alltså motivationen att ta sig vidare i karriären större och större i takt med att lönen blir mindre och mindre. Trots allt, vad signalerar omtanke från arbetsgivaren bättre än att få sin lön sänkt, för att sedan få en löneökning vid ett senare tillfälle?

» Vad signalerar omtanke från arbetsgivaren bättre än att få sin lön sänkt, för att sedan få en löneökning vid ett senare tillfälle? «

Inte nog med att lönetrappan blir mer dynamisk, det möjliggör också för kortare lönetrappor på organisationsenheterna, en åtgärd som har varit efterfrågad länge. Lönesättningen blir också mer individuell då den totala intjänade årsinkomsten snart tydligt kommer att återspegla arbetstagarnas drivkraft och personliga utveckling.

Med dagens omvärldsläge och i en tid då Försvarsmakten behöver växa snabbare än någonsin är det viktigt att inte råka ha för stora personalkostnader, vilket det föreslagna systemet enkelt åtgärdar med troliga besparingar på miljontals kronor.

Fördelarna med lönesystemet är näst intill oändliga, men inget förslag är perfekt. Även om ovan beskrivna fördelar mot förmodan inte skulle realiseras av det nya lönesystemet så fyller det framför allt en viktig funktion: Sveriges kadetter skulle bli lite mindre ensamma som de enda i modern tid som fått sin lön sänkt under pågående tjänstgöring i Försvarsmakten.

Erik Frisk
Ordförande för Officersförbundets studentråd

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Officersförbundet har påkallat central förhandling med Arbetsgivarverket för att upphäva förre ÖB Micael Bydéns beslut om tvångskonvertering av officerare till specialistofficerare. En vinst för förbundet skulle innebära skadestånd på 100 000 kronor per drabbad officer samt återställda tjänstegrader. Utöver den personliga upprättelsen finns viktiga lärdomar att dra för att undvika framtida beslut som skadar försvarsförmågan genom personalflykt och bristande framtidstro.

    Enligt Bydén drevs beslutet på av OR 9-kollektivet. En bidragande faktor var en attitydförändring där akademisk examen premierades framför erfarenhet, trots att kandidatexamen aldrig varit ett formellt krav för officerare (OF 1–9). Försvarsberedningen har tvärtom betonat vikten av att kunna växla mellan kategorier och bygga på akademiska meriter efter hand.

    Bydéns beslut innehöll även faktafel, som påståendet att alla officerare har en kandidatexamen. I verkligheten har många äldre officerare examen från Officershögskolan eller via Militärhögskolorna kvalitetssäkrat av dåvarande FHS sedan 1999. De som examinerats via Officersprogrammet vid nuvarande Försvarshögskolan har en yrkesexamen, inte en generell kandidatexamen.

    Kritik har även riktats mot dagens utbildningssystem. Universitetskanslersämbetet och regeringen har uttryckt oro över både akademisk kvalitet och den krigföringsförmåga som produceras. Rapporter om bristande förkunskapskrav och svårigheter att avskilja olämpliga kadetter förstärker bilden av ett system med brister. I jämförelse gav det tidigare NBO-systemet en mer enhetlig erfarenhetsbas, med tydlig progressiv professionstrappa.

    Att Försvarsmakten hittade på egna regler för akademisk behörighet strider mot objektivitetsprincipen i regeringsformen

    Beslutet kan ses som ett uttryck för ”mitokrati”, där HR-processer och systemlogik (PRIO) tilläts styra professionens kärnfrågor. Genom att låta administrativa antaganden gå före operativ verklighet skapades en ”ohelig triad” av krafter som drev igenom ett tvång utan sakligt stöd.

    Myndigheter ska agera opartiskt och enligt lag. Att Försvarsmakten hittade på egna regler för akademisk behörighet strider mot objektivitetsprincipen i regeringsformen. Att en major eller högre ur tidigare system enligt Försvarsmakten ”ansågs” ha en akademiskexamen är postmodernism, då de objektivt inte är behöriga till högre studier vid civila lärosäten.

    Under Bydéns ledning nådde tystnadskulturen i myndigheten kritiska nivåer anser jag, exemplifierat av hur generalmajor Anders Brännström ”sattes i kylskåp” efter kritik. I en sådan miljö ersätts kritiskt tänkande av ”organisatorisk dumhet” och blind lojalitet. Som Lennart Lundqvist, professor i statsvetenskap, påpekade i ”Tystnadens förvaltning” år 2001 är risken stor att tjänstemän utan integritet används för att genomföra vad som helst om arbetsklimatet förbjuder motargument.

    Nuvarande ÖB, Micael Claesson, har signalerat en återgång till meritokrati. Han betonar att dugliga chefer formas av talang och träning, inte bara titlar. Genom att med ett penndrag återställa de tvångskonverterades grader kan han bryta med den tidigare linjen och minska risken för ytterligare rättsliga efterspel.

    Misshushållningen med statens medel är betydande, både genom förlorad kompetens och potentiella skadestånd. Skadestånden strider mot budgetlagens krav på god hushållning. Som Hannah Arendt formulerade det är vi ansvariga även för vår lydnad. Beslutet från 2021 framstår som ett historiskt misslyckande där kritisk prövning ersattes av postmodern relativism. Det är nu upp till den nya ledningen att återupprätta förtroendet och säkerställa en kultur där saklighet går före ideologi.

    Detta är en förkortad version av debattartikeln ”Omgaloneringen inför rätta”, som publicerades den 7 februari 2026 på www.militardebatt.com.

    Fakta

    Officersförbundets tvist om omgalonering

    När trebefälsystemet slutligt infördes 2023 påkallade Officersförbundet tvisteförhandling för cirka 400 medlemmar i Officersförbundet.

    Innan ett arbetsrättsligt ärende kan nå Arbetsdomstolen måste förhandling ske i två steg. Förhandlingen med Försvarsmakten avslutades i oenighet den 21 oktober 2025. Förhandling med Arbetsgivarverket påbörjades i november 2025 och pågår.  

    Förhandlingar med Försvarsmakten avseende de som haft dispens och anmält att de vill bli företrädda pågår också. 

    Källa: Officersförbundet.

    Ur arkivet: