Senast publicerat
Senast publicerat:

Bildspecial: Här är delarna som ingår i nya uniformssystemet

I februari tecknades ett gemensamt nordiskt ramavtal om leverans av det nya stridsuniformsystemet Nordic Combat Uniform, NCU. I Försvarsmakten kommer uniformen att ha benämningen markstridsuniform 24 (MSU/24). Officerstidningen har fått en presentation av det nya uniformssystemet på Försvarets materielverk.

Anna-Maria Stawreberg
Margareta Bloom Sandebäck

Foto: Margareta Bloom Sandebäck.

Margareta Bloom Sandebäck.

Det är lite av en raritet som vi får ta del av i konferensrummet på Försvarets materielverk, FMV, i Stockholm i början av maj. Än så länge finns det nämligen bara ett enda referensexemplar av uniformen.

– Vi har börjat få delleveranser av enstaka plagg i systemet, men uniformen kommer inte att delas ut före sista kvartalet 2024, när den kompletta leveransen av den första ordern har kommit, säger Maria Nilsson, projektledare för soldatutrustning på FMV. 

Storlekssystemet i markstridsuniform 24 kommer att finnas i ett 30-tal storlekar. Alla överdelar bygger på kroppslängd och bröstmått, och utgår från fältjackan. 

– Det är nytt. Tidigare utgick storlekssystemet från vikt och längd, säger Maria Nilsson.

» Uniformen kommer inte att delas ut före sista kvartalet 2024, när den kompletta leveransen av den första ordern har kommit. «

Underdelarna utgår från beninnerlängden, höftmått och midjemåttet. Uniformssystemet är könsneutralt, bortsett från underkläder och underställ. 

– Ett av ”skall-kraven”, det vill säga de krav som de slutliga leverantörerna var tvungna att uppfylla, är att kläderna ska passa lika bra för män och kvinnor under militära aktiviteter, säger Maria Nilsson, och berättar att man vid utvärderingen av uniformen lagt extra fokus på detta och att Sverige lade till en ytterligare vecka av tester för att uniformen ska passa bra för både kvinnor och män. 

Systemets olika delar har testats i labb och 400 soldater från de nordiska länderna har deltagit i ett brukartest där man använde system från fyra olika leverantörer i dagligt bruk. Soldaterna som deltog fick svara på regelbundna enkäter under testets gång. 

Delar som ingår i markstridsuniform 24-systemet:

Stridsjacka
Stridsjackan är tillverkad av flamskyddat tyg. Huvan är löstagbar och har flera justeringar så att hjälmen ska få plats under. Löstagbara armbågsskydd. Stridsjackan har ventilationsfickor samt ficka bak för till exempel mössa. 

Stridsbyxa
Stridsbyxan har påsydda knäskydd. Även löstagbara knäskydd ingår och byxan har särskilda stroppar för att man ska kunna reglera nivån på knäskydden. I midjan finns kardborreknäppning med reglage för att den ska kunna anpassas utifrån midjemåttet. 

På byxans bakdel finns en ”dragspelsfunktion” för att byxan inte ska hasa när man sitter på huk. Den har även en reglering vid smalbenen för att byxan ska kunna justeras efter behov. 

Stridsskjorta
Stridsskjortan är tillverkad av mjuk och följsam jersey på bålen och samma tyg på ärmarna som stridsjackan. 

Liknande läsning:

Bältet
Är justerbart och kan flyttas mellan alla ingående byxor. Till systemet finns också hängslen som kan användas till samtliga byxor som ingår. 

Underkläder
Underkläderna är tillverkade i 100 procent merinoull av ett norskt företag som tillverkar plaggen i Estland och Lettland. Tack vare den höga ullhalten behöver plaggen inte tvättas lika ofta och har en svalkande effekt när det är varmt, och en värmande effekt när det är kallt.  

Underkläderna finns både som trosa och kalsong.

BH
BH:n är av modell dubbelfodrad sporttopp. Tillverkad av 100 procent merinoull och storleksanpassad efter längd och bröstvidd. 

Ulltröja och ullbyxor
Ullbyxorna och ulltröjan är tillverkade av Woolpower i Östersund och har högre ullhalt än de ullkläder som tidigare ingick i systemet. Ulltröjan finns i såväl halfzip som fullzip, det vill säga med dragkedja i kragen, alternativt hela vägen ner. Undertröjan är sömlös och har ullfrotté på insidan.

Undertröja och byxa med nätdetalj
Nätbrynjan och nätbyxan fungerar som luftiga underställ och transporterar fukt och isolerar värme. 

Skaljacka och skalbyxa
Skaljackan och skalbyxan är både vind- och vattentäta. 

Värmejackan
Värmejackan finns i två varianter, lätt och tjock. Den tjocka jackan som man bär ytterst har dragkedjor för att kunna expanderas beroende på hur mycket plagg man har under.

Värmebyxa
Värmebyxan finns i två varianter, lätt och tjock. Värmebyxan har dragkedjor i sidan för att de ska vara lätta att ta av och på. Den har en högre bakdel och är justerbar i midjan. Byxan är i ett gore-tyg, som bevarar värmen längre. 

Snöjacka
Jackan har dragkedjor för att kunna komma åt underliggande fickor och för att reglera ventilation. Kamouflagemönstret på snökläderna har nya inslag av grått.

Snöbyxor
Snöbyxan har fickor fram med särskild knäppning i stället för kardborreband – under testerna visade det sig nämligen att det fastnade snö i kardborrebanden. De har rejäla knappar för att det ska vara möjligt att knäppa och knäppa upp ficklocken utan att behöva ta av vantarna. 

Ficklocken är högre och rejälare än tidigare för att det inte ska komma in snö. 

Fickor
De flesta av uniformens fickor har stroppar invändigt så att man kan hänga fast till exempel kompass och nycklar. 

Reparationskit
Ett reparationskit med till exempel laglappar ingår för att soldaten själv ska kunna utföra enklare reparationer. 

Mönstret
Uniformssystemet har tre olika konfigurationer: europeisk med extra tillägg för sträng kyla, djungel och öknen. 

Det svenska mönstret är något mindre än tidigare och har tre kronor integrerat. Det är numera ett mönsterskyddat kamouflage.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Skärpta antagningskrav och större inflytande för försvarsgrenarna att själva påverka kadetternas utbildning på funktionsskolorna. Officersprogrammet håller på att stöpas om för att bättre matcha Försvarsmaktens behov av officerskompetens. Målet är att förändringarna ska vara införda till höstterminen 2027.

    Linda Sundgren

    Foto: Oscar Olsson/TT

    Sedan ett drygt år pågår ett arbete med att förändra antagningen och strukturen på Officersprogrammet, OP. Förändringsarbetet går under namnet OP 2030, och leds av Försvarsmakten med stöd av Försvarshögskolan. Ett syfte med omgörningen är att på kort tid utbilda kadetter till krigsplaceringsbara officerare.

    – Redan efter första halvåret på Officersprogrammet ska man kunna vara användbar i krigsorganisationen som chef eller operatör. Vi har inte oändligt med tid och därför behöver vi göra den här inriktningen, säger flottiljamiral Jonas Hård af Segerstad, utbildningschef och ställföreträdande chef vid Försvarsstabens genomförandeenhet.

    Men det rör sig inte om någon officersexamen efter en termin, påpekar Försvarshögskolans vicerektor, generalmajor Anders Callert.

    – Det handlar om den absolut lägsta officersnivån och någon som vi skulle kunna skicka till fronten om det vore så. Sedan får man klä på de andra delarna efterhand, säger han.

    För att snabbt kunna utbilda krigsplaceringsbara officerare kommer innehållet i Officersprogrammet att stuvas om. Den försvarsmaktstid som idag är uppdelad i flera kortare perioder i början och slutet av terminerna kommer att bakas samman till en längre period som sträcker sig över hela första terminen.

    Varje försvarsgren får ett stort ansvar för den första terminen.

    – Varje försvarsgren får ett stort ansvar för den första terminen och kan sätta sin egen målsättning för den verksamheten. Ett arméförband kan genomföra en plutonchefsutbildning som vi vet att de vill göra. I flottan kan man även nyttja tiden för att reducera befintlig efterutbildning. Först under termin två kommer Försvarshögskolans utbildningar att sätta igång fullt ut, säger Anders Callert.

    Även kraven på förkunskaper hos dem som erbjuds plats på Officersprogrammet ska höjas. Dels ska alla som antas till utbildningen ha genomfört gruppbefälsutbildning under eller efter värnplikten. Dels ska de ha kunskaper från grundutbildningen som överensstämmer med den inriktning de ska läsa på Officersprogrammet. För att uppnå detta ska försvarsgrenarnas inflytande över både försvarsmaktstiden och antagningen öka.

    – Det är fortfarande en central utbildning och Försvarshögskolan är fortsatt utbildningsanordnare, men försvarsgrenarna ska få större påverkan. Man kommer behöva ha en viss bakgrund från sin grundutbildning kopplat till den inriktning man läser på Officersprogrammet, säger Jonas Hård af Segerstad.   

    Jonas Hård af Segerstad

    Jonas Hård af Segerstad

    Försvarsmaktens utbildningchef

    En annan ambition med omgörningen är att öka överrensstämmelsen mellan utbildningen och Försvarsmaktens behov av kompetens. 

    – Under några år har vi varit väldigt glada över att det är många som vill läsa till officer, och det är bra, men nu behöver vi tydligare rikta utbildningen mot Försvarsmaktens behov, säger Jonas Hård af Segerstad och fortsätter:

    – Behöver vi en officer med viss sorts kompetens, exempelvis inom teknik, då ska vi kunna styra antagningen så att det är just tekniker vi utbildar.

    Även Anders Callert menar att stärka försvarsgrenarnas inflytande är rätt väg att gå.

    – De som har bäst möjlighet att avgöra vilka som är mest lämpade som officerare är de som ansvarar för grundutbildningen, och det är försvarsgrenarna. Därför kommer de få mycket att säga till om, säger han.

    Om vi behöver fler av en viss kategori då måste vi rikta ett visst antal platser mot det behovet.

    En annan förändring kopplat till Officersprogrammet är att kadetterna ska välja inriktning på utbildningen i ett tidigare skede än vad som nu är fallet. Idag sker valet en bit in på första terminen, men i det nya systemet är ambitionen att inriktningen ska vara beslutad tidigare än idag.   

    – Om vi behöver fler av en viss kategori då måste vi rikta ett visst antal platser mot det behovet, och det är försvarsgrenarnas och förbandens behov som ska styra. Det kommer också stärka relationen mellan kadetterna och förbanden, vilket vi tror bara är en fördel, säger Jonas Hård af Segerstad.

    Generalmajor Anders Callert, vicerektor FHS.

    Anders Callert

    Vicerektor Försvarshögskolan

    – Vi har länge byggt vår verksamhet på ett frivilligt system. Under flera år hade vi frivillig grundutbildning och sedan en stor frihet för kadetterna att välja inriktning på Officersprogrammet, säger Anders Callert och fortsätter:

    – Men som arbetsgivare kan man vara mycket tydligare och tala om att det är de här jobben som finns. I slutändan måste Försvarsmakten fungera och ha täckning på alla områden.

    Att de skärpta antagningskraven kan leda till minskade kadettkullar är en risk värd att ta, menar de.

    – Att som idag ha över 300 kadetter som startar varje år har vi långsiktigt inte behov av. Det är bättre att vi får in rätt individer och att förbanden får de officerare med den kompetens de behöver. Vi kan acceptera att det blir något färre kadetter om precisionen blir bättre, säger Jonas Hård af Segerstad.

    Om vi skulle hamna i ett läge där vi behöver snabbutbilda officerare, då har vi en metod för det.

    Några större förändringar av kursinnehållet på OP planeras däremot inte. Enligt de synpunkter som försvarsgrenarna inkom med inför omgörningen, framkom att de är belåtna med innehållet i utbildningen, säger Anders Callert. 

    – Försvarsgrenarna är mycket nöjda med innehållet och kadetterna ska fortfarande ha det antal högskolepoäng som krävs för examen. Det vi gör nu är framför allt en ompaketering.

    Jonas Hård af Segerstad säger att han ser flera fördelar med omstruktureringen av OP. Inte minst när det gäller att uppnå målet att snabbt utbilda krigsplaceringsbara officerare.

    – Om vi skulle hamna i ett läge där vi behöver snabbutbilda officerare, då har vi en metod för det. Och det vi ser i omvärlden tyder på att ett sådant behov kan uppstå. Då vet vi hur vi skulle kunna ställa om utbildningen till enterminsutbildningar för att snabbt få fram officerare.

    Ambitionen är att förändringarna kopplade till Officersprogrammet ska vara införda till starten av höstterminen 2027.

     

    Ur arkivet: